Bältros (Ristill på isländska)
Eftersom jag har blivet drabbat av bältros har jag sökt mig information på netet som jag lägger in lite längra ner, här under, Under varje tekst(som jag hittade på netet) som jag har skrivet in, och jag skriver också länken så att ny kan läsa själva. eller leta vidare.

 

Bältros /RISTILL

Jag har fått bältros på vänser kindben , det började med rodnad och pirrande i huden i måndags, i tisdags var det vitablämmor i mitten, med stickande, kliande, svidande, irreterande och smärta,

Då kontaktade jag läkaren pågrund av min mistanke eftersom min väninna hade havt det för kanske 2 år sedan.

Äntligen när jag kom i kontakt med läkarvården(ja det är inte så lätt i dagens samhälle utan om man får chans och når dom strax efter klockan 8:00 på morgonen.
Men nu var klockan över 1 och jag försöker endå men inget resultat, så jag ringer sjukvårdsupplysningen och bäretttar min mistanke,(jag hade kollad i min läkarbok och såg att det kunnde ju stämma) Sjukvårdsupplysningen uppmundrar mig att ringa närakuten efter som det finns ingen möjlighet att nå vårdcentralen. Så jag ringde dit och fick kontakt med dom. de ville att jag skulle komma men eftersom jag inte är så rörlig har jag inte så lätt att ta mig till närakuten och hon ville inte ge mig sjukresa utan att kolla om hon får göra det, för man måste först komma och sen bedömmer de om man behöver sjukresa, ja lite bakofram blir det för man då. 
så jag bärettar att jag är handikappat och kan inte ta mig in kollektivt, ja då säger hon att hon kollar upp och återkommer till mig, 10 minutter senare ringer de från vårdcentralen,( då var klockan 15:20)
 och jag är välkommen och det viktigt att jag skulle komma så snart som möjligt under behandling. Så jag är där 15:40 och klockan 16 fick jag träffa läkaren. och nu äter jag bamse stora tabletter 5 gånger om dagen och i 10 dagar,
Det lilla äventyr kostar "bara" lite över 300.-kr. +140.-kr i läkarkostnaden, så det är inte bara besvärligt, det är dyrt också.
Men bra att man får hjälp trots att man får gå igenom alla omväger.

Onsdags var det som det brinner i bältrosen. 

under kvällen märker jag mycken svullnad fårn bälrosen som sitter högt uppe på kindbenet och upp till vänster ögat/vänster underögonlock svullet.

JA ska man bli som elefantmannen också?

Torsdagsmorgon fortfarande svullenfrån kindbenet och nedraögonlock/upp till ögat.
 värk i nackens vänstrasida och när i skuldren. Det blir bara konstigare och besvärligare.
 Och frågan vad ska jag göra så jag tänker läkaren sa om det kommer i ögat ska jag komma i dyrekt till läkaren, och det er inte alltid så lätt att inte förstå helt eller
 va säker: förstår jag rätt nu?

Jag ringer alla fall distriksköterskan, hon "trodde" att när det inte har gått i ögat då är det lugnt. men var inte säkert visste inte så mycket om bältros. 
(nej bara till ögat)

Under dagen har jag bara fått mera smärtor i nacken och när halsen så jag kan inte röra mig utan att det plötsligt gör väldigt ont.? värk i den "fina bältRosen" på min vänstra kinn.  >-/

Det positiva er att det kliast där också i mellan som det smärtar sticker eller svider, och som jag har alltid förstått, då när det kliast då ska det vara gott täcken, de gror och blir bra i gen Haleljua.

 

Bältros är en virusorsakad, oftast halvsidig nervinflammation orsakad av samma virus som ger vattkoppor. Bara den som tidigare har haft vattkoppor kan drabbas eftersom det är vattkoppsvirus som stannar kvar i kroppen, vilande och gömt i nervfibrer som sedan börja föröka sig, vanligen när vårt immunförsvar svackar av någon anledning. Bältros drabbar ofta äldre med nedsatt allmäntillstånd i samband med svår sjukdom, t ex cancer. Bältros ger svåra smärtor i den drabbade nervens utbredningsområde där det också bildas en mängd små blåsor i huden. Det är ovanligt att yngre människor får bältros, men ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare är sjukdomen. I praktiken innebär det att nästan hälften av alla 80-åringar har haft sjukdomen.

