En gammal man
med trasiga unkna kläder
orakad, smutsig och hungrig
Långsamt vandrar han fram
i regnigt väder.
Trasiga stövlar tar in vatten
och luktar läder.
Han äger ingenting
bortsett från sin gamla vigselring.
Han ser på den och gråter
då alla minnen kommer åter.
De hade varit så lyckliga de två.
Maja hade gått bort
och nu är hela hans värld så grå.
Han minns värmen i Majas famn.
Hur han tyck att han kommit i hamn.
Huset var alltid så gemytligt och rent,
Skinnet framför brasan så lent.
Kaffet doftade så gott.
Hon Maja, lade alltid på rågade mått.
Plötsligt hade hon blivit tunn och blek.
Kraften som hon haft verkligen henne svek.
Så var hon en dag död och han tappade all
sin glöd.
Orkade inte arbeta utan kände sig bara
trött, så trött.
Tankarna hade varit oändligt många
dagar och nätter långa.
Han hade inte velat vara kvar
Utan givit sig ut för att söka ett svar.
Tittar mot himmelen och gråter
-Varför Gud, kan jag inte få Maja åter?
av Rose-Marie Sandelius
Copyright ©
Kommentera gärna
[Min Hemsida][Poesisidan]