TIA (Transitorisk ischemisk attack)

TIA, som är en förkortning av sjukdomens latinska namn, transitorisk ischemisk attack, innebär att en mindre del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist.

Symtomen kan likna dem vid en liten stroke. Vid TIA har alla symtom försvunnit inom ett dygn. I de flesta fall är attacken mycket kortare. TIA kan vara en förvarning om stroke.

Den vanligaste orsaken till TIA är åderförkalkning i de blodkärl som förser hjärnan med blod. En liten blodpropp kan då bildas och föl ja med blodflödet. När den passerar hjärnans kärl hindras blodflödet i en del av hjärnan varigenom TIA-symtomen uppstår. Vissa hjärtsjukdomar kan också orsaka TIA, till exempel förmaksflimmer.

Symtom

Det som är typiskt för en TIA är att symtomen är kortvariga. De kan vara allt ifrån ett par minuter till flera timmar. Symtomen kan till exempel vara:

  • plötslig domning eller svaghet i ansikte, armar och ben, oftast bara i den ena kroppshalvan
  • plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
  • plötslig synstörning
  • plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination.

Undersökningar

Läkaren kontrollerar hjärnan och nervsystemets funktion. Prover tas för att kontrollera bland annat blodsocker. Andra undersökningar som kan förekomma är ultraljudsundersökning av hjärtat, EKG, datortomografi av skallen och undersökning av blodflödet i halspulsådrorna.

Behandling/Läkemedel

Med tidig diagnos och behandling av TIA går det att minska risken för senare stroke. Vanligen får patienten ta någon form av blodförtunnande medicin. Om det finns en förträngning i halspulsådern kan det bli aktuellt med operation. Om hjärtat slår oregelbundet behandlas detta, ofta med medicin.

Förebyggande

För att förebygga TIA gäller ungefär samma råd som för att förebygga stroke. Det är mycket viktigt att kontrollera sitt blodtryck.

Riskfaktorer som är viktiga att minska:

  • rökning
  • höga blodfetter som ökar åderförkalkning
    • övervikt
    • hög alkoholkonsumtion.

    Det är viktigt att kontrollera att man inte lider av:

    • högt blodtryck
    • diabetes
    • förmaksflimmer (”hjärtflimmer”).

    Andra riskfaktorer, som dock inte går att påverka är:

    • ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar
    • hög ålder
    • manligt kön.

    Kontakta vården

    TIA är varningssignal som kan föregå en stroke. Kontakta därför läkare snabbt om du tror att du fått en TIA.

    Om du känner någon av följande symtom, ring 112 efter ambulans.

    • plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, speciellt om det bara gäller den ena kroppshalvan
    • plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
    • plötsliga synstörningar
    • plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
    plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.

    Källa:  http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3120

 

FASS.se

Kortvarig cirkulationsstörning i hjärnan

(Transitorisk Ischemisk Attack (TIA))
Författare: För den medicinska faktagranskningen i 2004 års version svarar Dr Mats Elm, Fritsla.

Definition

Lokal syrebrist i hjärnan som ger neurologiska symtom som helt återgår till det normala inom 24 timmar.

Orsak(-er)

Blodproppsbildning i blodkärl eller i anslutning till hjärtflimmer, akut hjärtinfarkt, hjärtklaffsförträngningar, mekanisk hjärtklaffsprotes, hjärtmuskelinflammation m fl.
Riskfaktorer: Högt blodtryck, hög ålder, diabetes, rökning, blodfettsrubbningar, övervikt, alkohol, migrän.

Symtom

Beroende på i vilket blodkärl störningar inträffar, uppstår begränsningar i rörelseförmågan och försämrade nervimpulser.
Vid förändringar i halsartär (arteria carotis): ensidig synnedsättning, ensidig överkänslighet i huden för beröring, halvsidig förlamning, talrubbningar (dysfasi eller afasi).
Vid förändringar i ryggradsartären (arteria vertebralis): olika typer av synrubbningar, oförmåga att koordinera muskelrörelser (ataxi), svårigheter att tala, domningar runt munnen, yrsel, balansrubbningar.
Diffus yrsel, förvirring, minnessvårigheter, talsvårigheter, sluddrigt tal, m fl symtom räknas EJ som TIA utan att det samtidigt finns lokala reflexbortfall!

