Inledning

2:a världskriget inleddes den 1 september 1939 med Tysklands anfall på Polen. England och Frankrike som stod som garanter för Polens säkerhet förklarade krig några dagar senare. I början av kriget hade Tyskland stora framgångar. Sedan Polen besegrats fortsatte framgångarna under 1940: Frankrike besattes av tyska armén efter några veckors strider, Storbritannien utrymde kontinenten och Norge och Danmark ockuperades men krigslyckan vände. I juni 1941 anföll Tyskland Sovjetunionen men efter initiala framgångar och efter USA:s inträde i kriget vände kriget till Tysklands nackdel och efter den allierade invasionen på Frankrikes nordkust 1944 kapitulerade Tyskland villkorslöst i maj 1945

Beredskapshöjningar vid västgränsen under 2:a världskriget

Mobilisering i anslutning till 9 april

Kl. 7 på morgonen den 9 april hade Tyskland framställt vissa krav på Sverige: fortsatta malmleveranser, disposition av telefonledningar, ingen mobilisering; därför kallades de åtgärder som vidtogs för ”organisering”; inkallelserna skedde diskret (brevledes) och kom inte att skickas ut förrän efter midnatt.

April 11
160 extrapoliser med plåtmärke i mössan och träbatong i handen placerades ut längs gränsen.

April 12
På morgonen:
Lokal landstorm påbörjar fördröjande fältarbeten. 1 kavalleribataljon i Skövde marschfärdig, 1 mekaniserad skvadron på plats i Åmotfors kl. 16:00. Utrustning av inkallad personal påbörjas i Borås, Uddevalla, Skövde och Karlstad.
Midnatt:
Åmotforsskvadronen grupperad i Töcksfors

April 15
På morgonen:
07:00 Kompani Nordanskog grupperar vid Håns tullstation
III kavbat på marsch mot Torsby/Lekvattnet
Midnatt:
Värmlands reg: Regstab med 2 komp grupperas kring Karlanda, I bat i Eda, II bat i Järnskog-Skillingmark, III bat väster om Årjäng.

April 17
Tysk förpatrull framme vid Hån

April 21
Lugn period inträder

Försvaret grupperas sålunda:

”Göteborgsgruppen”
I 15 förstärkt med 1 artdiv mm försvarar Göteborg med skärgård
3:e fördelningen, bestående av I 17, A 2 delar av A 6 jämte luftvärns- och landstormsförband skulle försvara Bohuslän och Dalsland. Fördelningsreserv I 9-
2:a fördelningen, bestående av I 2, I13-, I 14, A 4- mm jämte luftvärns- och landstormsförband skulle försvara Värmland. Fördelningsreserv I 21
Grupperingen torde vara slutförd den 27 april
Intensivt arbete med fältbefästningar.

Pingstkrisen 1940

Pingstkrisen uppstod på sätt och vis genom missförstånd och tysk ryktesspridning för att avleda uppmärksamheten från västfronten och den förestående tyska offensiven där. Den 14 maj kl. 02:00 blåstes larm över hela Sverige och ”Givakt” anbefalldes.
330.000 svenska soldater besatte sina stridsställningar. Ingenting hände men de tyska gränsposteringarna blev oroade och slog larm. Tyskarnas tunna bevakningslinje lades i högsta beredskap. Tänkte svenskarna anfalla? Kl. 16:00 kommenderades i Sverige ”Givakt upphör!”

Det konstaterades på båda sidor av gränsen att man var dåligt underrättade om vad som hände hos den andre. Underrättelsetjänsten fick högre prioritet på både svensk och tysk sida. Den 18 maj blåstes åter ”Givakt!” Detta med anledning av regeringens vägran att tillåta transitering av krigsmateriel mm till de tyska trupperna i Narvik. Den 20 maj avblåstes tidigare kommenderat ”Givakt!”. En svensk-tysk inofficiell överenskommelse hade träffats.

Krisen den 14 maj 1941.