  • Bältros smittar vanligen inte så att en person som har haft vattkoppor får bältros.
  • En person med bältros kan smitta en person som inte haft vattkoppor. Den personen
    får då vattkoppor i stället för bältros

Vi behandlar bältros enligt principerna för biologisk infektionsbehandling, se tips vid Infektionssjukdomar och ger gärna höga doser B-vitaminer inklusive B12 ev i injektion samt lecitin. Det måste dock påpekas att vid bältros bör man gå in tidigt med kemoterapeutika, i det här faller aciklovir (Zovirax med flera varianter.) Behandlingen ska sättas in så tidigt som möjligt och i alla fall inom 72 timmar. Ibland föregår stark smärta bildandet av blåsor och det kan vara en fördel att börja behandlingen vid stark misstanke på bältros redan innan blåsor har bildats. Det förebyggande behandlingen är viktig. Genom att ge bl.a. antioxidanter kan man uppehålla en högre antikroppsproduktion, se mera under "Antioxidantpyramiden"

 Smärtlindring kan ofta uppnås genom injektionsbehandling med lokalbedövningsmedel (neuralterapi). Ofta behövs upprepade injektioner i smärtpunkterna.

Olika örter och omslag samt liniment är användbara. En möjlighet är att pensla med vanlig acetylsalicylsyra upplöst i kloroform men det är ingen typisk "hälsohemskur". Det kom en rapport om att man kan få liknande effekt genom att i stället använda eter som lösningsmedel:

Topical aspirin/diethyl ether mixture versus indomethacin and diclofenac/diethyl ether mixtures for acute herpetic neuralgia and postherpetic neuralgia: a double-blind crossover placebo-controlled study.

 Av författarna De_Benedittis och Lorenzetti vid universitetet i Milano, publicerad i tidskriften Pain, 1996 Apr, 65:1, 45-51. Resultatet visade att den enkla acetylsalicylsyran gav bättre effekt an Voltaren och Confortid upplöst på samma sätt. 

 Spansk peppar har genom sitt innehåll av Kapsaicin en smärtstillande effekt: se http://www.embasa.com/interesting.html . Tinkturen kan användas för omslag och pensling och om man tycker det är bökigt har man kunnat använda Zostrix som dock har varit svårt att få tag på i Sverige, se tips vid Smärta. Nu har en liknande kräm, Capsina, registrerats i Sverige och är tillgänglig via vanliga apotek.

Spicy Approach to Shingles 
I denna artikel på Engelska berättar läkaren Michael Tuchman, om studier med en hög dos Capsaicin vid bältros.
http://www.ivanhoe.com/channels/p_channelstory.cfm?storyid=6898

Smärtan vid bältros är av den typ när smärtan är en sjukdom i sig och hör till gruppen nervsmärtor. Den 3:e typen av smärta som beskrivs i Smärta. Den bakomliggande orsaken är ofta en svaghet i immunsystemet men när felet redan har uppstått bör man använda även vanliga mediciner om man inte blir av med värken med Tallmogårdens metoder. Mediciner som används då kan vara av typen medicin mot depression eller epilepsi. Vid bältrossmärtan används de dock för att dämpa retningen i smärtnerverna. Det svenska namnet bältros är alldeles för beskedligt. Det norska helvetesild (helvetes-eld) är mycket mera illustrativt.

Det är ofta tacksamt att behandla bältrossmärtan eller postherpetisk neuralgi, (PHN). Ibland kommer patienter in till mottagningsrummet med skjortan uppknäppt pga att huden inte ens tål lätt beröring. Efter några behandlingar sitter även västen på för de som lyckas bäst. Viktigt är att påbörja behandlingen tidigt, både vid den akuta infektionen och vid uppseglande smärtor! 

http://www.helhetsdoktorn.nu/tipsv23.htm

Bältros är en virusorsakad, oftast halvsidig nervinflammation orsakad av samma virus som ger vattkoppor. Bara den som tidigare har haft vattkoppor kan drabbas eftersom det är vattkoppsvirus som stannar kvar i kroppen, vilande och gömt i nervfibrer som sedan börja föröka sig, vanligen när vårt immunförsvar svackar av någon anledning. Bältros drabbar ofta äldre med nedsatt allmäntillstånd i samband med svår sjukdom, t ex cancer. Bältros ger svåra smärtor i den drabbade nervens utbredningsområde där det också bildas en mängd små blåsor i huden. Det är ovanligt att yngre människor får bältros, men ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare är sjukdomen. I praktiken innebär det att nästan hälften av alla 80-åringar har haft sjukdomen.