Alternativa överväganden

Hjärnblödning, hjärntumörepilepsi, migrän, blodkärlsinflammationer, blodflödeshinder, ansiktsförlamning, balansnervsinflammation, ryggmärgsskada, yrselattack, lågt blodsocker, förhöjd andningsfrekvens. TIA är en varningssignal för ett efterföljande slaganfall.

Utredning

Kontroll av nervsystemets funktion och av hjärta. Laboratoriekontroll av blodvärde (Hb), sänka, vita blodkroppar, blodplättar, blodsocker, blodfetter, vitamin B12 och folsyra, homocystein, kroppens blodlevringsförmåga (PK, INR, APTT). EKG. Ultraljudsundersökning av hjärtat. Datortomografi av skalle. Blodflödesmätning av halspulsådrorna.

Behandling

Har patienten kvar sina neurologiska förändringar vid undersökningstillfället bör kontakt med medicin- eller neurologklinik tas. Nationella riktlinjer rekommenderar även akutremiss till sjukhus även för patienter med TIA under de senaste 1 - 2 veckorna.
Rökstopp!
Normalisering av blodfetter, blodsocker liksom blodtryck.
Behandlingen i övrigt är beroende av fynden vid utredningen. Har patienten upprepade attacker, förmaksflimmer eller långvariga, allvarliga symtom används antikoagulerande behandling t ex warfarin.
Operation kan övervägas vid förträngningar i halspulsådrorna.
Förebyggande behandling med acetylsalicylsyra (ASA) i lågdos eventuellt i kombination med dipyridamol. Vid överkänslighet mot acetylsalicylika ges klopidogrel.



Amaurosis fugax
Synen försvinner som om en rullgardin dragits ner. Återkommer dock i regel inom ett par minuter. Risk för bestående blindhet. Också risk för slaganfall. Patienten förs till sjukhus för ultraljudsundersökning av halspulsådrorna och ställningstagande till warfarinbehandling och ev kirurgisk åtgärd.

Patientorganisation/patientorganisationer
STROKE-Riksförbundet


Källa  http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=6539

Stroke – slaganfall / Vad händer i kroppen?

Vad är stroke?

Stroke är ett samlingsnamn på de hjärnskador som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadan visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs från hjärnan. Stroke kallas också slaganfall, hjärnslag, cerebral insult eller cerebrovaskulär lesion, CVL. Under senare år har man även introducerat benämningen hjärnattack som en motsvarighet till hjärtattack. Avsikten med detta är bland annat att göra allmänheten uppmärksam på behovet av att skyndsamt söka sjukhus för diagnos och behandling.

Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och

långvariga funktionshinder hos vuxna. Den drabbar framför allt äldre människor och leder därför ganska ofta till döden. Men det blir allt fler yngre personer i yrkesverksam ålder som får stroke. I västvärlden är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och tumörsjukdomar.

Stroke kan ge många olika symtom

Om man misstänker att man själv eller någon anhörig har drabbats av stroke ska man ringa 112 efter ambulans.

För att hjärnan ska kunna fungera normalt behöver den bra blodcirkulation, som tillför syre och näring samt fraktar bort slaggprodukter. Om man får stroke kan man drabbas av plötsliga förlamningar, domningar, talsvårigheter eller medvetanderubbningar på grund av en blödning eller blodpropp i hjärnan. Ibland kan symtomen vara lätta och gå över helt. Andra gånger kan de vara allvarliga och göra att man blir begränsad när det gäller aktivitet och delaktighet.

Blodpropp eller blödning är orsaken

Stroke orsakas av

  • blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsådror
  • blodpropp som uppkommer vid förträngningar i hjärnans blodkärl
  • blödning inuti hjärnan
  • blödning på hjärnans yta, subaraknoidalblödning.
När man får ett slaganfall dör hjärnceller i ett område i hjärnan. Man talar om en hjärninfarkt, på samma sätt som man talar om en hjärtinfarkt när en del av hjärtmuskulaturen dör.

En blodpropp kan täppa till blodcirkulationen

Stroke beror omkring åtta gånger av tio på att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Proppen kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan själv, så kallad trombos. Proppen, eller den så kallade embolin, kan också komma farande från en förträngning på ett halskärl, en karotisstenos, eller från hjärtats förmak eller kammare.

En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer. Andra orsaker till att en blodpropp ger sig iväg från hjärtat kan vara en hjärtinfarkt, en inopererad klaffprotes i hjärtat eller andra hjärtsjukdomar. Proppen som kan bildas i hjärtat efter en hjärtinfarkt och åka iväg till hjärnan är inte samma propp

som orsakat själva hjärtinfarkten. En sådan propp kan aldrig fara iväg utanför hjärtat. Däremot kan blodet levra sig på hjärtväggens insida vid infarktområdet, och det är en bit av detta levrade blod som kan ge sig iväg till hjärnan och orsaka stroke.

