SVT:s chat expanderad

Chatten hos SVT skedde via telefon där frågorna lästes upp och och jag dikterade svaren vilka alltså skrevs in på plats i Umeå. Grovgallringen skedde av annan personal och vi hoppade även över några frågor som var allt för märkliga. Kommunikationen satte ganska tydliga gränsen på hur långrandig man kan bli. Utmärkt träning ifall jag tänker göra politisk karriär, men för mig som är van med uttömmande svar kände jag ett behov att fördjupa och förtydliga flera svar.

De som kan mitt skrivande vet också att jag inte skriver "TV:n", "LCD" och liknande utan alltid föredrar läsbefrämjande och vackert flödande gemener. ;-)

Så jag tog de viktigaste frågorna, de som mår bättre av förklaringar och expanderade dem. Här är det betydligt mer tekniskt än vad som var lämpligt på chatten bör tilläggas. Du hittar originalchatten här.



Fråga: Verkar vara svårt att ställa in en ny platt-tv med alla ljus och kontrast förhållanden, finns det lathund?

Svar: Nej. Det finns avancerade testskivor på engelska och de är ganska svåra att använda.

Expanderad: Här finns det onekligen utrymme för en svensk inställningsskiva med svenska instruktioner. Digital Video Essentials är bra men riktigt krävande och alldeles för omfattande. DVE HD Basics är klart bättre på den punkten. Ett annat problem är att reglagen beter sig så olika hos apparaterna. Det är långt i från alla kontrastreglage som styr vitpunkten till exempel, vilket gör det svårt att få till pedagogiken. Men behovet är så stort att detta måste göras!



Fråga: Vissa påstår att en fullHD (1080p) ger en sämre bild än en HD-Ready (720p) när källan är en 720p signal. Stämmer detta? Detta är viktigt då 720p nästan blivit standard i HD sändningarna via satellit.

Svar: Det är ett rent hårklyveri. Man måste titta på helheten, hur fungerar hela TV:n.

Expanderad: Sådana här diskussioner är vanliga. Ett typiskt siffersyndrom som gör att man som köpare fokuserar på fel saker. Hur en viss signal (som 720p) återges på skärm med ett visst antal pixlar är en fråga om en bättre eller sämre teveapparat. Förmågan att skala om bilden är endast en av flera variabler i den ekvationen. Till råga på allt en av de mindre viktiga. 

Dessutom är HD Ready är inte samma sak som 720p, utan begreppen 1080p och 720p syftar i första hand på själva bildsignalen och dess upplösning. Att man talar om 1080p-paneler och liknande i fråga om mängden pixlar hos tevens bildpanel har nog bidragit till denna sammanblandning. Jag själv har gjort mig skyldig till detta.

Så, 720p och 1080p syftar på informationsmängden i signalen. Mängden pixlar hos en bildpanel ska anges som pixlar, det vill säga 1366x768 eller 1920x1080. Då blir det tydligare vilken del av bildkedjan som diskuteras.



Fråga: Finns det några fördelar med en HD-projektor gentemot en HDTV. Har upplevt att många filmbuffar satsar hellre på en projektor än en TV.

Svar: Jag har 110 tum och sitter på tre meters avstånd. Och det är bättre bild än någon TV kan visa. Så svaret är: Ja. Men det kräver att man kan mörklägga rummet totalt.

Expanderad: Vill bara understryka detta med mörkläggning eftersom många frågar. Det går utmärkt med projektor i rum med vita väggar! Det är infallande ljus, särskilt dagsljus som är det stora problemet. Får du bara kontroll över det värsta ströljuset fungerar en projektor.



Fråga: Om man vill ha en bra bild och 50 tum skärm, ska man då välja en plasma eller LCD? Kravet är bra bild men bara till dagligt bruk oc inget annat. Stämmer avstånd jämfört tum, dvs 5 m avstånd 50" etc?

Svar: Då ska du nog överväga en LCD eftersom du kan reglera ljusstyrkan på den så att den passar dagsljuset. Allt är individuellt men det är en god tumregel att du har 5 meter avstånd till en 50 tum, 4 meter till en 40 tum och 3 meter till en 30 tum. Det är gränsen för när det börjar bli svårt att se skillnad mellan en HD-TV och en vanlig TV till exempel.

