Populär Världsbildsvetenskap
med MedVetTekt  © 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

"Utan jag i himmelen
är förvisso
en förändrad värld,
åtminstone min."

  Till Bloggen

Lennart Nilsson     Besök vår butik
Bokhandeln för vissa och ovissa
  Bokhandeln för vissa
        och ovissa
   INDEX
   LIVSSYN
   WEBBOK
   EZINE
   LÄNKAR
   KONTAKT



Jämför pris på boken och hitta den bokhandel som har lägst border=
Beställ boken i tryck!
Draget från oändligheten

andra upplagan ute nu


Jämför pris på boken och hitta den bokhandel som har lägst pris
Beställ boken i tryck!
Mångfaldens mönster
med omslagsbild av Konstnär och illustratör




Tema Närvarokänsla
Del 1
Ingen idé utan känslor
Del 2
Det psykiska arvet
Del 3
Anden ur flaskan

Tema Kunskap
Del 1
Högsta fart i inlärningskurvan
Del 2
Kvantfysik och medvetande

Tema Uttryck
Del 1
Fria val i filosofi och vetenskap
Del 2
Moral och samhälle

Tema Relationer
Del 1
Abstraktioner och konkretioner
Del 2
Påverkan och avsikt














Webdesign Indexkompaniet Nilsson HB


Framsidan
Bokpresentation
Publicerat
Förlagsutgivning
Vem är jag

Aktuellt ezine om världsbildsvetenskap.   Arkiverat

PicoSearch
  Hjälp

Vecka 13

 [Gå till Forumet]

                TEMA OÄNDLIGHETEN [1]

 

OÄNDLIGT ODÖDLIG

 

 

 

Finns det något som är sig oändligt likt från alla perspektiv? Finns det något som är oändligt olikt allt annat oavsett hur vi ser på det? Det förra skulle i så fall vara oändligt sannolikt och det senare oändligt osannolikt.

I boknumret PV: Tema Penrose redovisar jag dennes insikt, att om universum fortsätter att utvidga sig i oändlighet (och bli oändligt sannolikt) så var sannolikheten för Big Bang oändligt liten. Det var med andra ord en helt unik händelse, oändligt osannolik.

De flesta sannolikheter vi laborerar med ligger dock någonstans mellan extremerna. Även om alla som skriver hoppas att åtminstone någon liten formulering ska förevigas så är sannolikheten för fortbestånd från det ena ögonblicket till det andra knappast oändlig. Däremot verkar det finnas ögonblick där sannolikheten att överleva är oändligt liten.

I alla tider har människor sökt odödlighet genom sin avkomma. Det kan tyckas ligga någonting i detta i och med vår nuvarande kunskap om det som skiljer våra könsceller (celler för reproduktion) från våra kroppsceller (celler för bildandet av kroppsorgan). Könsceller (och cancerceller) är i princip odödliga (de är självreparerande och kan kopiera sig i oändlighet). Med modern genteknik kan även andra celler odödliggöras i provrör.

Problemet med avkomman är förstås att bara hälften av de egna generna följer med. Följden av detta beskrev jag i boknumret PV: Tema Dawkins: "När du får barnbarn får det i genomsnitt en fjärdedel av dina gener. Ditt barn lämnar ju exakt hälften av sina gener till ditt barnbarn, men den hälften skulle ju av en slump kunna vara den hälft den fick av sin andra förälder och inte en enda gen från dig. Man behöver alltså inte gå många släktgenerationer för att med stor sannolikhet inte återfinna en enda gemensam gen med förfäderna."

Generna må vara odödliga, men din personliga genuppsättning är det definitivt inte. Det finns en grupp åldringsforskare som anser att vi kan lära oss reparera förslitningen i våra kroppsceller och därmed förlänga livet dramatiskt, kanske så länge att ny teknik gör det möjligt att överleva i symbiosform (människa-maskin). Transhumanister kallar sig de som förespråkar det senare. En av förgrundsgestalterna för denna ideologi är svensken Nick Boström, filosofiprofessor verksam i Oxford.

Boströms teori om att de nuvarande gängse kosmologiska teorierna visar på en verklighet så stor att alla möjliga observationer någonstans redan är gjorda, leder oss fram till en annan svensk, Max Tegmark, matematikprofessor verksam i USA. Tegmark har inte bara beskrivit multiversum målande, han står också för vad som kallats det mest farliga vetenskapliga tankeexperiment som någonsin formulerats. Men lite får man väl riskera när vinstlotten heter evigt liv?

I Draget från oändligheten beskriver jag det sålunda:

"Tegmarks tankeexperiment var egentligen avsett att visa att det är möjligt att empiriskt få belägg för att de andra världarna i multiversum är lika verkliga som den värld vi känner oss hemtama i.