Småkärlssjuka är när ett mindre blodkärl i hjärnan täpps till. Då har man i allmänhet inte lika allvarliga besvär som när man får annan typ av stroke.

Hjärnblödning

I knappt två av tio fall beror stroke på hjärnblödning antingen från blodkärl inne i hjärnan, så kallad intracerebral blödning, eller på hjärnans yta, så kallad subaraknoidalblödning.

Hjärnblödningar inne i hjärnan orsakas oftast av högt blodtryck eller missbildade blodkärl. Blödningar från blodkärl på hjärnans yta orsakas för det mesta av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.

Stroke drabbar framför allt äldre

Varje år insjuknar knappt 30 000 svenskar i stroke. Två tredjedelar av dem drabbas för första gången. Ungefär en fjärdedel av de drabbade dör. Medelåldern bland de drabbade är 75 år. Åtta av tio är över 65 år. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.


Män är yngre när de drabbas

Män har en något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder, men eftersom kvinnor blir äldre än män finns det ändå fler kvinnor som har gått igenom en stroke.

I åldrarna under 75 år insjuknar omkring en tredjedel fler män än kvinnor i stroke. Medelåldern för män som drabbas är 73 år och för kvinnor 77 år.

TIA – en varningssignal

TIA, transitorisk ischemisk attack, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får symtom som liknar dem man får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn.

Man tror att TIA beror på att en liten propp täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan en kort stund,

men att blodcirkulationen snart blir normal igen och att det därför inte hinner uppstå någon bestående skada. TIA är en varningssignal, och man bör utreda om det finns orsaker som kan behandlas. Det kan till exempel finnas en förträngning på halspulsådern. Man bör få proppförebyggande medicin omedelbart. Ungefär 8 000 personer drabbas av TIA varje år. Även när man misstänker att man drabbats av TIA ska man kontakta läkare snabbt.

 

Faktorer som ökar risken för stroke

De viktigaste riskfaktorerna för stroke är

  • högt blodtryck
  • ärftlighet för hjärt- kärlsjukdomar
  • hög ålder
  • tidigare genomgången stroke eller TIA
  • diabetes
  • förmaksflimmer
  • förträngning på halspulsådern
  • rökning
  • manligt kön
  • höga blodfetter som ökar åderförkalkningen
  • hög alkoholkonsumtion.
Riskfaktorerna är nästan exakt samma som de som gäller för hjärtinfarkt och kärlkramp, men vid stroke spelar blodtrycket en större roll. Kolesterolvärdet spelar en större roll för risken att drabbas av hjärtinfarkt.

Kan man själv minska risken?

Flera av riskfaktorerna kan man påverka själv. Man kan sänka blodtrycket något genom regelbunden motion, bra matvanor och minskad övervikt. Det är också bra att sluta röka. Motion, bra mat, viktkontroll och rökstopp minskar även risken för andra hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Om man själv märker att man har oregelbunden hjärtrytm bör man söka läkare.


Matvanorna har betydelse

Maten har betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Nästan alla skulle må bra av att äta mat som innehåller mindre skadligt fett och mer frukt, grönsaker, fisk och kostfibrer.

  • Ät mer grönsaker, frukt, bär, grovt bröd och fullkornsgröt.
  • Dra ner på feta mejeriprodukter och feta kött- eller charkuteriprodukter.
  • Byt det hårda matfettet i matlagningen mot mjukt eller flytande fett, som till exempel olivolja, rapsolja eller linfröolja.
  • Använd mindre socker och salt.
  • Ät proteinrik mat, till exempel fisk (även fet) och magert kött.
Undvik stora mängder alkohol eftersom det visat sig öka risken för insjuknande i framför allt hjärnblödning.

Ärftlighet

Stroke ingår i gruppen hjärt-kärlsjukdomar, och de är ofta ärftliga. Ungefär hälften av alla svenskar dör av hjärt-kärlsjukdomar, framför allt stroke och hjärtinfarkt. Dessa sjukdomar beror i sin tur på olika tillstånd som är ärftliga, som högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Dessutom har vi ofta vanor med oss hemifrån som kan påverka risken att drabbas i mer eller mindre grad

Källa:
http://www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=14792