Källorna måste få komma till tals. Hur många har inte letat efter samma uppgifter, ibland resultatlöst. För att i viss mån råda bot på detta förhållande krävs en systematisk genomsökning av källmaterialet.

Material från ett flertal källor, men inom ett litet topo - grafiskt område - en socken, kan vara lämpligt att bilda grunden i en databas. Denna i sin tur kan ge den hjälp som forskaren behöver för att lättare kunna tränga in i källmaterialet. Tanken i detta fallet är inte den att databaserat material skall ersätta studiet av orginalkällan utan i stället snabba upp sökningsförfarandet av uppgifter.

Att i dag och i framtiden kunna arbeta växelvis med film/fiche och dataregister är inte längre en dröm utan en fullt möjllig realitet.

Dock krävs det mycket arbete för att vi skall kunna det. Vi måste bli mer datamedvetna och fler databaser måste komma till stånd. Det ena ger det andra men det hårda arbetet återstår. Registrering,kontroll och mera registrering. Då förs forskningen med ett stort kliv framåt.

Detta skrev jag 9:e nov 1988 och i dag är det 10:e april 1999. Det var ett upprop till släkt och hembygdsforskare att ta sig an datorer och bilda lokala databaser till hjälp för forskningen. I dag med facit vet vi att vi har kommit en bit på väg. Internet bidrar i högsta grad till att föra forskningen framåt. Den då skrivna 9-sidiga pamfletten innehöll även en beskrivning över min dåvarande databas som var registrerad på en C-64 och programpaketet DFH (Compute s Data File Handler). Det var verkligen ett krutpaket till program. Man kunde själv skriva till moduler som snabbt kunde utföra stora bearbetningar. Det som gällde då var skräddarsydda lösningar och de fungerade samt var utvecklingsbara. Det var på DOS:ens och maskinkodens banbrytande tid. Visserligen har utvecklingen och tiden fått vissa saker passè, men mycket gäller i princip även i dag. Avslutningsvis följer sista stycket. Budskapet där är i högsta grad forfarande relevant; framtiden får utvisa.

Fördelen med databas är den stora flexibiliteten när det gäller programvaran. Man är inte hänvisad till ett program eller en programtyp, utan kan arbeta interaktivt. Modem- ansluten databas ger stora möjligheter till sökning även från andra datorer med annorlunda operativsystem än databasens dator. Söktiderna bör vara minimala och erhållen information maximal. Med höga överföringshastigheter och "paket"-lösning nedbringas kostnader och tider. Databasen bör med andra ord vara förberedd för morgondagens teknik. Därför skall vi se mer till innehållet i databasen än till programmen. Dessa är bara verktygen för att vi skall kunna forska vidare med vårt släktforskningsmaterial.