Stockholms Marathon 2006:

Här följer berätelsen om mitt livs frösta Marathon, absolut inte den sista. Jag tänkte att jag skulle börja berätta från dagen före loppet fram till dagen efter.

Fredag 2/6-06 (1 dag till start)

Alla träningsförberedelser är gjorda, sista lätta passet gjordes igår (5,5 km), har ångest över hur jag skall lägga upp mitt lopp. Skall jag våga att sattsa på att gå under 3 timmar redan i min första mara eller skall jag ta det lugnare och ta det som en upplevelse och få en uppfattning om vad ett Marathon är, det är ju 1 mil längre än vad jag någonsin sprungit i en följd.
Dagen börjar med en stor Havregrynsgröt till frukost, efter detta blir det en 3 km promenad med hundarna tillsammans med min Sambo, Mamma och Pappa (som är här för att se mig och brorsan plågas). Efter detta blir det en stor portion Pasta och korvstroganoff.
Nu är vi klara för att åka in och möta upp Min lillebror (Jesper) och hans tjej (Hannah) som kommer med tåget från Göteborg, när de är upphämtade så åker vi en omväg till nummerlappsutlämningen vid Östermalms IP, vi åker Fleminggatan svängare av Odengatan vid S:T eriksplan och sedan upp till Vallhallavägen (allt för att få visa upp de tunga delarna som vi kommer att springa 2 gånger imorgon).
När vi kommer till nummerlappstältet får jag börja med att gå till infoståndet för att seeda om mig, vill ju starta så långt fram som möjligt, blir den blåa gruppen. Efter detta så är det dags att gå och anmälla sig till nästa års Sthlm Marathon, vi är rädda för att vi inte skall våga göra om detta annars, sedan så sparade man en hundring plus att man fick en fin träningströja.
Efter detta så måste man köpa någon souvenir, det blev en huvtröja. Vi går omkring och tittar i sporttälte ett tag, köper nån sportdryck som extar energiladdning, det var en liten besvikelse - man hade väntat sig mer förmånlig försäljning.
Nu är vi klara här och skall bara stanna till vid Solna Centum på vägen hem, måste köpa en keps att springa i imorgon. Väl hemma igen är det dags att ladda med pasta igen, denna gång blir det kyckling till. Kvällen blir lugn men nervös, jag packar allt som skall med imorgon - sätter nummerlappen samt löpchippet på plats. Det pirrar i kroppen. Somnar vi midnatt. Bestämmer mig precis innan jag lägger mig för att ta det lite lugnare imorgon och ställer pulsklockan på att den skall larma om jag ligger över 152 i puls (brukar vara 147 på långpassen).

Lördag 3/6 -06 (Nu är det dags)

Kl. 08.00 ringer klockan.
Dagen börjar med en stadig grötfrukost och mycket vatten/ sportdryck, följt av en kortare runda med hundarna. Efter detta blir det en grötfrukost till (kommer att vara så trött på gröt efter detta) och ännu mer vätska. Är så nervös nu så att man känner att man blir irriterad på allt och alla, försöker dock att döjla detta och undvika att någon annan skall få skit i onödan.
Nu är vi nästan klara, jag och Madde skall bara åka och lämna in hundarna på pensionat över dagen (den lilla får hänga med).

ca kl. 11.00
Nu rullar bilen mot stan. Nollställer mätaren hemma och när vi landar vid Stadion då visar den 23 kilometer (inte ens inärheten av vad vi skall springa).

ca kl. 11.40
Nu är vi framme och det är dags att ta det sista ätbara innan start, blir ännu en gång gröt. Efter detta byter vi om på parkeringen innan vi går upp mot startområdet. Nu är det nära, kommer jag att fixa detta? hur ont kommer det att göra? Frågorna är många och svaren kommer jag snart att få!
Vi sitter i skuggan och förbereder det sista inför starten, tejpar hälarna, stoppar ner energigelen i vätskebältet.

k.l 13.35
Nu går vi upp mot startfållan på Lidingövägen, fuskar lite och hoppar över staketet för att hamna lite längre fram i startfållan (Jespers ide). Nu är det riktigt nära! Känner mig nu mer förväntansfull än nervös, detta skall bli spännande!

kl. 14.00
Pang!!! Där gick startskottet, nu är det bara 42 kilometer kvar! Det flyter på bra och jag kan springa i mitt tempo direkt utan att behöva trängas allt för mycket.
Jag har delat upp loppet i små etapper, och första siktet är inställt på 5 km markeringen.

