SKEPPSKATTEN 2008



JABBADABBADOO. Nu har vi äntligen landat på en ö för första gången den här semestern. Jag trodde aldrig
att båten skulle stanna. Det är härligt att sträcka på benen så mycket det går. Nu går det ordentligt fort.


Ett härligt klätterträd. Vad mysigt. Jag har inte tid att stanna. Måste upp i trädet på en gång.
Jag hoppar från flera meters håll och landar på det härliga klätterträdet. ÄNTLIGEN SOMMAR.


Hur orkar han hålla på så där. Men Danny är ju knappt en tonårs kisse så han har inte lekt av sig ännu.


Medans Danny fjantar sig så går jag en inspektionsrunda och ser vad som finns på den här ön.


Här kan man sitta och ta igen sig efter språngmarscherna. Man har bra utsikt över ön från den här stenen.


Här hittade jag husse och matte i skogen och hoppade ned från trädet. Men bara för en liten stund.


Jag försöker hänga på storebrorsan när han går ut på öarna. Det är inte alltid han vill
ha lillbrorsan i bakhasorna men för det mesta är han bussig och låter mig vara med.


Vilken härlig bråte. Här kan man leta och se om man hittar något som kryper bland grenarna.


Skogens mysigaste klösbräda. Här kan man verkligen sträcka ut och vässa klorna samtidigt.


Åh kolla! Det är nog det stora Östersjöodjuret som kommer simmandes där. Husse gick ut och tittade och sa att det
var en simmande skärgårdshare som kom, men det tror jag inte. Det är nog ett riktigt odjur som kommit till ön.


I skogen där det är vilt slappnar jag aldrig av. Men så här nära båten med husse och matte är allt lugnt.


Här ligger jag och poserar. Härligt att ligga så här högt över nejden.


I år har jag verkligen gått in för trädklättring. Min träning förra året gav resultat.


"Ingen kommer här fram, här fram, förrän hon säger sin kärestas namn, Vad heter han?" Är det jag Danny eller ....?


Ett träd till. Jag försöker verkligen hålla mig på höga höjder. Det tar tid att inspektera alla träden.


När dagen börjar att lida mot sitt slut brukar jag gå till den västra
sidan av öarna och njuta av kvällssolen innan den helt försvinner.


Vad kul. Husse och matte ropade på mig. Då blir det för det mesta
gottis, gos eller en liten skogspromenad tillsammans med dom.


Det är inte lätt att vara en liten kattflicka när en stor och biffig Main coon kille står i vägen.
Undrar om han tänker vara en gentleman och släppa förbi en liten dam på stocken?


När man ligger här så känns det nästan som att man äger allt man ser.
Inte så dåliga ambitioner av en kisse på bara 1,5 år eller hur?


Här vid strandkanten bland stenarna och prången kan man hitta många spännande och goda saker.


Det här blev min favorit ö på semestern. Här fiskar man möss utan att använda vare sig klor eller
mus-fiskespö. Mössen kommer faktiskt simmandes från ön bredvid bara för att träffa lilla mig.
Dom har ingen aning om hur glad jag blir när dom kommer.


Jag undrar om det finns några fiskar här nere under tången. Husse har inte varit
ute och fiskat ännu på den här semestern så man får nog lov att jobba själv.


"Ta mig till havet och gör mig till kung, kung över sommarn och natten" Ja kung känner
jag mig verkligen som när jag ligger här vid havet och njuter av sommaren och friheten.


Jag undrar om det är kallt i vattnet idag. Matte tog sig ett dopp förut och nu sitter hon
och solar på akterdäck. Jag kanske ska stoppa ner en klo i vattnet och känna efter.


Vi jagar ofta tillsammans alla tre. Medan Danny och Kajsa spanar efter de småbenta odjuren på
marken så håller jag utkik efter de stora odjuren som kallas trutar och som kan anfalla utifrån sjön.


Att gå en lång runda runt ön ingår numera i vardagsrutinen. Det var Cashis arbete
förut men han tycker att jag med mina yngre tassar klarar det tråkiga slitgörat galant.