  • Bältros smittar vanligen inte så att en person som har haft vattkoppor får bältros.
  • En person med bältros kan smitta en person som inte haft vattkoppor. Den personen
    får då vattkoppor i stället för bältros.

  Vi behandlar bältros enligt principerna för biologisk infektionsbehandling, se tips vid Infektionssjukdomar och ger gärna höga doser B-vitaminer inklusive B12 ev i injektion samt lecitin. Det måste dock påpekas att vid bältros bör man gå in tidigt med kemoterapeutika, i det här faller aciklovir (Zovirax med flera varianter.) Behandlingen ska sättas in så tidigt som möjligt och i alla fall inom 72 timmar. Ibland föregår stark smärta bildandet av blåsor och det kan vara en fördel att börja behandlingen vid stark misstanke på bältros redan innan blåsor har bildats. Det förebyggande behandlingen är viktig. Genom att ge bl.a. antioxidanter kan man uppehålla en högre antikroppsproduktion, se mera under "Antioxidantpyramiden"  

 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2377

  

Bältros / Vård och behandling

Vanlig virussjukdom

Bältros är en vanlig virussjukdom som drabbar både män och kvinnor. De typiska symtomen är smärta och hudutslag som bara drabbar ena sidan av kroppen. För att få sjukdomen krävs att man tidigare har haft vattkoppor som orsakas av samma virus. Viruset kan ligga vilande i nervrötterna i många år och väckas till liv när man blir äldre eller får ett försämrat immunförsvar

Utslag på ena sidan

Det första symtomet på bältros brukar vara en intensiv smärta. Efter en till tre dagar uppstår en rodnad på huden som snart också får blåsor. I början är blåsorna klara men de mörknar efterhand och inom en till två veckor har blåsorna torkat ut

 

Utslagen förekommer bara på ena sidan av kroppen i samma område som man har haft smärtan. Det vanliga är att bältros sitter på överkroppen eller längs ett ben, men utslagen kan förekomma var som helst på kroppen.

 

Smärtan i området där man haft bältros försvinner oftast inom några månader. Hos enstaka personer kan smärtan bli kvar under mycket lång tid

 

Orsaker till sjukdomen

Bältros är en virusinfektion som kan drabba både unga och gamla. Var femte människa får sjukdomen någon gång under livet. Viruset heter herpes zoster som också orsakar den vanliga barnsjukdomen vattkoppor. För att få bältros krävs att man tidigare har haft vattkoppor. Viruset kan ligga vilande i nervrötterna i många år och sedan väckas till liv. Det kan hända när man blir äldre, har en annan sjukdom eller om immunförsvaret försämras av till exempel hiv eller behandling med cellgift. För det mesta finns ingen underliggande sjukdom som förklaring till bältros.

 

Bältros och vattkoppor

Om man har bältros kan man inte smitta andra människor med sjukdomen. Den som har bältros kan däremot smitta andra människor med vattkoppor om de inte haft vattkoppor tidigare. Anledningen är att de två sjukdomarna orsakas av samma virus. Bältros smittar medan man har blåsor eftersom viruset kan spridas om blåsorna spricker.

 

Utslag i ansiktet

Vissa människor drabbas värre av bältros. Om utslagen sätter sig i ansiktet, speciellt på ögonlock eller nästipp, kan även ögat vara drabbat. Då bör en ögonläkare titta på ögat så snart som möjligt eftersom utslagen kan skada ögats hornhinna

 

De personer som har ett försämrat immunförsvar kan få en allvarligare form av sjukdomen och ibland behöva sjukhusvård.

 

Vad kan man göra själv?

Klådan vid bältros kan lindras med kylspray som finns att köpa på apotek. Mot smärtan kan man pröva receptfria läkemedel

 

Vad säger läkaren?

Om de receptfria medicinerna inte hjälper ska man kontakta läkare för att få en lämplig behandling. I första hand behandlas smärtan med smärtstillande läkemedel eller antiinflammatoriska mediciner. Ibland krävs behandling mot smärtan med läkemedel som vanligen används för epilepsi eller depression. I vissa situationer kan det bli aktuellt att använda morfinpreparat eller nervblockader.