5 km passeras på 21.30 (4.17/km)
Det har flutit på riktigt bra, lite för hög puls bara men det skall nog inte vara nån fara.
Nu är nästa hållplats 10 km, på vägen dit passerar vi Strandvägen där det börjar att bli riktigt mycket publik och skön stämning och när man kommer upp till Kungsträdgården så pirrar det nästa i hela kroppen.
Vilken stämning och vad mycket folk. Såhär är det nu utmed hela banan, man bärs fram av folket och det är svårt att hålla igen med farten men jag måste för jag vill ju tillbaka hit även på nästa varv.
Färden går förbi slottet och slussen, vidare på Södermälarstrand där 10 km markeringen är.

10 km passeras på 43.24 (4.22/km)
Allt känns toppen, men nu väntar snart Västerbron som är så omtalad.
Springer bara på, det känns nästan som att tiden står stilla. Passerar över Västerbron utan några som helst problem och ner mot Norrmälarstrand, nu kom den tråkigaste sträckan på hela banan. Norrmälarstrand är lång, rak och tråkig men allt flyter på bara i löpningen.

15 km passeras på 1.05.46 (4.28/km)
Nu är det inte långt kvar av första varvet, men detta är den tunga biten som väntar. Flemminggatan är också illa beryktad, men även denna passeras utan problem och det känns nästan för lätt. Man börjar fundera på när den beryktade Väggen skall dyka upp?! Hela vägen mot stadion är full av publik som bär mig fram, detta är så skönt. Vid ca 20 km står Mamma och Pappa och hejar på mig och jag får en extra liten kick.

21,1 km (Halvmarathon) passeras på 1.33.38 (4.34/km)
Nu börjar jag plötsligt att få ont i mitt vänstra knä, inte så farligt till att börja, men smärtan stegras sakta men säkert för att snart vara riktigt jobbig. Jag börjar sikta in mig på nästa vätskestation och inte längre var 5:e km.

25 km passeras på 1.51.53 (4.40/km)
Smärtan i knät är nu riktigt jobbig, känner att jag inte kan ta i när jag springer, det är som att nån vrider om en kniv i mitt vänstra knä varje gång jag sätter ner foten. Börjar bli rädd för att jag skall behöva gå eller till och med behöva bryta. Känner att om jag börjar gå redan så kommer jag inte att ta mig i mål, det är alldeles för långt kvar. Sliter på ute på Djurgården där det inte är så mycket folk och inte heller speciellt många andra löpare (har gåt så fort så de flesta är bakom mig). När jag sedan lämnar denna lilla ö för att svänga i på Starndvägen och upp mot Kungsträdgården så gör det fortfarande fruktansvärt ont i knät. Det är fortfarande riktigt mycket folk som hejar på men tyvär har jag för ont för att uppskatta detta nu.

30 km passeras på 2.16.31 (4.55/km)
Oj då, detta har visst gå rätt så fort (hade 2.37.47 på 30 km Lidingöloppet), känner att jag har relativt mycket energi kvar men tyvär så går det inte att ta i på grund av knät. Så helt plötslig så släpper smärtan i knät på Södermällarstrand (kan också vara att jag glömde bort smärtan) och det går att springa hyffsat. Nu är det dags för andra vändan över Västerbron, inte heller denna gång är det några större problem.

