Rockboxgenerationen talar / eller mitt liv med Rockbox |
|
Denna sida kommer att handla om vad jag vill kalla Rockboxgenerationen. Till min hjälp har jag i skepnad av frilansjournalisten Magnus aka
mgns666 på Metalcentral. Och han kommer att intervjua frivilliga angånde Rockbox. Alltså ni lyssnare ska nu få chansen att uttrycka er om hur det var då och det kommer senare att läggas upp här i form av vad kan vi kallade det? Rockboxgenerationen talar? Eller mitt liv med Rockbox? Men mer info angående hur det ska gå till kommer längre ner, så läs vidare! |
|
Mitt liv med Rockbox |
|
Rockbox upptäckte jag runt åren 86-87. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag inte minns exakt hur eller när jag började slå på radions P3 på den klassiska tiden lördagkvällar 18.15. Men det bör ha varit någon gång under denna tid. Under ett par år var den från Borlänge bördige programledaren Pär Fontander Gud i mitt liv. Han spelade musik jag aldrig hade hört. Han intervjuade människor som jag bara sett på bild och läst intervjuer med. Pär Fontanders röst i Rockbox kommer aldrig att lämna mig och alltid var tät förknippad med mina ungdomsår. Mopedåkande, den första flickvännen, besök på Skivbörsen i Västerås. Och Rockbox. Kvart över sex på lördagskvällen satt man fram till radion och hoppades att det inte skulle vara någon elitseriematch i ishockey som dragit ut på tiden. Det var nämligen en av de vanligaste orsakerna till att programmet var förkortat eller helt enkelt inställt. Men ändå satt man där med fingret på ”record”-knappen på bergsprängarens bandspelare. |
|
Jag spelade in varje program på kassett. Längden på programmet var idealiskt för C90-kassetter eftersom det var 45-minuter på varje sida. En kassett räckte till två program. Jag hade ett intrikat system med ca tio kassetter som gick i ett sorts återvinningssystem där jag hela tiden spelade över det äldsta programmet. Något jag ångrar idag då jag bara har ett fåtal kassetter kvar med program från hösten 1989 som blev Rockbox sista. |
|
Rockbox och Pär Fontander har påverkat mitt liv på två avgörande sätt. För det första så satte mitt musikintresse fart på allvar. Jag upptäckte hårdrock i alla dess former och jag köpte enorma mängder skivor nästan helt på grund av Rockbox. Och intresset har aldrig avtagit vilket resulterat i en skivsamling som idag upptar ett stort antal skivbackar och hyllemeter med plattor. För det andra så påverkade Rockbox mig på så sätt att jag någonstans bestämde mig för att en gång själv bli musikjournallist. Vilket jag blev. Det började med ett program i Hallstahammrs närradio i vilket jag spelade just hårdrock i nästan sex år. Och sedan 2002 har jag skrivit om hårdrock på Metalcentral.net samt frilansat för tidningar som Close Up Magazine och Slavestate Magazine. Och på grund av detta har jag haft den stora äran att få intervjua många stora namn inom hårdrocken som till exempel Barney Greenway från Napalm Death, Death Angels Mark Osegueda, Warlocks sångerska Doro, Europes gitarrfantom John Norum och Candlemass chef Leif Edling. Många av dessa band upptäckte jag via just Rockbox. |
|
Detta fick mig att fundera på hur Rockbox kan ha påverkat andra lyssnare. Och det hade jag tänkt ta reda på under hösten. Därför vill vi nu komma i kontakt med dig som lyssnade på Rockbox under åren 1985 – 89. Vi vill höra din historia om Rockbox men också få en tidsbild av 1980-talet som hårdrocksdecennium. Hur såg livet ut? Hur fick man tag på information om sina favoritband, hur ser livet u t idag? Det och mycket annat vill vi veta. |
|
Hör av dig till rockboxtribute@gmail.com och berätta lite om dig själv och dela gärna med dig att något minne förknippat med Rockbox när du ändå håller på. Intervjuerna kommer att påbörjas under hösten 2006. |
|
Stay metal! Magnus Gustafsson |
|
| Uffe Nilsson skriver så här: | |