Expanderad: Observera att det är en tumregel för gränsen när det börjar bli svårt att avgöra de stora skillnaderna mellan olika sorters bildsignaler. 

Här finns ett önsketänkande hos många, att det ska gå att säga precis vad som är det bästa avståndet vid en viss storlek. Men det är som att fråga "Hur långt innan rödlyset ska jag bromsa?". Jag har inte ens körkort men är tämligen säker på att det varierar med skicket på bilens bromsar, hastigheten och underlaget. Bland annat.

Samma sak här. Bästa avståndet varierar med själva teven, det material du tittar på och inte minst på dig själv. Det är inga problem att sitta tre meter från en ny 50-tummare. Du bör faktiskt sitta så nära för att få ut det mesta av Blu-ray. Men tro mig när jag säger att analog kabelteve i den situationen är som att stirra in en låda kattsand. Ingen annan du själv kan svara på vad du prioriterar, så välj storlek/avstånd därefter. Och du kan ju faktiskt testa själv i butik.



Fråga: Hur mycket pengar kostar en bra tv?

Svar: Vad är en bra TV?:-) Det är det som man själv måste komma fram till; vad är tillräckligt bra? Vad är en bra bil?

Expanderad: Allt beror på vad man ska ha teven till. Är det enbart som dumburk utan krav på exceptionell bildkvalitet så kan en liten 26-tummare på rean vara "bra". Samma teve hos Bosse med den stora Blu-ray-samlingen är "usel".



Fråga: Får man bättre bild på kabeltv om man väljer en lcdtv med 100hz

Svar: Problemet med 100 Hz är att man inte vet vad funktionen faktiskt innebär. Tillverkarna är otydliga i sin information om vad 100 Hz betyder på just sina apparater.

Expanderad: När de flesta talar om "100 Hz" tänker de på rörelsekompensation, finessen där teven beräknar fram nya bildrutor, för mjukare panoreringar. Fast det är inte alls säkert att "100 Hz" innebär just detta. Men eftersom det säljer apparater kommer det bli vanligare

Jag postade detta på MacWorlds forum tidigare:

"100 Hz" är nog marknadens kanske sämsta begrepp just nu eftersom olika tillverkare menar olika saker. Dess existens är i första hand ett sätt att rida på det gamla etablerade 100 Hz-begreppet från tjocktevetiden, då det minskade bildrörsflimmret. Alltså, "100 Hz" säljer och därför talar de flesta om "100 Hz" fast det i praktiken kanske inte är en relevant funktion.

100 Hz på platt teve kan betyda något av följande:

#1. Det är en intern frekvens för något tekniskt whatever där du som användare inte alls har någon kontroll över funktionen. Tillverkaren sätter ut "100 Hz" i produktblad och klistermärken därför att 100 Hz säljer som sagt. Inte för att det utgör någon skillnad för användaren.

#2. Det rör sig om synkfrekvens för pulsviddmoduleringen hos plasma och i den mån det kan ändras, till exempel Pioneers apparater handlar om att väga ljusuttag, flimmer och antalet nyanser som kan återges

#3. Att hos lcd-paneler driva på kristallernas tröghet för att ge mindre släp och högre rörelseskärpa. Detta är vad 
tillverkarna ofta syftar på med "100 Hz"

#4. Rörelsekompensation där bildfrekvensen ökar genom att man interpolerar fram nya bildrutor. Detta ger mjuka rörelser men dras med artefakter (till exempel två fotbollar bredvid varandra vid utspark), "auror" runt skådespelare och själva rörelsekaraktären får filmer att se ut som amatörvideo. Detta är vad 
konsumenterna ofta syftar på med "100 Hz" men finessen är faktiskt rätt ovanlig.

Det är alltså vanligt att teven har #1, #2 eller #3 men inte #4. Köparen tror i sin tur att han med "100 Hz" köper en teve med funktionen #4, rörelsekompensation, fast teven alltså inte har just den finessen.


Fråga: alla pratar om att man ska välja en tv med bra ljusstyrka, kontrast mm, men vad betyder det? Vad är bra och vad ska man titta efter?

Svar: Äntligen får jag svara på den här frågan! Kontrastsiffrorna är bara bluff. Det finns ingen rim och reson bakom de siffror som används, utan man måste testa TV:n med ett mätverktyg. Tyvärr kan vanliga köpare inte göra det utan förlita sig på tester som använder mätverktyg i tidningar. Eller så får man göra en uppskattning efter sitt eget öga.

