G 12-5/F2860

En första indikation på en medeltida Söderköpingsbåge

På ett av de första projektmötena inför Söderköpings gästabud 2008 delade Monica Stangel Löfvall ut en folder om de arkeologiska utgrävningar som utförts i Söderköping. I ett stycke som handlar om Vintervadsgatan, står det:

     "Söderköping under våra fötter"

Intressant! De bitarna ville jag se med egna ögon. Jag bad Monica om mer information om bågbitarna, kanske hon visste var de förvarades? Tyvärr fanns det inget skrivet om långbågsbitarna, hon hade hört berättas om fynden under en föreläsning av Olle Hörfors från Östergötlands Länsmuseum, men å andra sidan så hade hon läst om en långbåge i utgrävningsrapporten från Kv Mjölnaren, det som var Dumpen i Söderköping. Där står: "I lager VII låg en helt oskadad långbåge (idegran, alm eller ask var det vanliga materialet) 1,44 m lång och med ett rundat rektangulärt tvärsnitt. På mitten 28 x 33 mm och sedan avsmalnande mot ändarna, som hade elegant utskurna hak för strängen". Fyndet heter G 12-5/F2860 och datering av lager VII är 1300/1400-tal.

En hel pilbåge är fantastiskt! Jag känner till två andra pilbågsfynd i Sverige; det ena är buken av en samisk tvåvedsbåge daterat till vikingatid och som förvaras på Historiska Museet i Stockholm, den andra är ett bågben i idegran som förvaras på Södermanlands Länsmuseum i Nyköping. Den hela pilbågen från Söderköping är långt mer intressant än de eventuella långbågsbitar som hittats vid Vintervadsgatan.

Sökandet på Östergötlands Länsmuseum

Efter några dagar inser jag att Olle och jag antagligen talat om olika fynd. Han tror att jag vill se bitarna från Vintervadsgatan. Jag e-postar fyndnumret för de kompletta långbågen till Olle, och väntar!

Det visar sig att fynden från Kv Mjölnaren blivit fyndfördelade till Länsmuseet för några år sedan, men att de ännu inte blivit registrerade. Ingen på museet kan komma ihåg att de sett något fynd större än en fyndback (0,4x0,5m). Bågens låda borde vara större än så!

En vecka senare, den 6 februari 2008, hittar Olle den låda som innehåller bågen! Den hade kommit i ett stort paket vid ett annat tillfälle än de 50-60 lådor fynd som den hör ihop med.

Olle med G 12-5/F2860 i magasinet!

Visningen

Den 14:e februari åker jag till Länsmuseet. Anna Börjesson följer mig till magasinet och visar mig bågen. Mitt första intryck var att bågen är osedvanligt kort, jämnbred och gjord av ett väldigt kvistigt ämne.

I en timme fotograferar jag bågens rygg, buk och sidor. Jag försöker ta tillräckligt många mått för att jag, eller någon annan, ska kunna bygga en kopia av bågen för att se vilka egenskaper den ägde för 600 år sedan.

Bågen är 143 cm lång, och har 133,5 cm mellan övre och undre nockskåror. Räknat från buken så följer bågen sträng ungefär 4 cm. Ryggen utgörs av avbarkad ytved som har många små kvistar och en spricka. Vid en punkt på buken syns trädets mittersta årsring. Från den räknade jag 20 årsringar till ytveden. Uppskattningsvis var trädets ursprungliga diameter 6-7 cm. Bågens profil är avrundat rektangulär. Den är ganska jämnt bred över hela längden, 30-37 mm. Djupet varierar, bland annat beroende på ojämnheter i ryggen, mellan 13-28 mm. Den övre nocken är dekorerad med ett utsnidat "klöverblad", och den undre nocken är kort och avrundad. Ingen vedartsanalys har blivit utförd, men ytan påminner om idegran eller ene.

         Övre nock från ryggsidan                             Nedre nock från buksidan

Mått och profiler

Bredd och djup mättes var tionde cm längs bågen, och om man startar vid bågens nedre ände blir måtten:

Två profiler mättes upp; 20 cm och 110 cm från nedre änden.