 Långhårskatternas ursprung är inte så omdiskuterat som korthårskatternas.
Katter "med lång, silkeslen päls" uppträder för första gången i Angora, den stad som numera är Turkiets huvudstad Ankara. De tidigaste angorakatterna hade inte mycket gemensamt med de katter som nu kallas perser och som är resultatet av en omfattande selektion. Att ange den exakta tidpunkten för angorakatternas tillkomst är naturligtvis svårt, men eftersom det tydligen fanns både grå och vita enfärgade långhårskatter vid denna tid, dvs. för över hundra år sedan, är det troligt att urvalet då redan hade ägt rum, antingen det nu hade skett spontant eller genom avel. Det är sannolikt dessa enfärgade katter som har givit upphov till de olika persertyperna.
Jag tror att katter är särskilt lämpade att motsvara en människas längtan och behov. En katt älskar att bli klappad och ompysslad, den gläder sig åt varje form av omtanke men behåller ändå sin självständighet. Den skänker oss en känsla av trygghet och värme när den ligger i vår famn och spinner.
Den blå persern är en av de mest kända långhårskatterna som finns idag. Det är besvärligt att uppnå en enhetlig blå päls, för det mesta uppvisar den schatteringar. Den blå persern är känd för sin goda karaktär och sin intelligens. Den är ofta familjens medelpunkt och tycker synbarligen om att allting "kretsar" kring den.
 |
Långhårskatter är oftast raskatter, som man köpt för dyra pengar hos en kattuppfödare. Om du själv äger en perser, birma eller annan långhårskatt har du nog konstaterat att långhårskatter kräver väldigt mycket mera skötsel än korthåriga.