Expanderad: Det kan inte understrykas nog mycket hur tillverkarnas kontrastsiffror är helt värdelösa som kvalitetsmätare. Alla mäter på sitt sätt, om de ens nu mäter alls? Har man följt utvecklingen säger tillverkare AAA att de har 30.000:1 i kontrast så kommer konkurrent BBB två månader senare säga att de har 35.000:1 i kontrast och så fortsätter det.

Första gången jag skrev om detta "race" låg siffrorna under 1000:1. Under 2009 får vi räkna med att siffror kring 100.000:1 blir standard. Egentligen är hela prylen bara löjligt. Siffersyndromet i sin enklaste och kanske värsta form eftersom det används i butiksförsäljningen.

Ljusstyrkan, uppmätt i Candela per kvadratmeter, brukar ofta anges som 400 eller 500 cd/m2, men detta är heller inget som helst mått på kvalitet. Det viktiga är att du kan reglera ljusstyrkan efter rummets förhållanden.



Fråga: kan ögat uppfatta stor skillnad mellan full hd och hd ready???

Svar: Ja, sitter du tillräckligt nära och tittar på testbilder så kan alla se skillnaden. Med vanlig film så är det väldigt svårt att se skillnad på normala avstånd. När man jämför i butik ska man komma ihåg att man jämför två olika TV-apparater, inte två olika TV-uppölsningar.

Expanderad: Detta är en vanlig frågeställning och just därför behöver den ett svar.

Det bästa exemplet på hur liten betydelse antalet pixlar har för upplevelsen var när jag fick tillfälle att kalibrera en LG 42LG6000 (lcd, 1920x1080 pixlar) bredvid en Pioneer 428XD (plasma, 1024x768, mindre än 2/5-delar så många pixlar) där båda kunde skruvas in till exakt gråskala, gamut och även i stor sett identisk gamma. Färger och tonkurvor var alltså så lika de kan bli mellan två väldigt olika teveapparater. Båda matades med Blu-ray 1080p.

Tror ni det syntes någon skillnad på tre meters avstånd, LG:n hade ju trots allt 2,6 ggr fler pixlar? Svaret är förstås ja, det syntes skillnad. LG:n kunde inte gå lika djupt i svärtan, trots sänkt belysning. Betraktningsvinkeln var också direkt avgörande. Det finns skillnader i karaktären som är subtila och svåra att sätta fingret (eller mätverktyg på) men likväl finns där.

Men skillnad i detaljåtergivning? Nej, knappast. Kliver man riktigt nära, inom två meter syntes att Pioneeren är lite grötigare i sin bild men det är också allt.



Fråga: Kan du förklara skillnaderna mellan de olika HDMI-versionerna 1.0 - 1.3 etc.?

Svar: Det är skillnad på specifikationen. Versionsnumret säger ingenting om apparatens finesser, det måste man komma ihåg. Man kan annars luras att tro att en viss finess finns.

Expanderat: Det här med hdmi-versioner gör mig halvt uppgiven då det är totalt missuppfattat och används helt bakvänt. Hdmi-versioner är ointressant när man talar om specifika prylar. Fokusera på finessen du är ute efter och ta inget för givet.

Varför då? Jo, versionsnumret avser versionen hos själva specifikationen. Det dokument som beskriver hur hdmi och alla de inkluderade finesserna fungerar. När tillverkaren säger att "Ja, apparaten har hdmi 1.3" betyder det (underförstått) att prylen har någon eller några av de finesser och funktioner vilka dokumenteras i version 1.3 av hdmi-standarden.

Den gängse missuppfattningen är att när en apparat "har hdmi 1.3" har den alla finesser som står i 1.3-specifikationen. Men det är inte alls så det fungerar.

Vilka funktioner eller finess är det då som ingår? Ja, just precis vad du måste ta reda på själv. Du har ingen aning innan du lusläst handböcker, broschyrer eller ringer produktchefen och hoppas att denne har svaret. Vilket de kanske inte har.

