Radioprognosen i QTC.
Radioprognoser är ungefär lika exakta som väderleksförutsägelser. Dåliga konditioner och ute regnar det. Trots löften om bra förbindelser och solsken. Men statistiskt sett är de riktiga! Och en viss nytta kan man alltså ha av dem.
Radioprognosen i QTC görs med rättesnöret i branchen – Icepac. Föregångaren hette Ioncap och skillnaden är egentligen att Icepac är lite duktigare på höga latituder. Båda versionerna ingår i diverse andra program. Det Windowsanpassade Voacap för att nämna ett.
Det som presenteras i QTC bygger på en körning i dos-miljö. Programmet styrs av en kommandofil och det enda som behöver ändras från en månad till nästa är månadens nummer och solfläckstalet. Det senare hämtas från SIDC i Bryssel och ser ut så här under 2004.
Metod SM CM
2004 januari 52 58
februari 50 57
Mars 49 55
April 48 54
Maj 46 53
Juni 45 52
Juli 44 51
Augugusti 42 50
September 41 49
Oktober 39 48
November 38 47
December 36 47
2005 Januari 35 46
Februari 33 45
En liten beskrivning av metoderna SM och CM i form av en engelsk läsövning
SM : SIDC classical method: based on an interpolation of Waldmeier's standard curves; the estimated error ranges from 7% (first month) to 35% (last month).
CM : Combined method: the combined method is a regression technique coupling a dynamo-based estimator with Waldmeier's idea of standard curves.
”First month” ovan är 6 månader före aktuell månad, ”last month” 10 månader efter aktuell månad. Till radioprognoser används alltid värden enligt SM, den klassiska metoden. Övriga indata är:
- Longitud och latitud för varje sträckas ändpunkter
- Sändareffekt
- Antenn (isotrop)
- SNR (12 dB SSB 2.1 KHz)
- Brus (148 dB = dagens störda miljö)
Ut kommer en fil på ca 300 Kbyte som efter ett varv i ett plockprogram reduceras till 4 Kbyte, snyggas till i Word och blir det som presenteras i QTC. Så här kan ett litet hörn av prognosen se ut:
1.8 MHz 3.5 MHz
Tid/ 000011111222 000011
/GMT 246802468024 246802
UA1 54o:...25666 662o..
SM 750 653o..o36665 645311
SM 1000 552:...25676 6541o1
Överst hittar du alltså nio band från 1.8 till 28 MHz. En kolumn per band. På de två följande raderna ser du vilken timme det handlar om (02, 04,..,.., 22, 24). För varje band kan du sedan se sannolikheten att få förbindelse till ett visst prefix vid en viss tid. Sannolikheten ges som en siffra mellan 0 och 9 och tolkas på följande sätt:
”.” eller ”:” Mindre än 5 %
”o” 5 till 9 %
”1” 10 till 19 %
”2” 20 till 29 %
o.s.v. till
”9” 90 till 100 %
Det är alltså ganska lätt att se vilket band du bör välja vid en viss tid och på en viss sträcka. Är sannolikheten under 5% står det en punkt på raden. För att underlätta läsningen byts punkten mot ett kolon vid kl 08 och 18.
I några fall visas även den långa vägen och prefixet har då fått tillägget ”-L”.
"W" och "E" efter Antarktis betyder västra och östra delen.
"N" och "S" efter de svenska sträckorna betyder "mitt i norra resp. södra delen av Sverige".
73s – Stig – SM5IO