KITTELFJÄLL

 

 

 


 

Kittelfjäll fjällby ligger efter Vojmåns dalgång i Vilhelmina kommuns norra fjällområde, där även Marsfjällets naturreservat har sin nordligaste gräns. Byn grundades som kronobygge 1815 och ligger som i en kittel med fjällen runtom. Själva Kittelfjället är högt och brant med en markerad toppkam.  Kittelfjäll är ett ställe både för den vintersportintresserade och sommarturisten som söker tystnad. Därför finns här både hotell och husvagnscamping.

På dalsidan ovanför byn finns den svenska fjällvärldens största aktiva raviner som eroderar. Dessa är ovanligt stora och djupa med ett täcke av tjocka packar finkornig morän. I dem finns stora ravinkomplex nedskurna, och på grund av sin aktivitet, saknar de växtlighet på de branta sidorna. Längs hela fjällkedjan ner mot byn, ser det ut som en kloförsedd tass rivit upp björkskogens täta snår.

Vojmån som har sitt upprinningsområde på andra sidan norska gränsen  väster om Kittelfjäll, är en av Vilhelmina kommuns tre ådalar.  Från Borkasjön rinner Vojmån i sin översta del genom Björnselet och Långselet, nedanför byn Kittelfjäll. Båda dessa sel är fiskevatten som bör testas. Selen är mycket  svårtillgängliga. Men för en van fjällvandrare är det dock ingen sak att ta sig ner till ån.

En intressant plats i Kittelfjäll att besöka är Rödstenskullarna. Berggrunden här består av serpentinit. Den är starkt basisk och därför giftig för växterna. Av den anledningen ligger berget bart, med ett stort fält av brunröda stenar. Vegetationen är unik  med bara en och annan knotig tall som växer bland blocken. I dalen nedanför Rödstenskullarna forsar Vojmån fram i flera mindre fall och strömsträckor, med många mindre sel och forsar.

När nybyggarna odlade upp Vojmådalen utvecklades en god slåttermark  i Kittelfjäll. Mellan byn Kittelfjäll och ån ligger ålderdomliga åkerformer och ett kulturlandskap med 24 renoverade hölador kvar från nybyggartiden, vilket ger Kittelfjäll sin karaktär. Höladorna vilka byggdes under första halvan av 1800-talet, utgör idag ett monument över generationers odlargärningar. I dagens moderna samhälle där de vita plastpåsarna tagit över undrar man om de nya generationer som idag växer upp, kommer att veta vad en hässja är.

Ett av Kittelfjälls årliga traditioner har tidigare varit Kittelfjällskonferensen eller högfjällskonferensen som den också kallades. Kittelfjäll var en utpost till den lilla byförsamlingen Elim i Nästansjö och konferensen hölls tredje veckan i juli  varje år länge, innan den blev förlagd till Augusti. Det var Vilhelminabygdens pingstförsamling som höll i konferensen de sista åren sedan Elim i Nästansjö ingick i den större Vilhelminabygdens Pingstförsamling. Mötena hölls i den möteslada som fanns bakom kapellet i byn. Varje år hade man kallade talare och församlingens egna sångare höll i musiken. En av veckans profiler var sedan år tillbaka  Teofil Engström, mest känd genom sina sånger Gud i naturen och Lugna hamn. Att se och höra honom när han på sitt humoristiska sätt drog till på fiolen var något som man inte kan glömma. Här ser vi kapellet och mötesladan i Kittelfjäll.

 En bit nedanför vid Kittelfjäll finns ett delta i Bergsjön. Det består mest av starrmyrar. Här finns våtmarksfåglar som svärta, sjöorre och trana. Vojmån omges på sina ställen av frodig högörtsvegetation med bl a nordisk stormhatt och tolta. Bortom ån ligger höga, nästan vegetationslösa kullar med en mycket speciell flora av gles, förvriden, och låg serpentintallskog. Kullarna som består av bergarten Serpentinmorän innehåller nickel, vilket har giftverkan på växtligheten. En del arter är dock anpassade till denna miljö, vilket gör att man här kan finna både grönbräken, fjällglim, fjällnörel och kal fjällarv. En del växter av vissa arter är dock anpassade till denna miljö, varför här finns grönbräken, fjällglim, fjällnörel och kal fjällarv.

Dalgången mellan Kittelfjäll och Borkasjön, är en av Sveriges och fjällvärldens ståtligaste genombrottsdalar där Vojmån skurit sig genom fjällen. Borkafjället, vars högsta topp är 1310 m ö h och tillhör norra delen av Marsfjällets naturreservat stupar brant 800 meter ned i sjön. Dalgången genom fjällens huvudkedja är mycket dramatisk. Under Borkafjällets stup finns talusbranter. (En talusbrant är bergartsmaterial främst block och stenar, som ansamlats vid foten av en bergvägg. Talus kan ibland få formen av koner som lutar i rasvinkel. Dessa bildas i miljöer med rinnande vatten. Vackra taluskoner påträffas i områden med kraftig frostsprängning och sprickigt berg, t ex i Lappland).

 Fjällen består till stor del av Olivin som är en grupp bergartsbildande mineral av typen nesosilikat. Till gruppen hör främst mineralen forsterit  och fayalit vilka tillsammans bildar en serie mineral som med ett gemensamt namn benämns olivin. Mineralet som är olivfärgat gör att vattnet i Kittelfjäll är väldigt rent. Ett företag i trakten levererar därför vatten på export till arabländer.

Bruno och Rode Nordin

 

 

Våra bilder har låg upplösning. Du får gärna säga vad du tycker om våran sida genom att maila oss.                    Fler Naturbilder från Kittelfjäll och andra platser i Vilhelmina kommun hittar du på RODEFOTO  Där kan du bl.a läsa om vårat besök i Kittelfjäll och Vojmådalen 2009

 TILLBAKA                                              Några intressanta sidor om Kittelfjäll

                                                                                          Kittelparken