Onsdag

Vi åt frukost på restaurangen på Sunshine och gick sedan till dykskolan. Jag fick sitta och titta på en instruktionsvideo och sedan gick vi igenom lite mer grunder. Till slut var jag redo och jag och Jens följde med de andra ner till vattnet. Vi hade med oss väskorna med våra utprovade våtdräkter och cyklop och snorkel. Sammanlagt kanske vi var tio stycken som skulle med. Alla hoppade i den smala typiska thailändska båten som skulle skjutsa ut oss till den stora båten.

Väl ute på den stora båten satte sig alla på översta däck medan båten körde ut till havs. Vi skulle bara åka en bit bort till en annan strand på ön där jag skulle få börja dyket vid stranden och sedan simma utåt. De andra som skulle dyka höll på att ta det första dykcertifikatet som heter Open Water, och skulle dyka på djupare vatten. När vi hade stannat med båten vid stranden där vi skulle dyka fick alla göra sig redo och ta på sig dykarutrustning och tankar.

När jag, Jens och min dykinstruktör var redo så skulle vi ner i vattnet. Eftersom båten ändå låg på djupt vatten var man tvungen att antingen ta ”det stora klivet” rakt ut från båten eller sätta sig på kanten och rulla bakåt ner i vattnet. Jag som aldrig har dykt med tuber eller ens har tyckt om att dyka vanligt och alltid är rädd att få vatten i näsan och så vidare, kände lite obehag inför detta ultimatum. Till slut kände jag mig löjlig och valde att ta ”det stora klivet”. Tyvärr så höll jag för löst för masken och fick därför en trevlig kallsup när jag plumsade i. Oron för att jag skulle sjunka som en sten när jag hoppade i byttes mot stolthet att jag verkligen vågade hoppa i på det viset.

Vi simmade inåt land utan att dyka och stannade när vi nådde botten. Där fick jag göra några övningar som man var tvungen att klara av för att få göra provdyket. Jag fick testa att fylla cyklopet med vatten för att sedan kunna tömma masken under vatten, jag fick testa att göra olika tecken och jag fick testa att ”bli av med” regulatorn för att kunna få tillbaka den till munnen och öva att blåsa ut lite luft hela tiden. Tyvärr så gick det inte så bra när jag skulle sätta tillbaka regulatorn i munnen för på något vis fick jag in vatten i cyklopet när jag öppnade munnen och just då andades jag in med näsan och fick en kallsup. Detta upprepades tre gånger och efter det fick jag panik och började gråta och hyperventilera.

Dykinstruktören var inte den bästa, men Jens var ju med så det var skönt att kunna berätta på svenska vad det var som var fel. Jag försökte även berätta för dykinstruktören, på engelska då, mellan gråt och hyperventilation. Jag försökte lugna ner mig och ville verkligen göra dyket ändå. Till slut kom vi fram till att jag skulle hålla för näsan när jag öppnade munnen så slapp jag att få en kallsup. Detta fungerade och efter lite mer övningar så började vi dyket. Instruktören simmade hela tiden snett ovanför mig och höll fast mig i tanken. Jens simmade runt omkring och kollade på fiskar och sånt.

Tyvärr var jag väldigt koncentrerad på det tekniska under dykningen, jag hade lite problem med att tryckutjämna och fick både svälja och blåsa genom öronen för att det skulle funka. Ibland så tryckutjämnade det bara på det ena örat och ibland på bägge. Jag höll också i regulatorn under hela dyket för jag var rädd att jag skulle råka tappa den ur munnen. Cyklopet var inte heller det bästa och jag var tvungen att tömma det på vatten ganska ofta. Men jag kommer ihåg lite grann av fiskarna i alla fall. Tyvärr så missade jag en stor plattfisk eller typ liten rocka som dykinstruktören pekade på. Jag såg inte att den låg på botten och trodde att hon pekade på en annan fisk.

När dyket var slut kom vi upp långt bort från båten. Jens tyckte att dyket var mycket dåligt planerat eftersom vi var tvungna att simma ganska långt för att komma tillbaks till båten. Det var ganska jobbigt eftersom det blåste en hel del också och det var en hel del vågor som försvårade simmandet.

Men till slut var vi framme vid båten och kunde klättra upp för stegen och plocka av oss dykutrustningen. Det första jag gjorde efter att utrustningen hade åkt av var att springa in på toaletten och pissa. Jag hade varit nödig under nästan halva dyket och på grund av trycket när vi dök så blev jag ännu mer nödig och det gick inte att tömma blåsan under dyket.

När alla dykarna var tillbaka på båten så vände vi tillbaka mot vår strand. Dagen var nästan slut när vi åkte tillbaka och vi fick se den underbara solnedgången under båtfärden.

När vi hade kommit tillbaka till vår strand så hjälpte vi till att bära iland all dykutrustning och att tvätta rent grejerna som vi hade använt. Efter det så frågade Jens om de hade några "lediga" dyk följande dag, vilket de hade, och vi bestämde oss för att följa med båten följande dag också. Jens skulle ta två dyk och jag skulle bara ta det lugnt och snorkla.

När vi var färdiga på dykskolan så gick vi ner till restaurangen som vi åt på kvällen innan och käkade barbeque igen. Mumsigt! Efter maten så surfade vi en stund på Internet och bestämde oss sedan för att åka en liten tur på mopeden.

Jens körde och vi åkte iväg upp mot Sairee Beach. På vägen stannade vi i mörkret för att se om det fanns några Eldflugor, eftersom jag aldrig har sett såna förut. Men det fanns inte en enda! Jens berättade att när han var på Koh Tao år 1997 så fanns det fullt av dem! (Vi funderade på om denna stora skillnad kunde bero på att han var på där i nov-dec och vi var där i april. Det kanske hade med årstiderna att göra...)

I alla fall så fortsatte vi att köra efter detta stopp. Jag vet inte alls vart vi hamnade men det var en mysig strand med en bar och låga bord som stod på mattor i sanden. En eldkastare uppträdde i vattenbrynet och det fanns tre hängmattor mellan några låga palmer. Jag och Jens satte oss vid en högt träbord och drack varsin Singha. Vi testade även hängmattorna, vilka var väldigt sköna och mysiga.

När vi hade druckit upp ölen bestämde vi oss för att åka tillbaka till bungalowen. Vi körde inte samma väg tillbaka utan valde att köra längs med vattnet på lite mindre vägar.

När vi hade kommit en bit så körde vi förbi ett disco/pub där det var fullt ös. Vi stannade till och gick dit och kollade läget. Det satt folk på hela stranden som drack öl och drinkar, och det var tända ljus överallt. En bit ut i vattnet guppade en liten träflotte även den full med tända ljus. Vid baren fanns ett dansgolv och en del folk var uppe och visade sina talanger.

Jag beställde en Piña Colada, som tyvärr inte alls var god. Den var alldeles sur och smakade inte som den ska göra. Vi stannade ett tag medan jag drack lite mer av min drink och vi lyssnade på musiken och tittade på de som dansade.

Sedan åkte vi vidare hem mot vår bungalow igen. Men vi höll på att köra lite vilse på vägen dit. Dock så fick vi hjälp av några killar på moped som vi stannade och frågade om vägen. Vi hamnade i alla fall hemma i bungalowen till slut.

back - index - next