flygande_trana.gif (12972 bytes)

flygande_trana.gif (12972 bytes)

      NÄSTANSJÖ

 

VILHELMINABY, ETT RIKSINTRESSE MED TRANDANS OM VÅREN


        Information om tranornas liv       Vad göra om tranorna skadar din gröda     Läs mer om tranorna här     NATURBILDER FRÅN NÄSTANSJÖ OCH VILHELMINA 

Denna vackra by är en av de största inom Vilhelmina socken. Den är belägen på sydvästsluttningen av en liten, i äldre tid granbeväxt kulle eller höjd mellan norra änden av Nästansjön och en vidsträckt sumpig och sank myr nu benämd Stormyren. Tidigare kallad Villmyra. I öster reser sig det stora Björnberget med många toppar. Den högsta, Björnbergstoppen är 767,3 meter hög. I syd och sydost från byn utbreder sig Nästansjön, vars yta är mycket sönderflikad av näs, och mindre uddar, samt ett trettiotal större och mindre holmar. De större näsen är Bredviksnäset söder om Bredviken vid Ängesbäckens utlopp, Nästannäset norr om Huvudsjöbäckens utlopp, Staburnäset vid sjöns södra ände, Lenanäset vid södra sundet i sjön  och  Hällvallnäset vid Hällvallsundet längre åt norr. Viken som sticker in mot Huvudsjöbäckens utlopp är Jon-Larsviken och bergshöjden på sydvästra sidan om denna vik är Jon-Larsliden.    

Nästansjömyran som är ett 7.000 ha stort varierat myrkomplex dräneras av de båda bäckarna Huvudsjöbäckenoch Ängesbäcken. Utmed dessa finns stora starrmader där rester av hässjor och lador minner om att dessa tidigare utnyttjats för myrslåtter. Den sydöstra delen består av stora strängflarkkärr med gölar och gungflyn. Den nordöstra delen består av en blandning av moränbackar och rikare kärr. I myrkomplexet finns också ett betydande inslag av sumpskog. Den stora öppna delen av myren har ett intressant fågelliv med myrsnäppa, dvärgbecasin och trana.             Nästansjömyrarnas egen sida KLICKA HÄR

Källa: Gamla byar i Vilhelmina av O.P Pettersson och Värt att se i Sveriges natur

Nästansjömyran beskrivs i boken Värt att se i Sveriges natur tillsammans med platser som Muddus och Padjelanta naturreservat, som är upptagna på världsarvslistan. Ett tecken på att Nästansjömyrarma är värt ett besök och bör bevaras för eftervärlden.                   

Byn heter på lapska Neäs`na och sjön likadant eller Naesnanjaure.  I Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1953 kan man bl.a läsa "det vore frestande att sammanställa det namnet med det Nésna som är namnet på en gård och ett herred i Helgeland i Norge som egentligen är en flertalsform till NÄS. Nästansjön är ju rik på näs och uddar".  Detta är dock bara spekulationer. Många menar att sjön har fått sitt namn därför att dess yta är så sönderflikad av näs, uddar och holmar så att sjön är "nästan en sjö". Men i verkligheten betyder namnet Matsäckssjön. Nils Nilsson från Mora fick höra talas om byn av samerna på 1700-talet,  hur övermåttan rik på fisk Nästansjön var och om de vidsträckta och gräsrika ängarna vid de bäckar som strömmade ned till Nästansjön. Därför beslutade han att bosätta sig där. Det var Nils Nilsson med söner som började odla upp byn.                                                                                                          Källa: Västerb läns hembygdsf. årsbok 1953 samt Orter och namn av Karl-Hampus Dahlstedt              

Nästansjö har många upplevelser att erbjuda om man är naturintresserad. Dess största attraktion är ett 70-tal tranor som häckar på näset varje sommar. Att tidigt en sommarmorgon gå ut och titta på dem och höra deras trumpetande ger en stressad stadsbo en rekreation av vila och avkoppling. Att få se ett tranbo på näset är något som få har sett. Det är nämligen oländig terräng ute på myren och man får ta myrsteg så man inte kliver i gölarna där. Det gäller att ha rätt utrustning innan man ger sig av på ett sådant äventyr. Att komma på ett tranbo under en sådan promenad, är en upplevelse. Just det här boet var tomt. Rester av äggskalen låg kvar och tranorna var någon annanstans.     Tranboet på näset

Nästansjö har också ett flertal stora myrstackar av sällan skådat slag  på vägen ut mot näset. Myrstackarna är av storleken 2-21/2 meter höga. Anledningen till att dessa myrstackar kunnat bli så stora beror troligen på att man låtit gammelskogen stå kvar, till både bybornas och de hemvändande besökarnas stora glädje. Jämför myrstacken med Bruno som står bakom den.    

 

Från 1800-talet fram till 1940 fanns det en Fäbodartradition i byn. Man hade en 30-40 stycken fäbodar sammanlagt. När man började med detta hade man något som kallades sambruk, vilket innebar att man kunde sätta en fäbod eller odla potatis var man ville i byn. 1907 infördes laga skifte. Var och en blev då tilldelad ett skifte att sköta, odla och sätta upp fäbodar på.

Källa: M Mårtensson f.d byålderman

Tillbaka till första sidan

Ängesbäcken och Krokbäcken rinner ihop på näset. Det är dessa bäckar som skapar karaktären på byn och som gör att man minns platsen. Ånäset med Björnviken tillhör byns vackraste utsiktsplatser. För mer information om byns historia rekommenderar vi att ni läser O.P Petterssons bok Gamla byar i Vilhelmina och Sally Lindströms böcker Fångad av det förgångna och Minnen ur egen tid.

Bilderna på denna sida har låg/dålig upplösning. Du kan säga vad du tycker om våra sidor genom att maila oss:

Vi som presenterar denna sida är:            Bruno och Rode Nordin                                                   

Tillbaka     Nästansjömyrarna  Läs gärna om vårt besök i Nästansjö 2010 , Nästansjösommar 2009 , Nästansjö fågelsymfoni i Maj , Nästansjö 2008 , Fågellivet i Nästansjöån

Dora Åsbringer född Andersson i Nästansjö 1925 skriver om sin hemby. Hon hade rötterna efter byns förste nybyggare.    Nästansjö byn med jultraditioner