Aktuellt ezine om världsbildsvetenskap.  Arkiverat
Vecka 19

En brajt sajt
Tema Penrose
I den femte artikeln i den pågående artikelserien om den nya boken av
Roger Penrose
fastställdes betydelsen av matematiska symmetrigrupper för moderna fysiska teorier om
verkligheten. Där ställdes också frågan om symmetriernas reella existens. Kvantfysiken
ställer frågan på sin spets.
Speciellt viktiga symmetrier inom kvantmekaniken är linjära transformationer av vektorrum. Sådana
kan beskrivas med hjälp av matriser. En sådan kan ha en egenvektor om det finns en
skalär som multiplicerad med denna egenvektor återskapar matrisen med sin egenvektor. Detta kallas matrisens egenvärde. Inom kvantmekaniken har vektorrummen oändligt antal dimensioner och egenvektorerna motsvarar ett oändligt antal kvanttillstånd som det fysiska
systemet kan anta, dess egenfunktioner. Egenvärdet är det faktiska värdet på en av systemets dynamiska variabler.
Inom kvantmekaniken är det också skillnad på väntevärden och de faktiska värden som fås
vid mätning av systemet. Allt sammanfattas i den berömda
vågfunktionen.
Vad motsvarar då verkligheten i den kvantmekaniska modellen? De flesta fysiker menar
att frågan är ovetenskaplig. Allt man kan göra är att beräkna väntevärden utifrån den
matematiska formalismen och se om de stämmer med faktiska mätresultat. Samtidigt
hävdar de flesta fysiker att formalismen ger svar på alla frågor man ställa om
verkligheten. Verkligheten är på alla nivåer kvantmekanisk även om vi inte till vardags upplever
den så.
Penrose menar att detta är att göra verkligheten overklig. Det vi upplever är
på något sätt en illusion av den större kvantmekaniska verklighet som modelleras
av sagda vågfunktion. Denna vågfunktion är oavbrutet deterministiskt fortskridande.
Det den kan säga om våra mätningar av verkligheten är emellertid bara partikulärt
och sannolikhetsmässigt. Slump och diskontinuitet ersätter plötsligt nödvändighet
och kontinuitet. Fysiker säger att vågfunktionen reduceras varje gång vi väljer
att titta på en del av verkligheten.
Vad Penrose och andra fysiker vetat i decennier, men som man oftast talat tyst
om, är att om man verkligen menar allvar med att vågfunktionen gäller överallt, dvs
även vid mätningar, så sker i verkligheten ingen reduktion. Alla
väntevärden infrias, om än i skilda världar. Vi lever i en matris av oändligt
många världar.
Detta är den så kallade "många världar"-tolkningen av kvantmekanikens formalism.
Denna formalism har aldrig givit något resultat som inte bekräftats av faktiska
mätningar. Penrose säger därför ärligt att det är den enda följdriktiga tolkningen
om man tror att modellen gäller fullt ut, även om han själv hoppas att man
kan finna en ny modell i framtiden som inte kräver denna tolkning.
Det är dock uppenbart att det är denna världsbild som idag bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och ingen annan. Det leder till insikter om vår roll i universum, om betydelsen
av vår fria vilja, om intelligensen som naturlag och mycket annat som borde tas
upp till allmän diskussion. Det är en lika stor omställning för tanken som upptäckten att jorden är rund, eller att jorden inte är universums centrum, och att att evolutionen onödiggör Gud.
Det är vad Populär Världsbildsvetenskap handlar om (och
mina två böcker).
MedVetTekt -
veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik
Veckans Medicinska nyhet
NYTT FETT NYTTIGT
Levern "bränner" fett men bildar också fett om den får ett överskott av druvsocker.
I laboratorieförsök på möss har man funnit att levern för att kunna förbränna
"gammalt" fett, dvs fett som lagt sig på buken, låren, rumpan etc, behöver
ett tillskott av "nytt" fett, dvs fett som intages via maten.
Att denna metabolism fungerar inom levern är viktigt för att kroppen skall kunna
upprätthålla en normal blodsockernivå, ett bra kolesterolvärde, samt inte få för
höga fettvärden. När försöksmössen sattes på en sträng diet utan något tillskott
av "nytt" fett försämrades alla dessa värden.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-05/wuso-nfi050905.php
Veckans Vetenskapliga nyhet
MOTIV ÄR VÄRDENEUTRALA
I en artikel i Behavior Analyst
kritiseras den vanliga psykologiska uppdelningen av motiv för handlande i inre, sådant som man gör för att man vill det, och yttre, sådant som man gör för att få en belöning i form av pengar eller annat. Efter en genomgång av flera psykologiska studier ifrågasätts om det
ens finns något sådant som inre motiv.
Enligt den teori som lanseras kan de många olika drifter som styr vårt handlande
inte delas upp i bara två kategorier, varav den ena inte ens vetenskapligt går
att definiera på ett entydigt sätt. Det har visat sig att det är ytterst individuellt
vilka motiv för vårt handlande som gör oss lyckliga. Det är därför fel att t ex säga
att det är bättre att lära sig av nyfikenhet än för att få yttre belöningar.
Källa:
http://researchnews.osu.edu/archive/inmotiv.htm
Veckans Tekniska nyhet
STRÅLANDE BATTERIER
Med samma teknik som man tillverkar datachips, har forskare lyckats tillverka en
porös kiseldiod som kan omvandla svag strålning till elektricitet. Strålningen
är så svag att den kan avskärmas av vanligt papper. Tekniken kan därför lätt
användas till att göra en ny typ av batteri med en livslängd på flera decennier,
som till skillnad från solceller bär med sig sin egen strålkälla.
Trots att sådana batterier levererar mycket svagare ström än vanliga kemiska batterier gör
deras långa livslängd och tålighet mot stötar, kyla och hetta, tillsammans med
en billig tillverkning, att användningspotentialen kan bli mycket stor.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-05/nsf-ssc05100
5.php