Aktuellt ezine om världsbildsvetenskap.  Arkiverat
Viktigt meddelande till PVs läsare. De närmsta veckorna kan utgivningen bli oregelbunden p g a att kontoret flyttar.
Vecka 04

En brajt sajt
Tema Dawkins
Richard Dawkins söker i sin nya bok efter ställen där den
gren av evolutionsträdet som vi sitter på, de enda överlevande apmänniskorna,
möter andra grenar.
Det första mötet mellan apmänniskornas gren och människoapornas gren skedde
mellan 5 och 7 miljoner år sedan. Följer man människoapornas gren därifrån
framåt i tiden, till ca 2 miljoner år sedan, delar sig denna gren i två moderna aparter -
schimpansen och bonobon. Bonobon kallades förr dvärgschimpans. Detta var
ologiskt då bonobon inte skiljer sig i storlek från schimpanser. Att de
sitter på en egen gren i evolutionsträdet betyder bara att de passerat en fortplantningsbarriär. En schimpans och en bonobo kan inte få (fertila) barn tillsammans, vilket minst
tre kända undergrupper av schimpanser kan få.
Just fortplantningsbeteende skiljer sig emellertid markant mellan de två
schimpansarterna. Primatologen Frans de Waal sammanfattar skillnaden koncist: "Schimpanserna
löser sexuella tvistemål med makt; bonobon löser makttvister med sex." Bonobon
använder sex som betalningsmedel vid sociala interaktioner, ungefär som vi använder
pengar. Sex används av båda könen i samvaron med andra gruppmedlemmar oavsett kön eller ålder.
Båda schimpansarterna är allätare och kan döda andra djur. I bonobons fall
är det dock sällsyntare med våldsam agressivitet såväl utom som inom gruppen.
För övrigt är de två schimpansarterna lika oss i så måtto att de använder
verktyg. Hur de använder verktyg skiljer sig kulturellt mellan geografiskt
skilda grupper. De har också ett primitivt språk, i den meningen att de menar
något med sina ljud. En mening som kan överföras till andra i gruppen (eller
till oss).
Schimpansen och bonobon har alltså en gemensam härstamning ca 2 miljoner år
bakåt i tiden. Med denna gemensamma härstamning har vi i vår tur en gemensam härstamning
ytterligare ca 4 miljoner år tidigare. Oavsett om vi skulle vilja betrakta oss
mer som bonobon eller som de andra schimpanserna så är det ett faktum att
vi står exakt lika nära dem på evolutionsträdet. De står också av samma skäl närmare oss
genetiskt (en senare gemensam härstamning; kan man säga närstammar?) än vad
de står till gorillor. Och för att avsluta resonemanget om närstamning så är
vi exakt lika nära gorillor som schimpanserna och bonobon är. De är också
exakt lika nära kusiner till orangutangen som vi och gorillorna är.
Denna typ av närstamning (min variant av Dawkins orduppfinning "concestor" för
"most recent common ancestor"), betyder inte att vi liknar alla lika
mycket, det har med evolutionshastigheten utefter varje gren att göra.
Vi härstammar gemensamt från grenen stora svanslösa afrikanska apor. Den fick
en förgrening som utvecklade sig till de vegetariska gorillorna för ca 7
miljoner år sedan. Om mötet med schimpansstammen var det första mötet från vår lilla
gren på evolutionsträdet, så är mötet med gorillagrenen det andra. Vi måste
gå ytterligare 7 miljoner år bakåt i tiden för att komma till det tredje mötet.
För 14 miljoner år sedan möter vår gren med afrikanska apor en asiatisk stor
svanslös apgren - orangutangen. Men var befinner sig den apstam som förgrenar sig
till den asiatiska orangutangens stam och till de afrikanska stora svanlösa aporna
(inklusive oss)? Den teori som enligt Dawkins är sparsammast på mer eller mindre
fantastiska antaganden är faktiskt, att den gemensamma apstammen utvandrade
från afrika för ca 20 miljoner år sedan till asien, forsatte att utvecklas där
i 10 miljoner år, för att därefter invandra tillbaka till afrika igen!
Vår evolutionshistorias gentetiska möten är ibland lättare att klarlägga
än de nödvändiga geografiska möten som är en förutsättning för det
hela. Medan vi alla härstammar från afrika verkar sålunda ett någorlunda
tidigt möte, det tredje, vara förlagt till asien.
MedVetTekt -
veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik
Veckans Medicinska nyhet
LITEN GENKONTROLL
Ny forskning visar att viktiga områden av vårt DNA, som har med genkontroll att göra (vilka
gener som ska slås av respektive på), har utsatts för 140000 mutationer under de
senaste 6 miljoner åren. Detta gör att vårt genkontrollsystem är ganska skakigt,
vilket gör oss mer utsatta för sjukdomar och direkta genetiska defekter än
andra däggdjur, som möss och råttor.
Denna dåliga genkontroll delar vi däremot med schimpanserna. Förklaringen är att
våra gemensamma förfäder var för få till antalet (ca 10000), till skillnad från möss och råttor, för att det naturliga urvalet skulle kunna rensa bort harmfulla mutationer.
Källa:
http://www.bath.ac.uk/pr/releases/hominidgenomes.htm
Veckans Vetenskapliga nyhet
NÄRHET KONTRA ORÄTT
Att schimpanser har en känsla för rättvisa visste man förut. Men i en ny studie
har man för första gången kunnat visa, att hur de reagerar på orättvisa är beroende
av hur nära sociala relationer de har till de som de tycker sig orättvist
behandlade i förhållande till. Nära relationer tål mer orättvisa.
Samma forskare kunde 2003 visa att även capuchin-apor, som inte står oss lika nära
som schimpanser, har en känsla för vad som är rättvist. Det tyder på en lång
evolutionshistoria bakom våra egna komplicerade känslor i ämnet.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-01/euhs-csq012405.php
Veckans Tekniska nyhet
MATTE I BIOTEKNIK
Inom biotekniken är man avundsjuk på andra tekniska områden där det finns
fungerande matematiska modeller för att förutsäga hur saker fungerar under
olika omständigheter. Nu har ett forskarteam lyckats komma en bit på
väg mot målet att matematiskt kunna modellera en biologisk cell.
Vad man lyckats med är att modellera en metabolism hos jästceller, som
bestämmer om cellen ska växa eller dö. De signalmolekyler som ingår i metabolismen är
inblandade i processer som kan avstyra cancer hos djur.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-01/giot-nay01
2505.php