Skedand Anas clypeata Linné 1758
Utbredning
Skedanden häckar sparsamt till sällsynt vid grunda, vegetationsrika sjöar i Mälarområdet och i Skogslåglandet. Den är sällsynt i Bergslagen.
Numerär
Under perioden 1976-2007 har sammanlagt 30 häckningar konstaterats på elva olika lokaler. Därutöver föreligger i genomsnitt 12 troliga häckningar per år med en tendens till ökning under 1980- och 1990-talen. Vårarna 1981-2000 räknades skedänder vid Asköviken nästan dagligen och där var en stigande trend tydlig, om än inte statistiskt säkerställd (rs = +0,302). Vid Nötmyran i Västerfärnebo fanns 1 par 1975, men tio år senare hela 3-5 par (Åke Berg & Bo Eriksson 1992). Sammanlagt har skedanden påträffats under häckningstid (21 maj – 31 juli) på cirka 55 lokaler i landskapet. På några lokaler förekommer fler än ett par, på andra är förekomsten troligen inte regelbunden. Skedanden synes marginellt talrikare än årtan A. querquedula, vars population uppskattats till ca 50 par. Avseende 1990-talet bör därför 60 par utgöra en rimlig beståndsuppskattning för skedanden i Västmanland.
Förteckning över konstaterade häckningar 1976-2007:
1976 ”Häckning konstaterades” Sjömosjön i Fellingsbro (Ulf Eriksson 1980).
1977 1 ♀ + 5 pulli Norsa i Munktorp 19.7 (MVOF 9:42).
1978 1 par vid bo Lagårdssjön i Kolbäck 7.5 och 14.5 (Lars Syrén, opubl.).
1978 1 ♀ + pulli Gorgen i Västerfärnebo (Karl-Gunnar Källebrink, opubl.).
1985 1 ♀ + 3 pulli Asköviken 24.7 (Martin Green, opubl.).
1988 1 ♀ + 8 pulli Asköviken 16.7 och 22.7 (FiV 20:55).
1992 1 ♀ + 7 pulli Gnien i Ramnäs 13.7 (FiV 24:92).
1995 1 ♀ + 4 pulli Sjöboden i Ängsö 9.7 (FiV 27:115).
1995 1 ♀ + 9 pulli Gnien i Ramnäs 16-19.7 (FiV 27:115).
1996 1 par Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg (FiD 30:46).
1997 1 ♀ + 9 pulli Asköviken vid Rudö i Rytterne 9-17.7 (FiV 29:126).
1997 1 ♀ + 3 pulli Turkiesjön i Ramnäs 12-30.7; 1 ♀ + 10 juv. samma lokal 30.7 (FiV 29:126).
1997 1 ♀ + 5 juv. Sörbysjön i Fellingsbro 2-16.8 (FiV 29:126).
1998 1 ♀ +7 pulli Turkiesjön i Ramnäs 28.6 (FiV 30[2]:23). 7 juv. Turkiesjön 20-21.7 (FiV 30[2]:23).
1999 1 ♀ + 9 pulli Asköviken 19.6 (FiV 31:104).
1999 1 ♀ + 12 pulli Gnien vid Högbyn i Ramnäs 4.7 (FiV 31:104).
1999 ”Mellan maj-juli fanns 1 par i Hötjärn, Grängesberg, Ludvika kn som häckade och 2 juv syntes 17.7” (FiD 33:43).
2000 1 ♀ + 12 pulli Asköviken 9-18.6 (FiV 32:63). 1 ♀ + 9 juv. Asköviken 2.7 (FiV 32:63).
2000 1 ♀ + 11 juv. Asköviken 7.7 (FiV 32:63).
2000 1 ♀ + 3 pulli/juv. Gnien vid Högbyn i Ramnäs 15.6-12.7 (FiV 32:63).
2001 1 ♀ + 7 pulli Sjölunda i Arboga 23.6 (FiV 33:64).
2002 1 ♀ + 14 pulli Gnien vid Högbyn 10-27.6 (FiV 34:97).
2003 1 ♀ + 10-11 pulli Asköviken 7-28.6 (FiV 35:95).
