Populär Världsbildsvetenskap
    med MedVetTekt  © 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Skicka en tom e-post för gratisnummer      
   INDEX
   LIVSSYN
   WEBBOK
   EZINE
   LÄNKAR
   KONTAKT



Jämför pris på boken och hitta den bokhandel som har lägst border= Beställ boken i tryck! Draget från oändligheten

Jämför pris på boken och hitta den bokhandel som har lägst pris Beställ boken i tryck! Mångfaldens mönster med omslagsbild av Konstnär och illustratör




Tema Närvarokänsla
Del 1
Ingen idé utan känslor
Del 2
Det psykiska arvet
Del 3
Anden ur flaskan

Tema Kunskap
Del 1
Högsta fart i inlärningskurvan
Del 2
Kvantfysik och medvetande

Tema Uttryck
Del 1
Fria val i filosofi och vetenskap
Del 2
Moral och samhälle

Tema Relationer
Del 1
Abstraktioner och konkretioner
Del 2
Påverkan och avsikt






Webdesign Indexkompaniet Nilsson HB


Framsidan
Bokpresentation
Publicerat
Förlagsutgivning
Vem är jag

Aktuellt ezine om världsbildsvetenskap.   Arkiverat

PicoSearch
  Hjälp

Vecka 16

 En brajt sajt

                Tema Dawkins[1]

 

MED MODERKAKAN GEMENSAMT

 

 

 

Då vi med Richard Dawkins ledsagning sökt oss till allt grövre stammar av evolutionsträdet nådde vi i förra artikeln, i den tionde sammanslagningen av olika grenar, till gnagarna. Dessa har blivit oerhört framgångsrika och diversifierade, men de olika arterna kan lätt sammanföras till en enda grupp, nämligen gnagare.

Det elfte mötet på evolutionsträdet, för 85 miljoner år sedan, leder ut i en förgrening av mycket olikartade djur, som egentligen bara har det gemensamma ursprunget (och vårt möte med detta) som sammanhållande faktor. Frånsett att de alla är däggdjur så finns här arter som både simmar och flyger, både rovdjur och bytesdjur.

Exempel på djur som utvecklats från vår elfte närstam är myrkottar, hundar, katter, hyenor, björnar, vässlor, sälar, hästar, tapirer, noshörningar, antiloper, hjortar, kor, kameler, grisar, flodhästar, valar, fladdermöss, mullvadar, igelkottar, näbbmöss e t c ...

Zoologerna har dock givit denna den mest skiftande gruppen av levande däggdjur ett gemensamt namn, Laurasiatheresna.

Dawkins väljer att göra en utvikning om sälar, speciellt elefantsälar och sjölejon, och betydelsen av att ha stor kroppsmassa för att kunna slåss om ett harem. Studier har visat att storleken på deras harem står i proportion till hur stora hanarna är i förhållande till honorna. Att män i de flesta fall är större och starkare än kvinnor kanske säger något om våra ursprungliga sexuella vanor. Hos oss väljer emellertid oftare än inte honorna vem eller vilka de ska para sig med. Männen behöver tävla med sperma, inte bara med musklerna. Hos våra närmaste släktingar schimpanserna har detta lett till att hanarna har stora testiklar i förhållande till sin kroppsmassa (vilket inte gorillor har, som vinner sin partner genom att slåss med andra hannar och göra imponerande bröstdunkningar; inte heller de monogama gibbonerna, som inte behöver tävla med andras sperma i vaginorna).

Tilbaka till trädstammen. Där Laurasiatheresna möter vår gren är det troligen med ett litet oansenligt, både vad gäller muskler och testiklar, insektsätande däggdjur som levde under kritperioden på en av det norra halvklotets kontinenter.

Ytterligare tio miljoner år bakåt i tiden, då sydamerika just brutit loss från afrika och bildat en jättelik ö, möter vi en udda däggdjursgrupp (Xenarthra) som utvecklats där, bältdjur med myrslokar och sengångare.

Mer än 100 miljoner år sedan möter vi den sista gruppen däggdjur som liksom vi är moderkaksdjur, afrotheria, innefattande bl a elefanter och afrikanska sjökor. Vid vårt stammöte är de emellertid, som under de andra mötena när dinosaurierna härskade, små insektsätare, likt elefantnäbbmusen som också ingår i gruppen.

Alla moderkaksdjur är varandra mycket mer närstående än den däggdjursgrupp som möter oss härnäst, pungdjuren. Vi stannar här och tar en paus inför detta språng i släktträdet.

PV tar också ett språng och hoppar över nästa veckas utgivning, då er tillgivne redaktör framkallar en språngartad utvidgning av sitt eget familjeträd, genom att gifta sig.



[1]  Avsnitt under denna huvudrubrik är reflektioner kring det nya momumentala verket av Richard Dawkins
               The Ancestors Tale: A Pilgrimage to the Dawn of Evolution  




MedVetTekt - veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik

Veckans Medicinska nyhet

                       RÖDGRÖN CANCERFÖRGÖRARE

Två typer av cancer med extremt dålig tillfrisknadsdiagnos är cancer i äggstockarna och cancer i bukspottskörteln. I en ny studie har broccoli och röd chilipeppar visat sig ha verksam cancerhämmande effekt på dessa båda sjukdomar.

När det gäller broccoli visade det sig att även mängder tillräckligt små för att ingå i en vanlig diet hade tillväxthämmande effekt på äggstockscancer. Det som ger "hettan" i chilipeppar är ett ämne som heter capsaicin. Det är en antioxidant och har anti-inflammatoriska egenskaper. När det tillsattes till celler från en angripen bukspottskörtel framkallades så kallad programmerad celldöd hos cancercellerna men inte hos friska celler.

Källa:   http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-04/uopm-siu041805.php

Veckans Vetenskapliga nyhet

                       AV VÄTSKA ÄR DU KOMMEN

På Long Island utanför New York finns en partikelaccelerator som byggts i akt och mening att återskapa den ursprungliga materieform som bildades strax efter Big Bang, en plasma av kvarkar och gluoner. Denna materieform kräver enorm hetta. I dagens kalla universum är kvarkar och gluoner "organiserade" och återfinns inte fria, utan bara bundna inom vanlig materia.

Man har i partikelacceleratorn lyckats åtstadkomma en plasma som är 150000 gånger hetare än solens heta inre. Till vetenskapsmännens förvåning uppträder denna plasma inte som en form av superhet gas, utan som om den vore en vätska.

Källa:   http://www.weizmann-usa.org/site/News2?page=NewsArticle&id=6482

Veckans Tekniska nyhet

                      BORDSPARTIKELACCELERATOR 

Partikelacceleratorer är oftast kilometerlånga historier, men i Nevada bygger man partikelacceleratorer som får plats på skrivbordet. Det är fråga om laserteknik som producerar en stråle av protoner och koljoner som i princip kunde användas för att förgöra cancerceller i hjärnan utan att röra omgivande vävnad.

Det ämnesområde man oftast förknippar med partikelacceleratorer är förstås grundforskning inom elementarpartikelfysiken. Med de nya bordsacceleratorerna skulle denna forskning bli både tillgänglig och kostnadsmässigt möjlig att utöva för betydligt fler hugade forskare än idag.

Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-04/uonr-uon0418
05.php



The-Brights.net

[AD-IMG]