Gautosjö är en liten by mellan Laisvall och Adolfsström i västra delen av mellersta Lappland. Byn ligger i ett naturskönt fjällandskap efter Laisälvens dalgång i Arjeplog kommun. Laisälven som är 19 mil lång har sitt upprinningsområde i fjällsjöar på norska sidan av gränsen, den flyter igenom sjöarna Gautosjön, Mittsjön och Laisan, delvis genom trånga dalar innan den når Vindelälven, vars största biflöde den är.

 De byar som ligger i dalgången togs upp på 1700-talets senare hälft. Den lilla byn Gautosjö anlades 1781. Idag räknas området som glesbygd och endast några byar är bebodda året om. I byn Gautosjö finns en fiskecamping med stugby intill sjön där man kan hyra båt och köpa fiskekort på Marklunds turistinformation. Gautobaren är byns matservering där man serverar ortens läckerheter.

 Det var sommaren 2002 som vi gjorde ett besök här uppe. Både Laisälven och Vindelälven är outbyggda, vilket lockade oss att prova fiskelyckan. Man kunde ju tänka sig att fisket borde vara bättre i sådana älvar. Laisälven är känd för sitt harrfiske i nedre delarna. I den övre delen är det mera av öring och röding. I lugna vatten finns sik, gädda, lake och abborre. På ett av uthusens väggar tillhörande campingen i Gautosjö satt fiskhuvudena uppradade som ett bevis på att det just här fanns ett bra fiske. Och visst fick vi fisk, men vi såg andra som fått mer fisk i intilliggande tjärnar som man kunde gå till eller ta fiskflyget från fiskecampingen.

 Från campingen kunde man hela tiden höra Gautoforsens brusande dån, samtidigt som lommens makabra skrik skapade mystik i stilla julikvällar. Men även sädesärlan med sina ungar och drillsnäppan med sitt oroliga pipande var några av de vanliga fågelarter man lätt kunde beskåda och identifiera från campingen.

Med gummibåten tog vi en tur på Laisälven och landsteg på en av holmarna i Gautosjön. Härifrån kunde jag studera och fotografera Gautoforsens framfart ut i Laisälven, medan Bruno lyckades med konststycket att fånga en av älvens öringar. Det var en mäktig upplevelse att stå här klockan 6 på morgonen när solen spelade i  den klara luften, lyssna till forsens brusande dån som övertog alla andra ljud, samtidigt som naturens skapare i målande färger förändrade omgivningen i blå och gröna nyanser.

 Gautosjö som ligger 70 km från Arjeplog är en vacker plats med sin karaktär av bergkullterräng som omger sjön. (Platsen påminner i viss mån om Tjeggelvas som är en annan sjö i Arjeplog, tillhörande Piteälven). Några av bergkullarna har namn som Järvtanden, Johannesberget och Blyuddsberget. Gautoberget är det berg som givit namn åt platsen.

 Områdena kring Laisälven är rik på däggdjur. Björn, järv och lo och naturligtvis älg är de djur som man kan få se med lite tur. Att en av bergkullarna vid Gautosjö fått namnet Järvtanden tyder på att sjön med omnejd haft gott om järv. Över 80 olika fågelarter har sitt häckningsområde här. Av de mer sällsynta växter som man kan finna är Jämtlandsmaskrosen. Totalt finns det 253 olika kärlväxter.

 Laisälven har klassats som riksintressant för den vetenskapliga och kulturella naturvården. Anledningen till detta är att boplatser av stenålderskaraktär har hittats i områdets södra och norra del av Laisälven. Det rör sig om fångstgropar och kokgropar. Vid Laisälven finns Sveriges största fångstgropssystem, 8 km långt. Lämningar efter renvallar och visteplatser har även hittats i södra delen. I Adolfsström, en annan av byarna efter Laisälvens dalgång finns lämningar efter hytta och äldre bebyggelse från bruksepoken i slutet av 1700 och början av 1800-talet. Vid Iraftdeltat finns spår efter lador och hässjor. Delliknäs, ett av nybyggena på sin tid har delvis bevarad bebyggelse och vid Laisvall finns arbetarbebyggelse från 1940-talet.

 En kväll när vi besökte Viejeströmmen för att fiska fann vi en sådan typ av miljö som ovan beskrivits. Där fanns ett gammalt ödetorp som var öppet. En upplevelse av nostalgi spred sig när vi gick in där och upptäckte en gammal vedspis, och väggarna tapetserade med gamla tidningar. Det var som att  kliva in i en annan tidsålder, när man såg de gamla kläder som var torpets isoleringsmaterial. Under bron fanns en massa undangömda prylar, bl a flaskor som innehållit Lazarol. (Lazarol var något man använde förr som var bra till allting. Om det spökade där man bodde skulle man smörja med Lazarol. Lazarol hörde till universalmedicinerna förr i tiden, den användes mest för utvärtes krämpor. Men vid ihållande rethosta förekom att även Lazarol brukades som droppar och togs på bit). Detta kan man utläsa på en hemsida.

Under bron låg också en gammal råttfälla, gamla kryddburkar och skor. Och visst blev det en fin bild, det tycker jag själv i alla fall. Men det är inte bara gamla ödetorp som kan skapa spänning när man är vid Viejeströmmen. På  en privat hemsida kan man läsa om en fiskare som stod öga mot öga med en björnhanne just här. Spår efter de tidiga jakt och fångstfolken finns spridda i hela området. En av deras tyngdpunkter var Gautojaure, som utgjorde ett fint läge att bo på för både fiskare och jägare.

 Viejeströmmen som utgör gräns mot nationalparken Pieljekaise tar sitt vatten från Lutaure och Viejejaure och mynnar efter 7 km i Gautosjö. Eftersom strömmen gränsar mot en nationalpark får man bara fiska efter den södra sidan.

Märkforsen som gör utlopp via Märkfallet från Gautosjön till Laisälven har också ett fint röding och öringfiske. Laisälven har många vackra forsar som det är lätt att nå tack vare bilvägar och stigar. Iordningställda rastplatser finns längs stränderna. Vi vill gärna rekommendera Gautosjö och Laisälven om du undrar över semestermål för egen del.

Våra bilder har låg upplösning. Vill du beställa bild med bra upplösning eller säga vad du tycker om våra sidor kan du maila här:                                                           

                                            TILLBAKA  

 Källor:

 Arjeplog kommun        Länsstyrelsen i Norrbottens län

Nationalencyklopedin     Utsidan-Uteguide   

Cinclusc Sportfiskeguide    Rodefoto, Naturbilder från Norrland