2003 1 ♀ + 9 pulli Asköviken 28.6-12.7 (FiV 35:95).
2003 1 ♀ + 2 1K Norsa i Munktorp 30.7 (FiV 35:95).
2005 1 ♀ + 11 pulli Gnien 6-23.7 (FiV 37:98).
2005 1 ♀ + 5 pulli Gnien 13-23.7 (FiV 37:98).
2006 2 bofynd (10+10 ägg) Asköviken vid Rudö i Rytterne 29.5. En vecka tidigare, dvs. 22.5, innehöll dessa bon 8 resp. 3 ägg (FiV 38:96).
2007 1 ♀ + 8 pulli Asköviken vid Rudö i Rytterne 8.6 (FiV 39:51).
Historik
Västmanlands äldsta kända fynd av skedand daterar sig till 1847: ”ex. skjutna i Näsby 1847” (Matts Floderus 1925). Uppgiften hade Floderus fått i brev av den 2 april 1922 från lektor J. E. Ljungqvist i Örebro: ”Skedand, Medinge (Vestm.) 1847”. Det skulle också kunna vara detta fynd som Carl Rudolf Sundström (1868, s. 24) avser, även om dateringen stämmer dåligt: ”en i sjön Wäringen fälld hanne af denna art insändes till Örebro museum den 24 April detta år af Brukspatron R. Tersmeden”.
Från 1900-talets tre första decennier föreligger uppgifter enbart från Mälarområdet. Från Ängsö rapporterade skogvaktare H. Nordahl (i brev den 25 maj 1925 till lektor O. M. Floderus) att skedanden häckar och av odaterade anteckningar i V.N.F.:s arkiv, undertecknade av Tenow, framgår att arten var ”Tämligen allmän som vid Mellansundet (Katthaven) [Rytterne]”. Även i trakten av Köping tillhörde skedanden de andarter som ”äro alla rätt så allmänna” (ur odaterat brev från konservator Edvard Råberg, Köping, till lektor O. M. Floderus). Två skedänder i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar kommer båda från köpingstrakten: ”♂ Köpingstrakten. Maj 1920. V.N.F. E. Råberg” (nr. C 8) och ”♀ juv. Köpingstrakten 11/8 1924. V.N.F. Sk. av G. Nilsson” (nr. C 9). Därutöver nämner Matts Floderus (1925): ”Barkarö hösten 1918 [---] Dingtuna 1920; Tortuna 1924 11/8 och Ryttern 1924 23/8”. Sven Ekman (1922, s. 106) uppger också att skedanden förekommer ”nära Arboga och på Malmön utanför Köping (meddel. av G. Hartelius)”. I Zoologiska museet, Uppsala universitet, finns en skedand från Strömsholm i Kolbäck, daterad den 2 september 1930 (Lars Wallin, in litt.).
Från 1940-talet är antalet uppgifter få. Från Asköviken rapporterar Bengt H. Girell (1942), att skedanden ”är rätt vanlig och kan sägas vara en karaktärsfågel för viken”. I en redogörelse för jaktåret 1946/47 i Västmanlands län (Anonym 1947) sägs följande: ”Brunanden, skedanden och årtan förekommer i vissa för dessa arter mera lämpliga sjöar, dock mera sparsamt. Såväl sked- som brunanden har under året visat någon ökning”.
Av uppgifter om häckning på 1950-talet finns bl.a. denna från Östersjön i Sura, den första utanför Mälarområdet: ”Skedanden häckade, åtminstone i början på -50-talet, då man kunde få se dess ungar” (Göran Lundqvist 1972). Övriga lokaler, varifrån skedand nämns under 1950-talet var Asköviken (Bertil Walldén 1955, s. 255; Hans Avelin 1958), Ångsjön i Irsta/Kärrbo 1951-53 (Bo Kumlin, muntl.), Hässlösundet i Irsta/Västerås (Bengt H. Girell 1958), Gussjön i Fläckebo (Bengt H. Girell 1958), Gnien i Ramnäs (Anonym 1965) samt ”Vålen” i Ramnäs/Sura (Harald Wedérus 1958).