| Visst lyssnade jag på Rockbox! Man bänkade sig och laddade bandaren, det kunde ju komma något nytt spännande! Fanns även ett annat program som hette "Strängkraft". Fick upp ögonen för The Allman Brothers och U.F.O där... Rockbox körde rätt mycket "skåpmat" men också en och annan demo dök upp. Vi brukade sitta ett gång och lyssna.. man var ju liksom svältfödd på denna typ av genre i all annan media. Heavy Metal Nonstop som samsändes i P3 och TV2 1983 var också en inkörsport till Rocken. När man pratar om detta låter det nästan som om det vore på "farfars" tid, då de bänkade sig runt radion och lyssnade på radioteater eller om nätterna försökte ratta in Radio Luxemburg. Så det är på gott och ont som den nya "mediaoverkillen" har dragit in över oss... inget blir ju spännade längre på samma sätt som då, å andra sidan kan du hitta vad som helst idag. Det man saknar är den där lilla extra kryddan... själva happeningen!! Har nog kvar en 8 - 10 program med rockbox på kassett... Både jag och rocken lever fortfarande så det var nog ett mkt bra program Uffe Nilsson |
|
| Intervju med Rockboxlyssnare Peter Wendell: | |
| När började du lyssna på Rockbox? - 1986, Jag var ca 12-13 år gammal. Vad har Rockbox betytt för ditt musiklyssnade? - Det var Rockbox som presenterade de olika nischerna inom hårdrock och metal för mig. Nästan alla av mina tidiga skivinköp var inspirerade av Rockbox och de låtar som spelades där. Upptäckte du några band som du än idag tycker är bra? Om ja vilka då? - Ja absolut, band såsom Maiden, Accept, Dio, Metallica, Ratt, 220Volt, Yngwie osv…listan kan göras jättelång. Spelade du in några program och har du i så fall några kvar idag? -Ja, jag spelade in de flesta som jag lyssnade på. Jag tror att jag har något eller några gamla kassettband kvar i källaren. Deltog du i några av programmet tävlingar? - Nä inga tävlingar, men jag var med i ett önskeprogram den 18:de juni 1988. Jag kommer ihåg att jag var jättenervös när Pär ringde upp för att göra intervjun och att jag satt i köket hemma hos morsan och skakade efteråt. Vad saknar du mest från Rockbox? - Känslan, som var så intimt förknippad med att det var ett för sin tid så unikt och speciellt program som tilltalade just min musiksmak. Rockbox var heligt för mig, och jag hatade när programmet fick lämna plats för något annat skit! |
|
| Daniel Reichberg skriver så här: | |
| Tänkte bara nämna vilket intryck Rockbox gjorde även på mig. Varje lördagkväll var Rockbox den självklara inledningen (därefter följde Power Hour på Super Channell), och många intervjuer har svetsat sig fast i hjärnbarken för alltid. Till exempel den med Nikki Sixx, där han säger att "we've got a new song called Five Years Dead, which is a killer", den där David Coverdale presenterar nya Whitesnake-sättningen i fyra ringhörnor, den där Blackie förklarar att "some people say it means 'we are sexual perverts', I mean we are, but that's not what it stands for!", eller den där Marre från våra lokala (Uppsala-)storheter Damien mycket riktigt förutspår en hårdare rockmusiks frammarsch kommersiellt. Pär Fontander var en påläst och engagerad programledare, men ibland lämnade hans engelska uttal en del att önska. I ovan nämnda Coverdale-intervju talar han om "Steve Why" och "Ready and villing"! Jättesynd att serien lades ner, men några halva program har jag på kassetter på nån vind nånstans... Daniel Reichberg Sweden Rock Magazine (som blev besviken på Five Years Dead, vilken inte alls var någon killer!)" |
|
| Ole Roger Korsmo från Norge minsann! | |
| Hei. Jeg kom over denne hyllest siden om tidenes beste hardrockprogram Rockbox, da jeg skulle lete opp litt informasjon om Gøteborgs bandet Pagan (som Pär spilte demo låter lenge før de ga ut sin debut skive). Som du sikkert legger merke til er jeg fra Norge og hørte på Rockbox så og si hver eneste lørdag i nesten tre og et halvt år. Jeg bodde, og bor fremdeles nær grensen til Sverige og Svensk P3 er noe jeg fremdeles hører på nesten daglig. Jeg oppdaget Rockbox ved en tilfeldighet engang på slutten av 85 eller begynnelsen av 86. På den tiden hadde ikke programmet noen fast sendetidspunkt, så jeg fikk ikke med meg så mange i starten. Jeg husker at Pär spilte Metal Church med Highway Star i det første programmet jeg hørte. Jeg hadde ikke hørt noen spille så høyt og fort noen gang. Det ble mange fantastiske øyeblikk, men også et utrolig trist øyeblikk da en gråtkvalt Pär medelte at Cliff Burton hadde omkommet i en tragisk bussulykke i Sverige samme kveld som de hadde spilt konsert i Stockholm. Rockbox ble avsluttet med Rainbow's Can't Let You Go og jeg gråt mine modige tårer. Siden jeg bodde på et lite sted, milevis fra På 90-tallet var fremdeles Rockbox en viktig Rockbox har vært med å forme mitt liv, og gjør det fremdeles. Rock On! |
|