Tanken är att den djärve experimentatorn sätter sig framför en pistol som är riggad så att dess avskjutningsmekanism är kopplad till en bifurkation i multiversum, en händelse där identiska tillstånd delas i två separata universa. En sådan koppling kan i princip göras redan med dagens teknik. Utfallet av experimentet blir att i den ena grenen i det nydelade multiversumet avfyras pistolen och experimentatorn dör. I den andra grenen avfyras däremot inte vapnet och experimentatorn pustar ut. Detta bevisar naturligtvis ingenting eftersom chansen att han skulle överleva hur som helst var 50%.

Men nu kommer det fina i kråksången. Experimentatorn gör om experimentet som han sitter. Överlever han gör han om det igen. Och igen. Efter så där en tio experiment är han, tänkte Tegmark, förmodligen övertygad om att det alltid finns någon gren i multiversum där han överlever. Hur många gånger han än gör experimentet kommer han alltid att uppleva en värld där han överlever alldeles oavsett hur många världar som finns där han inte överlever (och därför inte upplever att han inte överlevt).

Hur har tanken på evigt liv uppkommit ur detta experiment? Om experimentatorn fortsätter sina experiment kommer han visserligen alltid att befinna sig i en värld där han överlever, men alltid något äldre än han var före det senast utförda experimentet.

Men å andra sidan är alla händelser kvantmekaniska även om vi inte upplever dem så, vilket innebär att när experimentatorn blir så gammal (i de världar han överlevt) att han dör av ålderssvaghet, så bör det även då finnas "en dörr ut" i en värld där han överlever ett litet tag till. Väl där finns ännu "en dörr ut" o s v i all oändlighet. Ergo evigt liv!"

Sällan har rådet att inte försöka göra detta hemma varit mer befogat!



[1]  Referens:
               Draget från oändligheten  




MedVetTekt -veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik
Nu även som blogg med RSS-feed

Veckans Medicinska nyhet

                       SOJA VERKAR LÅNGSIKTIGT

En ny studie kan ge förklaringen till varför så få asiater är överviktiga och varför vissa cancerformer är mindre förekommande i asien. Den stora förbrukningen av soja i asiatisk mathållning är den troliga förklaringen.

Vid djurförsök kunde man se att ett enda ämne i soja, genistein, som gavs till möss som senare fick ungar resulterade i att avkomman inte utvecklade fetma medan en kontrollgrupp blev dubbelt så feta som vuxna möss. Forskarna tror att det finns ett prenatalt "fönster" där moderns diet har mycket stor betydelse för hälsan hos hennes barn långt upp i vuxen ålder.

Källa:  http://www.dukemednews.org/news/article.php?id=9584

Veckans Vetenskapliga nyhet

                       MOLEKYLER KONVERTERAR

Nukleinsyror är stora komplexa molekyler som både bär på genetisk information och fungerar som enzymer. Ny forskning ger belägg för att nukleinsyraliknande molekyler kan ha varit föregångarna till den så kallade RNA-världen, som senare gav upphov till cellulärt liv med DNA och proteiner.

Ett problem har varit att förstå hur den katalytiska funktionen kunnat överföras från en molekyl till en annan då detta inte fungerar sekventiellt som genetisk överföring. Det nya ligger i upptäckten att detta ändå är möjligt förutsatt några kritiska mutationer hos molekylen som leder till en "evolutionskonvertering" från en molekyl till en annan.

Källa:  http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-03/sri-ec032406.php

Veckans Tekniska nyhet

                      NEUROCHIP FÖR HJÄRNAN 

Europeiska forskare har lyckats skapa ett fungerande gränssnitt mellan hjärnceller hos däggdjur och ett datorchip. Mikrochippet har över 16000 transistorer på en kvadratmillimeter.

Speciella proteiner som finns i hjärnan användes för att "klistra" hjärnceller på chippet. Proteinerna fungerar också som en tvåvägskanal för att överföra elektriska signaler mellan hjärncellerna och datorchippet. Forskarna kallar det för neurochip och hoppas kunna använda hjäncellernas gener för att styra beräkningar.

Källa:
http://istresults.cordis.europa.eu.int/index.cfm/section/
news/tpl/article/BrowsingType/Features/ID/81180



Tema Penrose
Beställ PVs boknummer

Tema Dawkins
PV gratis i din epost

Lennart Nilssons bloggsamling
Utan jag i himmelen

Teckningar

Repriserat jag Läs mer
Idéer
Som alla vet påverkar vi varandra med talet................Läs mer
Öppna landskap trivs bäst i frihet......Läs mer
Vi tenderar naturligt att försöka ta...... Läs mer
Nästan alla djur har ett varningssystem som varnar för........Läs mer
Minnen
”Hur vet du att inte jag kan tala med solen!”........... Läs mer
Jag hade massor av leksaksbilar..... Läs mer
Sitter här och saknar dej vännen...... Läs mer
”En sån person kan inte bara försvinna från jordens yta!”... Läs mer
Varsel
Alltsedan Darwins tid har..................Läs mer
Du tror förstås inte att du tänker mekaniskt, men det gör du Läs mer
Anta att det funnes en virtuell........... Läs mer
I minnet är du själv en virtuell........... Läs mer
Prenumerera
Skicka bloggtexterna med epost


Bokpris.com