|
Av:
Martin [martin@vegsidan.com]
Produktionen
av kött har blivit allt mer sofistikerad genom åren. Det primära
målet har varit, och är fortfarande, att få fram en billigare
slutprodukt. Här är vad vi gör med djuren för att lyckas med
detta.
Avel
Avel sker genom att raser av ett djur korsas med andra raser
för att förstärka vissa egenskaper. I princip alla s.k. "köttdjur"
är resultatet av avel då det nyttjats i hundratals år. Men
på senare år har den blivit hårdare, mera specifikt inriktad
och till skillnad från genmanipulation (se nedan) används
redan avel även i sin mest extrema form.
Svenska slaktkycklingar har t.ex. avlats så hårt att vissa
har svårt att stå upp när det är dags för slakt. Deras skelett
har inte förstärkts i samma takt som kroppstyngden ökat (när
en slaktkyckling slaktas väger den tre gånger så mycket som
en vanlig kyckling väger vid samma ålder). Liknande problem
finns även bland t.ex. grisar.
Det
mest kända och bisarra exemplet på extrem avel är den belgiska
monstertjuren "Belgien Blue". Den har förstorade
muskler och dubbla lårmuskler som gör att den producerar mycket
kött, samtidigt som den knappt kan gå, inte kan para sig utan
hjälp och kalvarna måste förlösas med kejsarsnitt.
Det finns idag ingen författning som säger att köttet från
Belgian Blue måste märkas i svenska affärer. Maicen Ekman,
generalsekreterare i Sveriges konsumentråd, tror att det redan
kan finnas kött från Belgian Blue i svenska diskar:
- Rasen är till exempel vanlig på Irland och vi har irländskt
kött i butikerna.
Genmanipulation
Att förändra gensammansättningen i djur för att få dem att
växa snabbare och producera mer kött är idag ett speciellt
forskningsområde. Med hjälp av genteknik skulle köttproduktionen
kunna effektiviseras så att djuren äter mindre men ändå blir
större och fetare. Vissa menar att det är ett sätt att bättre
utnyttja världens resurser. Andra varnar för riskerna med
att man inplanterar egenskaper i djur som kan ge oförutsägbara
konsekvenser, eller att det finns risk för att genförändringen
på egen hand hoppar mellan arter.
Vitt kött
Vitt kalvkött är populärt bland konsumenter. Inte för den
goda smakens skull, för smaken är densamma som på mörkt, utan
för den snygga färgen. Den kommer sig av blodbrist.
För att få fram köttets delikata färg hindras de unga djuren
från kontakt med järn. Kalvarna binds fast eller får stå i
separata specialtillverkade burar. De får inte tugga på hö,
suga på spene utan får en svältkost bestående av mjölkpulver.
När kalvarna ska gå till slakt efter ungefär sex månader kan
de lika gärna ha självdött p.g.a. blodbrist.
Antibiotika
Antibiotika behövs inom köttproduktionen eftersom
många av djuren är så stressade att deras immunförsvar inte
längre fungerar. Ett problem är att den intensiva användningen
av antibiotika förändrar bakterierna så att de blir resistenta
mot antibiotikabehandlingen. Bakterierna kan sedan flytta
över till människor och ge obotliga sjukdomar. Chansen är
dock liten att t.ex. EU skall förbjuda antibiotika eftersom
detta troligen skulle höja priserna på kött.
Djurtransporter
Varje år transporteras 250 miljoner djur över gränserna i
Europa för att slaktas. I mitten av 90-talet blev europeiska
medier intresserade av djurtransporterna, och TV-tittarna
fick för första gången se det fruktansvärda lidande som djurtransporterna
orsakade djuren: trånga transporter som ger klämskador och
syrebrist, djur som motas av transporten med brutna ben, svårt
stressade djur som drivs fram med sparkar och elchocker.
Uppmärksamheten i medierna ledde till att nya lagar infördes,
som bl.a. begränsade transporternas längd till 14 timmar.
Sedan ska djuren ha en timmes rast, för att därefter transporteras
ytterligare 14 timmar. År 2000 uppmärksammades dock
återigen djurtransporterna då det visade sig att köttindustrin
inte följde de nya lagarna.
Slakten
Moderna djurfabriker fungerar efter samma principer som andra
fabriker: produktionen ska vara maximalt rationell. Tempot,
trängseln, den mer eller mindre hårdhänta hanteringen skadar
och stressar djuren, liksom lukten av blod och inälvor, skriken
från andra djur, buller från maskinerna etc. I den nya miljön
föses dessutom djur som inte känner varandra ihop vilket gör
att blodiga rangstrider bryter ut.
Källor: Tidningen ETC nr 2 / 2000 och Djurens
rätt.
>>
Aftonbladet 2001-02-06: Såhär plågas kycklingarna
>>
Corren.se 2001-01-18: Djuren betalar vår billiga mat
>>
Expressen 2001-04-05: Plågsamma djurtransporter betalas
med svenska skattepengar
>>
Göteborgs-Posten 2001-12-29: Djur tvingas vara vakna
|
