TJEGGELVAS


Tjeggelvas är Piteälvens största sjö, och en av Lapplands större sjöar som
ligger fem mil norr om Arjeplog, och ingår i Piteälvens avrinningsområde.
Tjeggelvas ligger i den översta delen av älvdalen, som till sin karaktär
är mycket stenig, och därför har medfört att älvdalen inte är så bebodd, då den
varit svårodlad. En och annan fiskelapp har dock slagit sig ner i älvdalen som
är den mest ödemarkslika av de svenska älvdalarna. Tjeggelvas karaktär består av bergsklippor som omringar
stränderna, som stupar rakt ner i sjön. Området avsattes 1988 till naturreservat
och ingår idag i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. För
mer info angående föreskrifter om detta se
Länsstyrelsens hemsida i Norrbottens län.
När man kommer till den lilla byn Stenudden vid Gibnoviken eller Gibnoluokta, har man nått Tjeggelvas östra ände. Här finns rester efter stenåldersboplatser samt ett fångstgropssystem med tjugofem gropar. Även den samiska kulturens uråldriga rötter går att finna här.
Ovanför Ste
nudden
ligger fjälltoppen Gibnotjåkkå, med sin egen attraktion. Här passerar man
nämligen Polcirkeln. Man kan följa stigen som slutar vid en sten som säger att
just här går den. En av byarna vid sjön Tjeggelvas heter Ardnas. Här finns berget Ardnastjåkkå, varifrån man har en vidunderlig utsikt över omgivningen.
Härifrån har man utsikt mot Gibnotjåkkå. Mitt emot Ardnas, på andra sidan sjön ligger berget Rautovardo, från vilket man kan se ända in i
Sarek från dess topp.
Vägen slutar vid den lilla platsen Örnvik, där det förr fanns en trevlig husvagnscamping. I dag har en privat stugförening tagit över, och turister som förr kunde få en avkopplande fiskesemester här får vända sig till andra ställen. Från Örnvik är Kungsleden den väg som gäller om man vill fortsätta in i fjällvärlden. Till Kvikkjokk är det c:a 3,5 mil att gå, men vill man ha bil med sig får man vackert köra de 45 milen runt över Arjeplog och Jokkmokk.

Vid Tjeggelvas norra strand, reser sig en mäktig klippformation. De två
klipporna västra
och östra Ramanj eller som man i Tjeggelvas
säger Alep och Lulep Ramanj, bildar tillsammans Ramanjpakte eller Ramanjklippan
som liknar en katedral. Ovanför den mäktiga Ramanjklippan ligger Talvatisåive
som är ett rundkulligt berg. Med en höjd över havet på 730 meter och
klippväggar som stupar nästan hundra meter lodrät ner mot
rasbranterna, utgör Ramanjpakte en oförglömlig syn. Från udden Rödepnjarka
ovanför Saddegavva, har man en mäktig utsikt över omgivningarna. Ett Lapplands
egen grenkanjon är vad som möter betraktaren när man härifrån ser Ramanjpakte
utöver det kala och öde landskapet runtom. När vi var vid Saddegavva, kom en annalkande åskskur som fick oss
att i all hast springa ifrån udden Rödepnjarka där vi var för att fotografera.. Efter åskvädret följde ett enastående fär
gskådespel här i
Tjeggelvas. Det är ett måste att själv komma hit och uppleva naturens egen
färgsprakande symfoni.
Vid foten av den mäktiga klippan Lulep Ramanj vid Tjeggelvas norra strand,
ligger ett underbart vackert gammalt nybyggarställe, där en nybyggarsame en gång i
tiden hade sitt hem. Nybyggarbostället s
yns längst ut till höger på denna bild. Fortfarande på 2000-talet bor det människor kvar på den
lilla gården. Det måste vara ett hårt arbete att leva och arbeta i denna karga,
men fantastiskt grandiosa och öde fjällvärld.
Mitt emot Örnvik, i sundet mellan den övre och nedre delen av Tjeggelvas
ligger den 800 meter långa klippön Paktesuolo, som stupar brant ner i sjön. Ön
ger ett kalt intryck men har trots detta en speciell växtlighet på grund av att
det är ett sydväxtberg liksom Alep och Lulep Ramanj. Det var i Paktesuolos rasbranter som man första gången upptäckte Mångfingerörten på den
Skandinaviska halvön. På toppen av Paktesuolo däremot, växte en och annan tall som
lyckats slå rot. Ett mäktigt intryck var tallen på bild som
trots sin lilla näringstillförsel lyckades att hålla en gren ännu levande. Med kikarens hjälp studerade vi fågellivet, runt Tjeggelvas och i Paktesuolos
hål och skrevor. En av de givna sommargästerna
var
Blåhaken, Lapplands egen landskapsfågel. Men det var en tillfällighet som
gjorde att vi fick syn på den. Andra arter som lever här är Kungsörn och
Havsörn. Dessutom tillhör Tjeggelvas både Järvens, Björnens och Lons
hemmamarker.
För den fiskeintresserade
finns både röding, öring, kröding, sik och
harr. Kröding är en korsning mellan Kanadaröding och svensk röding. Dessa harrar var bara en liten del av vad vårat besök här
inbringade. Tjeggelvas håller världsrekordet för röding 14 kilo. En gång om år har man en trollingfisketävling
i Tjeggelvas. När vi var i Örnvik fanns båtar uppradade i
väntan på att dagens tävlingen skulle gå
av stapeln.
Det kom även många båtägare som tog en fisketur nu och då med utgångspunkt från
just Örnvik.
Ett annat år skall vi försöka att ta oss lite längre upp i sjön mot
Västerfjäll samt till fiskecamp
en Miekak trots att inga vägar finns att tillgå.
Båda dessa platser är värda ett besök. Västerfjäll, för att få se hur människor
levde förr i denna karga men underbart vackra Svenska fjällvärld. Miekak för att
få fiska, inte inplanterad utan riktig självproducerad öring.![]()
Våra bilder har låg upplösning. Vill du beställa bilder
med bästa kvalité eller bara säga vad du tycker om våran sida, kan du maila oss.
Fler Naturbilder från Tjeggelvas och andra
platser i Norrland hittar du på hemsidan RODEFOTO.SE
Där kan du också läsa om våran tur i
Tjeggelvas
2007.
TILLBAKA till första sidan