För den som vill lära sig mer om vira följer här en förteckning över viralitteratur från hedenhös till modern tid. De flesta och bästa böcker om vira kom ut kring sekelskiftet och kan numera bara köpas antikvariskt eller lånas på bibliotek.

1809	Reglor för kortspelare, Uppsala, tryckt hos J. Fr. Edman. Två häften. Innehåller beskrivning av lomber och boston i häfte ett samt lomber-boston på sid. 6-13 i häfte två. Ingenting om vira.
1816	Svensk Literatur-Tidning nr 26. Här finns enligt Göran B. Nilsson det första skriftliga belägget för ordet vira: "... Det antyder ett slitet förhållande könen emellan, och låter svårligen hjälpa sig, så länge unga karlar icke kunna införas i ett sällskap, utan att gripa till korten för att sätta vira-betar."
1818	C. G. F. Düben (red.), Lyckans Talisman eller Konsten att spela Schack, Kort och Bräde, häfte 5 (av 6), tryckt hos A. Gadelius, Stockholm. 28 sidor. Den första kända beskrivningen av vira. I inledningen sägs att "Detta Spel är en Svensk uppfinning af sednare tider, har inom några få år utbredt sig, och vunnit ett tämmeligen allmänt bifall".
1832	Konsten att Spela Kort-, Boll-, Tärnings- och Brädspel m. m., Andra Häftet, sid. 71-96, tryckt i Thordonska Boktryckeriet, Stockholm. Den första skrift som uppger att vira härstammar från Wira bruk: "Detta spel är en svensk uppfinning och har erhållit sitt namn af ett jernbruk i Sverige, der man först börjat spela det." Flera senare upplagor: 1837 (2:a) och 1847 (3:e).
1838	Handbibliotek för sällskapsnöjen. Första Delen, Kortspel och Patienser, sid. 107-129. Saluförd hos L. J. Hjerta, Stockholm.
1847	K. J. Lindskog, Ny och fullständig svensk spelbok, sid. 141-193, D. F. Bonniers Förlag, Göteborg. Helgjuten och fortfarande högst läsvärd beskrivning av spelet med många instruktiva råd för spelföringen.
1853	Den lilla wiraboken. Fullständiga wira-reglor lättfattligt uppställda, Sigfrid Flodins förlag, Stockholm. 94 sidor. Flera senare upplagor: 1862 (2:a), 1872 (3:e), 1876 (4:e), 1879 (5:e), 1884 (6:e), 1891 (7:e) och 1904 (8:e).
1858	Ludvig Theodor Öberg, Nyaste Spelbok, sid. 88-104, J. W. Lundbergs boktryckeri, Stockholm. (Utgivningsår felaktigt angett till 1850 i boken.) Beskrivningen av vira i allt väsentligt hämtad från Handbibliotek för sällskapsnöjen.
1888	H. L. Victorin, Handledning i vira, Looström & Co:s förlag, Stockholm. Andra upplagan 1891. Looströms förlag uppgick 1897 i Beijers bokförlagsaktiebolag, Stockholm. Ytterligare två upplagor av Victorins bok utkom på Beijers förlag (1903 och 1909). Betraktas som klassiker på området.
1888	Tom Wilson, Illustrerad Spelbok, sid. 306-351, Looström & Co:s förlag, Stockholm. Avsnittet om vira i denna bok är hämtat från Victorins Handledning i vira.
1889	Små spelböcker 4. Wira, Jos. Seligmanns förlag, Stockholm. 16 sidor. Flera senare upplagor: 1916 (6:e), 1919 (7:e), 1924 (8:e) och 1935 (9:e). Seligmanns förlag köptes upp av Wahlström & Widstrand 1904. Alla upplagor efter 1904 är utgivna på det senare förlaget.
1890	H. L. Victorin, Välspelning i vira, Looström & Co:s förlag, Stockholm. 54 sidor. Senare upplagor 1903 och 1914 utgivna på Beijers bokförlagsaktiebolag, Stockholm. Klassiker.
1901	Det moderna viraspelet, Lithografiska Aktie-Bolaget, Norrköping. 14 sidor. 2:a upplagan 1905.
1910	Einar Lindström, Nya Vira-boken, Stockholm. 40 sidor.
1921	Viraspelet i våra dagar med "spetsviran" och "virellan". Små spelböcker 12, Wahlström & Widstrand, Stockholm. 22 sidor.
1922	Vira jämte fullständigaste regler för tringel 9. Rietz spelregler 1, Aktie-Bolaget August Rietz’ Förlag, Stockholm. 12 sidor.
1924	Filip Gustavson, Vira, F. Gustavson Förlag, Göteborg. 61 sidor.
1938	Einar Lindström, Reformvira, P. A. Norstedt & söner, Stockholm. 52 sidor.
1945	Vira-boken. Öbergs spelregler 7, Aktiebolaget J. O. Öberg & son, Eskilstuna. 30 sidor. Flera senare upplagor: 1951 (2:a), 1955 (3:e), 1965 (6:e). Normgivande under ett par årtionden. Bygger mycket på Einar Lindströms tidigare verk. Ingående beskrivning av hasardviran.
1957	Sven Boberg, Om viraspelets uppkomst och utveckling samt Falu Viraklubbs förslag till ändrad budordning, Westlund & Söners Boktryckeri AB, Gävle. 20 sidor. Innehåller bland annat en omfattande förteckning över äldre viralitteratur.
1969	Alf Nordström, Vira klingsmedja & liebruk, Norstedt, Stockholm. 164 sidor. Ny utgåva 1985. Återger traditionen om tinget på Wira bruk och viraspelets födelse.
1973	Göran B. Nilsson, Handbok i Vira, Askild & Kärnekull. 144 sidor. Mycket läsvärd bok för den som vill bredda sitt virakunnande. Resonemanget kring avpassning av bud är dock i vissa stycken lite diskutabelt. Boken avslutas med en trevlig överblick av virans återverkningar på svenskt kultur- och samhällsliv.
1975	E. Werner & T. Sandgren, Kortoxen, sid. 93-102, Forum. Till stora delar ett plagiat av Öbergs virabok.
1990	Ove Torgny, "Lomber plus Boston blev Vira", artikel i Kartofilen, nr. 2, sid. 5-7.
1996	Dan Glimne, Kortspelshandboken, sid. 242-254, Wahlströms. Väl sammanfattad överblick av viraspelet och dess grundläggande idéer, men tyvärr mycket lite om avpassning av bud.
2000	David Parlett, Card Games, sid. 78-85, Penguin Books, London. Första beskrivningen på engelska.
2003	Ove Torgny, Tio spel med spader kung, sid. 116-144, Bilda Förlag, Stockholm.
2003	Sten Helmfrid, Konsten att spela vira, Stockholm. 165 sidor. Egen utgivning. Distribueras av Books-on-Demand.

Copyright © - Sten Helmfrid, 1998