Betydligt fler rapporter från häckningstid föreligger från 1960-talet och 1970-talets första hälft: Frövisjön i Skultuna (Claes Karlsson & Sören Larsson 1976); Asköviken (Bengt H. Girell 1972); Ribbholmen i Säby (Thomas Pettersson, opubl.); Norsa i Munktorp (Arne Eklöw 1970; Arne Eklöw 1970c); Storsjön i Möklinta (Stefan Björklund 1973); Fläcksjön i Fläckebo (Anonym 1970h; Bengt H. Girell 1972; Stefan Björklund 1973d); Gussjön i Fläckebo (Anonym 1970h; Bengt H. Girell 1972; Stefan Björklund 1973b); Gorgen i Västerfärnebo (Erik Andersson 1973); Västersjön i Sura (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972); Sörsjön i Sura (Arne Persson 1972); ”Fagersta-markerna” (Per Leif Lejdelin 1965); Spaden i Hed (Lars Lindell 1974c). Det första fyndet i Fagersta kommun gjordes vid Sundbo i Västanfors den 29 mars 1964 (Per Ålind, in litt.). I övrigt bör från tiden före 1976 nämnas några större (minst 20 ex.) ansamlingar:
1953 20 ex. Asköviken 30.10 (Bo Kumlin, in litt.).
1954 50 ex. Asköviken 17.10 (Bo Kumlin, in litt.).
1972 25 ex. Gorgen i Västerfärnebo 14.6 (Hans Avelin, opubl.).
Därtill ett tidigt och ett sent fynd: 3 ♂♂ + 1 ♀ Lagårdssjön i Kolbäck den 24 mars 1975 (Thomas Pettersson, opubl.); 1 ex. Asköviken den 7 november 1954 (Bo Kumlin, in litt.).
En skedand som ringmärktes vid Aggarö i Kärrbo den 20 juni 1933 återfanns i Danmark vid Wedellsborgsbukten på Fyn den 19 december 1933 (GNMÅ 1934:20).
Flyttning och övervintring
Skedanden flyttar i augusti till början av oktober. Mediandatum för sista observation 1984-2000 är den 8 oktober. Den på året senaste iakttagelsen under perioden 1976-2007 gjordes vid Asköviken i Västerås-Barkarö den 13 november 2005 (FiV 37:98). Större (minst 20 ex.) höstansamlingar 1976-2007:
1977 50 ex. Asköviken 7.8 (MVOF 9:42).
1989 20 ex. Asköviken 3.9 (Martin Green, opubl.).
1998 20 ex. Asköviken 4.10 (Thomas Pettersson & Markus Rehnberg, opubl.).
2000 23 ex. Asköviken 15.8 (Markus Rehnberg, opubl.).
2001 minst 23 honf. Asköviken 21.7 (FiV 33:64).
2002 22 ex. Asköviken 11.7 (FiV 34:98).
2002 20 r. Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping 20.9 (FiV 34:98).
Arten återkommer för det mesta i april, men tidiga vårar redan i mars. Mediandatum för första observation 1984-2000 är den 14 april. De båda tidigaste ankomstdatumen är dels 1 ♂ vid Sjömosjön i Fellingsbro den 14 mars 1989 (FFK Medd. 8, s. 5), dels ett par vid Hammarn i Grythyttan den 13 mars 1990 (Mats Trillkott, opubl.). Inte heller på våren är större flockar särskilt frekvent förekommande. De största (minst 20 ex.) under perioden 1976-2007 är följande:
1997 22 ex. (20 ♂♂ + 2 ♀♀) Asköviken 8.6 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).
1999 20 ex. (17 ♂♂ + 3 ♀♀) Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 11.5 (Karl-Gunnar Källebrink, opubl.).
2003 30 ex. Asköviken 1.5 (FiV 35:95).
2005 23 ex. (22 ♂♂ + 1 ♀) Asköviken 29.5 (FiV 37:98).
2006 20 ex. (16 ♂♂, 4 ♀♀) Asköviken 1.5 (FiV 38:96).