 

Om man är äldre än 50-60 år, har försämrat immunförsvar, svår smärta eller utslag i ansiktet bör man genast kontakta läkare vid misstanke om bältros. Läkaren får då ta ställning till om virusinfektionen ska behandlas med läkemedel, så kallad antiviral behandling. För att behandlingen ska ha effekt måste den starta senast 72 timmar efter att utslaget börjat visa sig.

 

Risker med behandlingen

Behandlingen med läkemedel mot virus pågår under en vecka och medicinen tas i tablettform. De allra flesta tål medicinen utan problem. Trots den korta behandlingstiden kan man få en del biverkningar. Till de vanligare biverkningarna hör huvudvärk, magsmärtor, kräkningar och diarré. Behandlingen kan också ge mer allvarliga symtom som förvirring, hallucinationer och att vakenheten påverkas. Risken för dessa biverkningar ökar om njurarna inte fungerar som de ska, vilket är vanligast bland äldre människor. Om njurens funktion är nedsatt bör dosen justeras. Risken för allvarliga biverkningar kan också öka om man inte dricker tillräckligt

 

Om man blir svårt sjuk

Om man har bältros som drabbat ögat bör en ögonläkare undersöka ögat för att se om hornhinnan skadats. Människor som får bältros och har ett försämrat immunförsvar, kan ibland behöva sjukhusvård och behandling med antivirusmedel i droppform direkt i blodet.

 

Ovanligt hos gravida

Bältros är ovanligt hos gravida. Sjukdomens förlopp är inte svårare hos gravida än hos andra som får bältros. Om mamman har haft vattkoppor tidigare i livet så får fostret antikroppar mot vattkoppor av henne. Det ger det nyfödda barnet ett skydd mot vattkoppor och bältros de sex första månaderna

 

 http://www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=12651

 

 

Bältros

Bältros, eller herpes zoster, är en vanligt förekommande virussjukdom som orsakas av ett herpesvirus som heter varicella zoster. Det är ovanligt att yngre människor får bältros, men ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare är sjukdomen.

Den här informationen handlar om bältros, en sjukdom som drabbar hälften av alla som uppnår 80 års ålder.

Hur fick jag sjukdomen?

Första gången vi träffar på varicella zoster-virus insjuknar vi i vattkoppor. Efter vattkoppsinfektionen stannar virus kvar och lägger sig vilande i nervknutor som finns längs med ryggraden. Det märker vi inget av förrän den dagen virus vaknar, vandrar längs nervbanorna och börjar föröka sig. Då insjuknar vi i bältros. Man kan således bara få bältros om man haft vattkoppor.

Vad "väcker"virus, kan jag smitta andra?

Man vet att när vårt immunförsvar försvagas, vilket sker naturligt med stigande ålder, kan virus "vakna till liv" och orsaka bältros. Det är vanligen äldre människor som drabbas. Andra faktorer som försvagar vårt immunförsvar kan naturligtvis också göra att virus vaknar till liv. Det är mycket ovanligt att man drabbas av bältros mer än en gång.

Smitta utifrån kan vanligtvis inte orsaka bältros. En patient med bältros kan vanligen inte smitta så att en annan person får bältros. Däremot kan en patient med bältros smitta en person som inte haft vattkoppor. Den personen insjuknar då i vattkoppor. Dessutom finns det risk att en individ som insjuknar i bältros kan smitta en patient som har ett försvagat immunförsvar (tex patient som behandlas med cellgifter eller är HIV-infekterad) även om han/hon har haft vattkoppor.

Hur yttrar sig bältros?

Bältros börjar med smärta i det område där utslagen senare uppträder. Smärtan kan pågå i flera dagar utan att några hudutslag syns. Det är mycket svårt att i detta stadium förstå att smärtan beror på bältros. Det är lätt att man istället misstänker andra orsaker till smärtan.

Så snart hudutslagen kommer, först rodnad, senare tätt sittande röda knottror och därefter de typiska vätskefyllda blåsorna, är det lättare att säga att det var bältros som orsakade smärtan.

Utslagen, som ser ut som vattkoppsblåsor, uppträder inom ett avgränsat område och är begränsade till den ena kroppshalvan, vanligen på ena sidan av bålen. Det är också ganska vanligt att bältros sätter sig i ena ansiktshalvan. Andra delar av kroppen kan också drabbas även om det är mer ovanligt.