Denna kris uppstod även den genom ett missförstånd eller tyskt slarv. Tyskarna hade ackorderat att få transitera 16.000 man utöver kvot. Men beroende på ett skrivfel på tysk sida framställdes en begäran inte om transitering av 16.000 utan av 76.000 man. På tyska legationen hade en ”etta” lästs som en ”sjua” och ingen där hade reagerat. Resultat: svensk blixtinkallning av 80.000 svenska män! Snart hade svenska armén 226.000 man under vapen! Underrättelsetjänsten förstärktes ytterligare. Med fler känselspröt ute kunde regeringen ha förstått att det var fråga om ett tyskt misstag!

Februarikrisen 1942

Tysk styrketillväxt i Norge. Misstankar om förestående allierad invasion i Norge. Rykten om att Sverige om så behövdes med våld skulle tvingas medge tysk genommarsch i Västsverige. Den 28 februari hade totalförsvaret 300.000 man under vapen; därav 260.000 armésoldater.

Polarfuchs 1943

Förnyad tysk fruktan för en allierad invasion i Norge. Om en invasion skedde i Norge ansågs det oundgängligen nödvändigt att behärska Sverige som en landbrygga till Norge. Då man inte ansågs sig samtidigt kunna klara av en invasion och att underlägga sig Sverige skulle man vara tvungen att besegra Sverige först.

Ett anfall mot Sverige planlades. Spjutspetsen skulle utgöras av den i Norge stationerade 25 pansardivisionen. Och det var den som var hotet mot Sverige. Tyskarna var nu underlägsna både vad beträffar flyg samt tungt artilleri. Så skulle t ex de svenska bunkersystemen uppdyrkas med handgranater och eldsprutor.

Anfallet skulle ske genom Dalarna, norra Värmland och Västmanland (befästningslinjerna i mellersta och södra Värmland och Dalsland ansågs för starka, skulle kosta för mycket.
Hotet resulterade i svensk mobilisering: i slutet av juli 1943 låg 211.000 svenska armésoldater i beredskap.

Ingenting hände, tyskarna uppgav anfallsplanen och sedan 25 pansardivisionen förflyttats till östfronten kunde Tyskland inte längre hota Sverige. Det blev i stället så att tyskarna börja frukta ett svenskt anfall

Skansen Hultet

Under 2:a världskriget byggdes ett omfattande försvarssystem ut längs norska gränsen, särskilt i Värmland och Dalsland, sedan tyskarna invaderat och besatt Norge i april 1940. Efterhand kom försvarssystemet för närområdets del att omfatta 2 linjer, en nära gränsen och en några mil österut, i höjd med Gunnarskog.

Hultet ingick i den gränsnära linjen och dess uppgift var att förhindra fientliga styrkor att efter ett eventuellt genombrott vid t ex Håvilsrud-Häljeboda fall de svenska styrkor i ryggen som var grupperade för försvar av riksväg 61.

Skansens huvuddel uppfördes 1940-41 men utbyggnads- och kompletteringsarbeten utfördes fram till krigsslutet 1945. Skansen består av 2 splitterskyddade pansarvärnsgarage för 57 mm respektive 37 mm pansarvärnskanon, 7 skyddsrum av varierande storlekar, varav ett större för 24 man (med sovplatser) beläget på nedre sidan av vägen. Detta består av 2 rum om sammanlagt ca 36 kvm och innehåller luftreningsaggregat, friskluftsaggregat, friskluftsfläkt, kamin och toalett.

Skansens besättning utgjordes av del av kompani, troligen 83 man, fördelade på en fast och en rörlig del. Skansen försvar skulle framför allt skötas av den rörliga delen med understöd av den fasta delens tunga vapen. Stridsuppgiften var avvärjning, vilket innebar att skansen aldrig fick uppges: strid till siste man. Vid behov kunde artilleriunderstöd erhållas av de artilleriförband som var grupperade strax utanför Charlottenberg.

Restaureringen av skansen har skett genom insatser av Charlottenbergs byalag. Byalaget ansåg att någon av de många skansar längs gränsen mot Norge, som byggdes under 2:a världskriget, bara i Eda kommun ett 30-tal, borde iordningställas och göras tillgänglig för allmänheten. Våren 2000 påbörjades arbetet med skansen Hultet med ekonomiskt stöd från Eda kommun. Markägarna, Stora Enso, var välvilligt inställd till projektet och bidrog med röjning av skog.