Det är midnattstimme
och jag ser mot ett
stjärnklart himlavalv.
Obeskrivbart!
Vackert!
Här står tiden
helt stilla.
Gnistrar ikapp med
den kritvita snön,
som knastrar under fötterna
Stora flingor börjar
sakta dala ner och lägger sig
mjukt överallt likt ett fluffigt täcke
En gammal man
tar sig fram på en spark stötting.
Det knarrar under medarna,
som ljuv musik.
Ligger något pittoreskt
över det hela.
Gatlyktans sken
gör att snön glimmar,
i regnbågens alla färger.
Lugnt och ro fyllt,
andas jag in härligt frisk luft.
I denna nattens allra
skönaste av timmar.
i
Mitt eget Norrland!
Mitt vackra Norrland!
av Rose-Marie Sandelius
Copyright ©
Kommentera gärna
[Min Hemsida][Poesisidan]