Varför skriver då tillverkarna ut hdmi-versioner? Därför att det säljer. Men också det faktum att när företagen tröttnar på att hela tiden svara på frågan om hdmi-version. Siffersyndromet helt upp i dagen. Att fundera kring hdmi-versioner är verkligen att fokusera sina energier på hjärnspöken. Fokusera istället på finessen du är ute efter.




Fråga: De känns som alla bara köper lcd, är plasman på väg o dö ut?

Svar: Ja, men det betyder inte att plasman är dålig, som många resonerar. Det handlar mer om tillgång och efterfrågan.

Expanderad: Nej, plasman "dör inte ut", men utbudet har helt klart minskat, Pioneer måste slå ihop delar av tillverkningen med Panasonic och så vidare. Många lcd:er knappar också in på Plasmans förmåga till djupsvärta men det brukar också vara starkt beroende av betraktningsvinkel. 

Den bästa 42-tummare jag testat är fortfarande Pioneer 428XD och den säljs inte längre. Vilket kanske inte är så konstigt då "full hd" säljer bättre än faktisk bildkvalitet.



Fråga: Vilken bildstorlek måste man upp i för att se skillnad på 720p och 1080p? Och hur stor skall den vara för att utnyttja den högre upplösningen maximalt?

Svar: Allt handlar om ditt avstånd, hur bra bildmaterial du tittar på och hur bra TV:n i slutändan är.

Expanderad: Egentligen samma sak som alla tidigare upplösningsfrågor: Siffersyndrom! Sitter man tillräckligt nära syns skillnaden på även små teveapparater. Fast nu är det oklart ifall frågeställaren har bildsignalen eller bildpanelens pixlar i åtanke. Fast hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte komma på något annat svar än ovan. Siffersyndromet som sagt. Fokusera på något annat än pixlar.



Fråga: Kan en 1080p TV med VGA ingång visa max upplösning (1920x1080) via VGA?

Svar: Det varierar från modell till modell, man måste testa själv.

Expanderad: Ja, det är tyvärr den bistra verkligheten. Merparten apparater jag testar klarar inte 1920x1080 över vga från dator, utan är begränsade till 1360x768 eller i värsta fall 1024x768. Detta kan framgå ifall man lusläser handboken. Men för att vara helt säker måste man ändå testa.

Nackdelen med vga är att den analoga överföringen ofta inte håller hela vägen fram. Autosynken (ifall autosynk finns) lyckas inte riktigt, det kan bli en del interferens och andra problem. Just sådant som man löser med dvi/hdmi från datorn. Är teven dessutom HD Ready 1080p-märkt så ska den per definition klara av att pixelmappa. Det är oväntat lite problem via hdmi på nyare teveapparater.



Fråga: Om man har en LCD som är större än 45". Hur viktigt är millisekunderna då och vad bör man ha ?

Svar: Detta är ännu en siffra som man inte kan tolka fullt ut. Eftersläpningar på LCD är ett minimalt problem. Det handlar mer om inställningarna, till exempel brusfilter samt den sändning man tittar på.

Expanderad: När jag testade min första lcd-datorskärm för tio år sedan hade de verkligen problem med eftersläpningar. Allt smetade ihop vid rörelse. Detta var innan millisekunderna blev det stora samtalsämnet. För något år sedan var siffrorna nere kring 16-20 millisekunder och visst släpade det. Men mycket var individuellt eftersom responstiden specificerades på olika sätt, men inställningarna påverkat helt klart mest. Brusfilter ger släpeffekter på både plasma och lcd.

Nu när siffrorna är nere 4 till 8 ms är det direkt svårt att avgöra varifrån skillnaderna i upplevd släpighet kommer. De flesta teveapparater släpar desto mer ju sämre signal du använder (analog teve, komposit, scart-rgb etc.) utan att du kan göra något åt det och det har inte med responstiden hos de flytande kristallerna att göra. Sportsändningar kan till exempel kodas med oskärpefilter vid rörelser för att hålla nere bandbreddskraven. 

Så även om 100 Hz-finesser som driver på lcd-skärmen (ej att förväxla med rörelsekompensation som också kan kallas för "100 Hz") och ökar bildens skärpa vid rörelser kan det ändå släpa. Inte alls samma problem som för några år sedan men då "sanningen" lever kvar går många köpare efter millisekunder och 100 Hz vi teveköp. Trots att inverkan på upplevelsen är försvinnande liten.