Här uppe på taket kan man sitta och titta på solnedgången. Eftersom det är sista kvällen på
semestern känns det lite vemodigt men den här kvällen kan man ligga och drömma om i vinter.





CASHINAWA SKICKAR SOM VANLIGT EN HÄLSNING FRÅN SEMESTERN


Skepp ohoj, oj vad skoj. Nu är äntligen sommaren här igen så att jag kan få åka ut med båten
och vara skeppskatt.
Nu när vi är tre skeppskissar ombord börjar matte och husse gnälla lite om att vi bara ska ha
varsitt krypin när vi åker båt och det gungar. Det är som så, att när det gungar så där
jättemycket vill vi inte sitta uppe och spana utan då vill vi hellre vara i en liten egen hytt, var
och en för sig. Men det är ju inte så där busenkelt för om man är i förruffen när det börjar
gunga så vill man inte springa hela vägen till akterruffen till sin egen koj utan då hoppar man
in på första bästa bra ställe. I förruffen är det första bästa stället reservskafferiet där
konserverna finns. Men om man ska få plats där så är man tvungen att flytta ut de allra flesta
burkarna på durken till mattes stora bekymmer. Hon får skylla sig själv när hon inte ställer
burkarna någon annanstans, varför inte under durkarna t.ex?

I år har vi gjort Stockholms skärgård osäker, min kompis Kajsa Kavat och min halvbror
Danny och jag. Inte en mus eller fluga har gått säker när besättningen har gått iland. Matte
hon är bra konstig. Kajsa bär alltid hem mössen till matte och då börjar matte dansa någon typ
av krigsdans samt ylar och bär sig jättekonstigt åt. Eftersom jag förstått att matte inte vill ha
hem mössen, så är jag en lydig prick och låter dem vara kvar i skogen. En dag när matte kom
och skulle hämta hem mig för kvällen så hade jag precis fångat en jättestor - ja i vart fall 5 cm
stor mus. Då visade jag matte hur duktig jag var och höll fast musen. Men tänk då började
matte ropa att det var synd om den lilla goda läckra musen och att jag inte skulle ha ihjäl den.
Hur i all världen ska en maine-coon-kille kunna förstå vad som är rätt eller fel när hon ena
stunden säger att mössen är äckliga och den andra att de är så söta att de ska få leva vidare?

I år har jag lärt lillbrorsan att klättra riktigt högt i träden. Han börjar bli duktig på det. Vi
hittade ett jättemysigt träd med grenar nästan ända ner till marken. I det trädet gick det lätt att
klättra ända upp i trädkronan. Vi klättrade upp och ner flera gånger om dagen.

Under några dagar låg vi på en underbart mysig liten ö alldeles ensamma. Men tänk en dag
kom ett stort sjöodjur till ön men inte av samma sort som jag såg härom året. Jag låg där på en
klippa och slöade i skuggan och så plötsligt fick jag se något närma sig simmandes från ön
bredvid. Det kom närmare och närmare och sedan plötsligt hade odjuret nått min strand och
reste sig upp i sin fulla storlek. Oj oj oj vad rädd jag blev. Jag störtade hem till båten och
morrade ordentligt för att uppmärksamma husse på att det fanns odjur på ön. Han undrade
först vad det var som lät och då morrade jag till ytterligare en gång. Då förstod husse att ön
var invaderad av odjur. Han gick ut och tittade på vad som hänt och avlyste ön åt mig. Han
påstod att det var en gullig liten skärgårds hare som hade kommit men jag är säker på att det
var det stora Östersjöodjuret som jag sett, så det så.

En dag så låg vi bredvid en ö som det fanns havsörn på. Matte och husse var då alldeles
knäppa och satt med sina kameror hela dagen och tittade på örnön. Men det värsta var att vi
inte fick vara iland utan att vi hade deras sällskap som om vi vore de minsta kattungar.
Hoppas att vi slipper ligga i närheten av örn öar i framtiden.

Många salta skärgårdshälsningar från skeppskatten Cicceorinas Cashinawa och hans
besättning Kajsa Kavat, Cicceorinas Danny, husse Ingvar och matte Ingegerd.