Hudutslag och blåsor kvarstår i 2-3 veckor varefter det bildas sårskorpor som faller av efter hand som huden läks. Det tar ungefär fem veckor från det att man insjuknat till dess att huden läkt helt.

Det mest besvärande för bältrospatienten är många gånger den mycket intensiva smärtan. Den beror på att när virus tar sig från nervknutorna (där det ligger vilande) och ut till huden uppstår skador på nerverna. Smärtan är olika stark hos olika individer. Den är mest intensiv i början av sjukdomen och avklingar i de flesta fall successivt allt eftersom blåsorna läker ut. Hos en del patienter kan emellertid smärtan kvarstå lång tid även efter det att infektionen läkt ut.

Andra symtom som kan uppkomma vid bältros är huvudvärk, illamående, kräkningar och feber.

Bältros i ansiktet

Om bältrosen sätter sig i ansiktet och framförallt i ögat är det viktigt att söka hjälp så snabbt som möjligt. Det finns viss risk för att ögat och synen kan skadas av infektionen och därför skall behandling startas så tidigt som möjligt.

Det finns behandling

Det finns effektiva läkemedel mot infektioner orsakade av varicella zostervirus, så kallade antivirala läkemedel. Det mest använda läkemedlet heter valaciklovir (Valtrex™) som man tar tre gånger per dag i sju dagar. Det finns också andra antivirala läkemedel som aciklovir (t.ex. GeavirÒ , Zovirax™ eller Aciclovir) som man tar fem gånger per dag i sju dagar och famciklovir (Famvir) som man tar tre gånger per dag i sju dagar. (Angivna doser är normaldosering.)

Dessa läkemedel förhindrar att virus förökar sig. Därmed förkortas och mildras sjukdomsförloppet och risken för komplikationer minskar. Därför är det viktigt att behandlingen startas så snabbt som möjligt, helst inom 3 dygn från att första blåsan kom, innan virusinfektionen hunnit orsaka mer omfattande skador på nerver och andra vävnader. Tidigt insatt behandling minskar också risken för att man skall få långvariga problem, som t.ex. kvarstående smärta.

Även om bältrossmärtan mildras då behandling med ett antivirusläkemedel sätts in tidigt, kan man ändå behöva extra smärtlindring under de dagar då smärtan är som mest intensiv. Tala med din doktor om vilken behandling som är bäst lämpad för dig.

Du som redan har bältros och har fått information om sjukdomen, kan uppmana dina vänner och bekanta att snabbt söka läkare om de misstänker att de har bältros. De kanske är tveksamma om det verkligen är bältros eller de kanske lever i tron att "bältros går ändå inte att behandla". Du som har bältros och har fått behandling vet att det är viktigt att inte tveka utan snabbt komma till läkare och att bältros går att behandla.

 

http://index.glaxowellcome.se/SYSTEM.PLX?code=gw_pages&id=13028&page=start&layout=GWS

 

Vattkoppor och Bältros

Annan benämning: herpes zoster

Vattkoppor är en välkänd, mycket smittsam men för det mesta ganska banal utslagssjukdom. Mottagligheten är allmän, oftast drabbas förskole- och skolbarn. Sjukdomen finns över hela världen.

Efter genomgången sjukdom/infektion, med eller utan symtom, finns dock virus sovande (latent) kvar i nervceller i kroppen. Vid en eventuell reaktivering får patienten bältros.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Det virus som orsakar såväl vattkoppor som bältros, varicella/zoster-virus, tillhör gruppen herpesvirus. Dessa utmärks bl.a. av att virus efter den primära infektionen ligger latent i kroppen. Virus kan lång tid senare reaktiveras.

Vattkoppor smittar från person till person främst via luften runt den sjuke. Smittsamheten är mycket hög redan någon till några dagar innan utslagen börjar. Den har i praktiken upphört inom sju dygn efter utslagsdebuten.

Bältros smittar via direktkontakt med sårvätska från blåsorna.
Man kan säga att det är ens barndoms vattkoppor som spökar, när man som äldre får bältros. En person som aldrig haft vattkoppor får sällan bältros. Ett litet barn med vattkoppor smittar inte sin farmor så att hon får bältros. Däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt barnbarn så att detta får vattkoppor.

Inkubationstiden för vattkoppor anges vanligen vara 14–16 dygn (10–26 dygn). För bältros kan någon inkubationstid inte anges, eftersom det är kroppens "egna", latenta vattkoppsvirus som aktiverats och ger besvär.