35 km passeras på 2.42.51 (5.15/km)
Nu är jag åter igen på denna tråkiga Norrmälarstrand (vet inte varför jag tycker att denna sträcka är så tråkig), mycket folk utefter banan och en härlig stämning men ändå tråkig sträcka. Nu börjar jag bli riktigt sliten och känner hur farten sjunker, har en riktig kamp inom mig själv. Vill både bryta och fortsätta, gå och springa - ja allt känns riktigt jobbigt just nu!
Mitt på Norrmälarstrand står de och delar ut smågodis, sträcker fram handen för att få lite, ingen ser att jag vill ha, jo den sista rycker till och sträcker hastigt till mig en hel hand med godis - vad gott detta var, tar nån bit men vågar inte äta för hastigt, vet inte hur magen skall reagera på detta. Stoppar ned resterande godis i vätskebältet.
Nu är det återigen dags för Flemminggatan, inte heller denna gång några problem med motlutet, men nu börjar jag känna mig riktigt sliten. Försöker att intala mig själv att det inte är långt kvar nu, det hjälper inte.
När jag når S.T Eriksplan måste jag stanna till, kramp i höger vad, sträcker ut och är snart igång och joggar igen. Nu är det krampkänning överallt, vader, fram och baksida lår, får stanna och sträcka ut flera gånger efter Odengatan.

40 km passeras på 3.12.17 (5.53/km)
Nu är det inte långt kvar, men krampkänningen är enorm. På Karlavägen (ca 1,5 km från Mål) smäller det till med kramp fram och baksida lår på båda benen samtidigt och jag blir tvungen att gå ned för räkning, blir liggande mitt på gatan. Försöker att sträcka ut men hur skall jag sträcka båda sidor samtidigt?! Lägger bara ut benen raklånga och andas, nu känns det hyfsat.
Försöker resa mig men då hugger krampen igen, måste ta mig i Mål. Ålar mig upp utan att använda bena på riktigt! Nu springer jag igen! Kommer in på Sturegatan, ser nu Stockholms Stadion! Äntligen! Jag kommer att klara detta! En litten kort snutt på Vallhallavägen för att svänga in till Stadion, in genom porten. Oj vad jag njuter!!!
Tittar på alla dessa människor som sitter på läktaren och hejar på oss löpare!
Det känns som att jag har vunnit när jag passerar Mållinjen! Vilken härlig känsla, helt upprymd av glädje och stolthet, Jag klarade detta! Är så glad så att jag inte längre känner av vare sig kramp eller trötthet!
Brorsans tjej sitter och tar kort på mig, stannar till och pratar eller rättare sagt försöker, är så glad så jag nästan känner mig berusad. Så ser jag även mamma, hon möter upp mig och vi pratar ett tag innan jag rör mig mot Östermalms IP för att få lite att dricka och äta.

MÅL 3.25.22

Nere vid Östermalms IP får jag min T-shit, min lilla påse med en bulle, en kexchoklad, en banan och lite energidryck i. Tar ett par muggar med vätska och går upp till Madde. Berättar för henne om loppet, fortfarande helt upprymd av glädje.
Efter att ha strechat, ätit och druckit ett tag så samlar jag kraft och går ner till duchen. Detta var nog världens kallaste Dusch, minusgrader! Nu vaknar man verkligen till. När jag kommer tillbaka från duschen ligger Jesper i gräset hos de andra, han har kommit i Mål på 4.26.59. Vi pratar ett tag och samlar kraft inför hemresan. ca kl. 20.45 Landar i Upplands Väsby igen, stannar vid Pizzerian och köper pizza, behöver all energi man kan få nu!
Åker hem och äter, Madde och Pappa åker och hämtar hem hundarna från pensionatet - de kommer hem glada och grattar husse innan de sommnar (var jobbigt att vara borta).
Kvällen slutar med lite godis framför TV:n. God Natt!

Söndag 4/6 -06

Dagen efter! Känns förvånansvärt bra, enda som egentligen märks förutom att man är trött är att vänster knä värker. Tro det eller ej men det är jag som är först uppe av alla, Bonzo (hunden) är dålig i magen och måste ut! (kl.07.40). Dagen fördrivas mestadels i soffan framför TV:n, kollar på inspelning av tv4:s sändning från loppet. Blir en hel del godis denna dag. Bara njuter!


<< Tillbaka