Två dagar efter krigsslutet skulle en glimt av kriget återigen komma till Värmland, närmare bestämt till Röjdåfors nära gränsen till Norge. Tidigt på morgonen den 10 maj flög en Stirling på låg höjd över en tullstationen. Vädret var dåligt med dimma och regn. Flygföraren F/O Atkinson svängde runt några varv för att slutligen flyga ut över vattnet på mycket låg höjd. Flygplanet kolliderade därvid med en tall vid strandkanten och kraschade i vattenbrynet. Flygkroppen bröts av och fyra soldater ombord kastades ut. Denna händelse var ett påtagligt tecken på befrielsen av Norge som just pågick. Flygplanet, en Short Stirling MkIV LJ899 från 190 Squadron, hade avdelats för att transportera trupper ur 1st Airborne Division till Norge. I det dåliga vädret kunde man inte hitta Gardermoen, som var den tilltänkta landningsplatsen. Under försöken kom man in över Sverige. Militär personal tog hand om besättningen och de överlevande soldaterna, varav två skadats och förts till sjukhus. Två dagar senare sändes de tolv oskadade soldaterna från 7th Battalion vid The King`s Own Scottish Borderes, under befäl av major Hart, över till Norge landvägen. De fyra soldater som drunknat begravdes i Torsby. Deras gravar flyttades senare till Göteborg/Kviberg. Flygplanet skrotades på plats genom att sprängas sönder i mindre delar genom försorg av personal från F7 Såtenäs.

Källa Nödlandning. Främmande flyg i Sverige under andra världskriget.
Författad av Bo Widfeldt/Rolph Wegmann

Vidare i NWT fredagen den 11/5 1945, rubrik på första sidan.

FLYGANDE FÄSTNING STÖRTAD I RÖJDÅFORS

På torsdagsmorgonen störtade ett engelskt fyrmotorigt plan i sjön Röjden strax intill Norsk-Svenska gränsen vid Röjdåfors. Wermlandstidningens korrespondent såg från den Norska sidan planet irrade omkring tydligen i avsikt att nödlanda. Av någon anledning tystnade motorerna och planet seglade från Nordväst snett över sjön. Mitt för Röjdåfors tullstation törnade planet mot en stor tall. Vid den fruktansvärda kollisionen slets ena vingen bort och tallen klipptes av som om den varit en tändsticka. Efter kollisionen störtade det sönderslagna planet i sjön strax intill land.

Några dagar senare i NWT.

Fyra st. dog varav en inte hittades förrän 6 dagar senare efter intensiva dragningar, militären var snabbt på plats och bestämde att planet var för illa tilltygat för att bärga så dom skrotade på det stället med dynamit. De brittiska flygarna jordfästes onsdagen den 16 maj 1945 vid Fryksändes kyrkogård i Torsby.

Kan tilläggas att rubriken på första sidan var felaktigt det var inte en ”flygande fästning” som är ett Amerikanska bombflygplan med beteckning B-17, utan en Engelsk Short Stirling MkIV med nummer LJ899.

Med dom uppgifterna enligt ovan så bestämde vi inom V.U.E.P att åka till Röjdåfors och undersöka saken närmare. Vi åkte början av juli månad 2003 mot Röjdåfors, denna dag så spöregnade det och vi fick en liten känsla av hur dålig sikten bör ha varit den ödesdigra dagen 10 maj 1945. Vi kom fram till sjön Röjden och stannade vid ett rött skjul och som visade sej vara ett omklädningsrum för badande. Som sagt så spöregnade det när vi kom till platsen och vi satt en bra stund i bilen innan regnet upphörde. Vi rekade platsen och hittade snart den avklippta toppen på en tall. Vi undersökte tallen och såg spår av aluminumrester som satt djupt i stammen och då förstod vi att vi var på rätt plats. Johan, Janne och Anders undersökte botten med dykutrustnuing och fann några mindre plåtrester från Short Stirlingen. Total dyktid var cirka 1 timme, djupet på sjön Röjden var mellan 2-3 meter och med cirka 1 meters sikt. Dan som inte kunde dyka p.g.a förkylning gick efter stranden och letade föremål från flygplanet. Några småfynd gjordes bl a en bakelitknapp som ser ut att vara till en instrumentpanel, men vi var osäkra om det tillhörde planet.

Anders har forskat mer om planets öde i Röjdåfors och hittade några intressanta uppgifter:

Ett antal trupptransportplan från squardon 190 av typen Short Stirling MkIV avgick från flygplatsen Great Dunmow den 10 maj 1945 med destination Gardermoen i Norge som var byggt av Tyskarna under kriget. Operationen gick under beteckning ”Operation Doomsday”. Vi vet att den 10 maj 1945 var det väldigt dåligt väder med både dimma och regn. En signalapparat med namn ”Eureka-transmitter” sänder ut signaler till ankommande flyg, men i det dåliga vädret som rådde den 10 maj kunde inte en klar signal sändas ut pg a dimman och regnet. Detta medförde att några flygplan pg a den rådande sikten inte kunde se marken från hög höjd, samtidigt som man förgäves försökte att fånga signalen från Gardermoen. Planen fick alltså flyga på låg höjd för att kunna orientera sig efter terrängen. Jag både tror och gissar att LJ899 efter många försök att hitta flygplatsen Gardermoen snart hade slut på bränsle och var tvungen nödlanda. Då fick piloten syn på sjön Röjden och bestämde att göra nödlandning där. Det skulle säkert ha lyckas om inte planets ena vinge träffat tallen och slagit runt och fick till följd att fyra soldater fick sätta livet till.

Ett annan Short Stirling MKIV med beteckning LK297 som avgick i samma squadron kraschade och började senare brinnna. Planet rapporterades som saknad och upptäcktes först den 21 juni 1945 en bit från Gardermoen. Alla i besättning och samtliga soldater dog vid kraschen. [läs mer om LK297]

Ytterliggare 14 st flygplan som ingick i ”Operation Doomsday” och avgick från flygplatsen Shepherds Grove hade även de svårigheter att hitta Gardermoen. 13 st. plan vände och flög tillbaka till hemmabasen men det sista planet kom aldrig hem. Flygplanet en Short Stirling MkIV med beteckning LK147 störtade en kilometer utanför Gardemoen. [läs mer om LK147]

Genom olika intervjuer med folk som minns händelsen så ska Stirlingen i Röjdåfors ha sprängts sönder efter olyckan av militären. Skrotdelar från planet blev bortforslad med lastbilar till Torsby järnvägsstation och vidare till flygbasen Såtenäs. Någon gång i mitten av 1970 talet gjorde svensk militär en grundlig städning efter resterna av Short Stirlingen i samband med att sjön Röjden var torrlagd och ammunition upptäckts.

Anders Ståhl för VUEP 2004-01-05  [Maila Anders]