Vattkoppor

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik: Sjukdomen börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen något dygn. Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Detta brukar först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla. Klådan är ofta besvärande. Hosta ingår ofta i bilden (vattkoppor i luftrörens slemhinnor).

Blåsorna, som är vattenklara och lätt går sönder, är ofta omgivna av en smal rodnad. Med tiden blir blåsornas innehåll grumligt, varefter de torkar in och bildar skorpor.

Komplikationer kan uppstå genom att blåsorna infekteras av hudbakterier, t.ex. stafylokocker. Ovanligare komplikationer är en  lunginflammation som kan vara mycket besvärlig, och hjärnhinneinflammation, ibland också hjärninflammation.

Särskilt allvarlig är sjukdomen om den drabbar personer med nedsatt immunförsvar eller drabbar ett nyfött barn till en mor, som just i anslutning till förlossningen insjuknat i vattkoppor.

Sjukdomen kan behandlas med antivirala medel och/eller immunglobulin, vilket dock sällan är nödvändigt. Ofta ges klådstillande medel.

Diagnos ställs i regel utifrån den typiska kliniska bilden men kan bekräftas genom fynd av virus från blåsor, eller att aktuella, virusspecifika antikroppar påvisas i blodprov.

Bältros

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik: Bältros ses framför allt hos personer över 50 år och beror alltså på en reaktivering av en latent infektion med vattkoppsvirus.

Virus vandrar här från nervknutor vid ryggmärgen ut längs en nerv och ger upphov till blåsbildning i huden inom nervens utbredningsområde. Initialt kan feber och lätta allmänsymtom förekomma. Utslagen är mycket karakteristiska med sin oftast mycket tydligt ensidiga utbredning (dubbelsidig bältros kan förekomma).

Utslagen föregås ofta av uttalade smärtor som kan likna andra sjukdomstillstånd, och smärtorna kvarstår inte sällan lång tid efter det utslagen försvunnit. Den gamla benämningen "helveteseld" är talande!

Bältrosen kan drabba ögonen och dess slemhinnor och då krävs oftast sjukhusvård. Liksom vid vattkoppor kan sjukdomsbilden kompliceras med en bakteriell infektion av blåsorna.

Det finns nuförtiden antivirala läkemedel som ofta ges vid bältros. För att uppnå effekt måste medicineringen påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet.

Diagnos ställs oftast lätt utifrån den kliniska bilden.

Allmänt förebyggande åtgärder
Att förhindra spridning av vattkoppor genom hygieniska åtgärder, isolering etc. är svårt.

Ett vaccin finns tillgängligt för i första hand särskilda medicinska riskgrupper. Diskussioner pågår om att låta införa detta i det allmänna skyddsympningsprogrammet.

Åtgärder vid inträffade fall och utbrott
Varken vattkoppor eller bältros är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Några särskilda smittskyddsåtgärder är inte motiverade. När ett fall konstateras, t.ex. på ett daghem, har smittspridning till alla mottagliga många gånger redan skett.

Särskilda åtgärder är dock motiverade om en gravid kvinna insjuknar veckorna före förlossningen eller omedelbart därefter. Barnet ges då antiviral behandling och ibland immunglobulin.

 

Bältros drabbar oftast bålen i höjd med midjan, ”som ett bälte”, fast bara på ena sidan. I de fall ansiktet drabbas kan ögat angripas så det blir ärrbildning på hornhinnan. Bältros i ansiktets nerver kan i sällsynta fall även ge tillfällig hörselnedsättning, förlamning av ansiktsmusklerna eller förlust av smaknerver.

Det första tecknet på bältros är en brännande smärta i band på en halvsida av kroppen. I början kan det vara svårt att ställa rätt diagnos. Efter ett par dagar kommer hudutslag på samma ställen som smärtan. Utslagen består av blåsor av typiskt utseende. Då är diagnosen oftast lätt att ställa. Utslagen sprider sig inte vidare över kroppen, utan håller sig hela tiden till samma område på ena kroppshalvan.

Hudutslagen följs ofta av lätt feber och svullna lymfknutor. Bältros uppstår ofta samtidigt med kraftig förkylning eller någon annan sjukdom som gör att man känner sig hängig.

Utslagen är kraftigast den första veckan. När de sedan går sönder bildas sår och sårskorpor, som ibland blir infekterade av de bakterier som finns på huden. Oftast försvinner symtomen inom en månad. Ibland kan smärtan finnas kvar i flera månader efter det att skorporna ramlat av. Särskilt äldre människor kan få långvariga och svåra smärtor, långt efter det att utslagen försvunnit.

Det är mycket ovanligt att samma person får bältros mer än en gång.

 

Läkemedel

Bältros kan behandlas med läkemedel om behandlingen påbörjas i tidigt skede av sjukdomen. Behandlingen bör påbörjas så snabbt som möjligt. Har det gått mer än tre dygn från det att första blåsan uppstått är dessa läkemedel utan effekt.

Nervsmärta orsakad av bältros kan behandlas med läkemedel. Om bakterier infekterat hudutslagen behövs ibland behandling med antibiotika.

Egenvård

Genom att regelbundet tvätta dig med tvål och vatten hindrar du hudens bakterier att angripa den skadade huden.

Om du har bältros bör du tänka på att inte träffa nyfödda barn eller andra som kan vara särskilt mottagliga för smitta.

Förebyggande

Det finns inga sätt att undvika bältros om man tidigare i livet blivit smittad med vattkoppvirus. Om immunförsvaret är starkt nedsatt är man särskilt utsatt för att få svår bältros.

Kontakta vården

Kontakta din vårdcentral:

  • om du eller ditt barn får symtom på bältros. Om behandling sätts in tidigt blir symtomen lättare. Om blåsorna kommer på helgen skall du inte vänta inte till nästa vardag, utan kontakta husläkarjouren dagtid.
  • om utslagen blir infekterade med mycket var trots att du tvättar med tvål och vatten.
  • om utslag visar sig i ansiktet eller ögonen.
  • om du har mycket ont.
http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3211

 

Bältros

LÄKEMEDELSRÅD

Receptbelagt läkemedel finns och behandlingen bör påbörjas inom 72 timmar
När det gäller smärtan kan du behandla med smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol t ex Panodil

KONTAKTA SJUKVÅRDEN
om du inte blir smärtfri av receptfria läkemedel
 om du är över 60 år och/eller har nedsatt immunförsvar.

Bältros orsakas av virus som finns kvar i nervsystemet efter genomgången vattenkoppsinfektion. Viruset kan sedan aktiveras och ge upphov till blåsor på huden av typiskt utseende. De uppträder i samlade grupper på en rodnad botten. Symtomen börjar i regel som en kraftig, ytlig hudsmärta av pirrande eller brännande karaktär.
Smärtan kan kvarstå länge efter det att blåsorna har försvunnit.

http://www.ltvastmanland.se/LTVTemplates/LTVPage.asp?id=15795

Bältros

Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus, varicella zoster. Vattkoppsvirus, som man smittats med tidigare i livet, kan återuppväckas ifrån sitt vilande stadium i nervganglierna (nervstrukturer i ryggmärgen) och ta sig via känselnerverna till huden.

Orsaker till att ett virus kommer tillbaka kan vara stress eller någon sjukdom eller behandling som försvagar immunförsvaret. Den som får bältros har alltså inte smittats av någon med vattkoppor. Däremot kan bältrosblåsans virus smitta någon med vattkoppor.

Symptom
Bältros visar sig som ett band (bälte) med blåsor någonstans på kroppen. Vanliga ställen är från ryggraden fram till bröstbenet, på en arm eller i ansiktet. Där orsakar det grupperade blåsor på rodnad botten inom nervens utbredningsområde.

Antalet fall av bältros ökar med stigande ålder. I vissa fall kan nervsmärta fortsätta också efter det att blåsorna försvunnit, så kallad postherpetisk neuralgi.

Behandling
De akuta symptomen försvinner även utan behandling. Vid tidigt insatt virushämmande behandling hos äldre kan man dock åstadkomma ett förkortat och lindrat förlopp. Specialfall är bältros i öga respektive öra vilka brukar ges virushämmande behandling och ibland också cortison.

Hos personer med nedsatt immunförsvar kan viruset ge upphov till en allvarlig och utbredd sjukdom där behandling med virushämmande medel måste sättas in.

Ett vaccin finns framtaget men det har hittills förbehållits vissa grupper av patienter med nedsatt immunförsvar.

Läs mer

http://www.karolinska.se/templates/Page____37186.aspx