Tema Dawkins[1]

 

HÄRSTAMMAR VIA NÄRSTAMMAR

 

 

 

Richard Dawkins söker i sin nya bok efter ställen där den gren av evolutionsträdet som vi sitter på, de enda överlevande apmänniskorna, möter andra grenar.

Det första mötet mellan apmänniskornas gren och människoapornas gren skedde mellan 5 och 7 miljoner år sedan. Följer man människoapornas gren därifrån framåt i tiden, till ca 2 miljoner år sedan, delar sig denna gren i två moderna aparter - schimpansen och bonobon. Bonobon kallades förr dvärgschimpans. Detta var ologiskt då bonobon inte skiljer sig i storlek från schimpanser. Att de sitter på en egen gren i evolutionsträdet betyder bara att de passerat en fortplantningsbarriär. En schimpans och en bonobo kan inte få (fertila) barn tillsammans, vilket minst tre kända undergrupper av schimpanser kan få.

Just fortplantningsbeteende skiljer sig emellertid markant mellan de två schimpansarterna. Primatologen Frans de Waal sammanfattar skillnaden koncist: "Schimpanserna löser sexuella tvistemål med makt; bonobon löser makttvister med sex." Bonobon använder sex som betalningsmedel vid sociala interaktioner, ungefär som vi använder pengar. Sex används av båda könen i samvaron med andra gruppmedlemmar oavsett kön eller ålder.

Båda schimpansarterna är allätare och kan döda andra djur. I bonobons fall är det dock sällsyntare med våldsam agressivitet såväl utom som inom gruppen. För övrigt är de två schimpansarterna lika oss i så måtto att de använder verktyg. Hur de använder verktyg skiljer sig kulturellt mellan geografiskt skilda grupper. De har också ett primitivt språk, i den meningen att de menar något med sina ljud. En mening som kan överföras till andra i gruppen (eller till oss).

Schimpansen och bonobon har alltså en gemensam härstamning ca 2 miljoner år bakåt i tiden. Med denna gemensamma härstamning har vi i vår tur en gemensam härstamning ytterligare ca 4 miljoner år tidigare. Oavsett om vi skulle vilja betrakta oss mer som bonobon eller som de andra schimpanserna så är det ett faktum att vi står exakt lika nära dem på evolutionsträdet. De står också av samma skäl närmare oss genetiskt (en senare gemensam härstamning; kan man säga närstammar?) än vad de står till gorillor. Och för att avsluta resonemanget om närstamning så är vi exakt lika nära gorillor som schimpanserna och bonobon är. De är också exakt lika nära kusiner till orangutangen som vi och gorillorna är.

Denna typ av närstamning (min variant av Dawkins orduppfinning "concestor" för "most recent common ancestor"), betyder inte att vi liknar alla lika mycket, det har med evolutionshastigheten utefter varje gren att göra.

Vi härstammar gemensamt från grenen stora svanslösa afrikanska apor. Den fick en förgrening som utvecklade sig till de vegetariska gorillorna för ca 7 miljoner år sedan. Om mötet med schimpansstammen var det första mötet från vår lilla gren på evolutionsträdet, så är mötet med gorillagrenen det andra. Vi måste gå ytterligare 7 miljoner år bakåt i tiden för att komma till det tredje mötet.

För 14 miljoner år sedan möter vår gren med afrikanska apor en asiatisk stor svanslös apgren - orangutangen. Men var befinner sig den apstam som förgrenar sig till den asiatiska orangutangens stam och till de afrikanska stora svanlösa aporna (inklusive oss)? Den teori som enligt Dawkins är sparsammast på mer eller mindre fantastiska antaganden är faktiskt, att den gemensamma apstammen utvandrade från afrika för ca 20 miljoner år sedan till asien, forsatte att utvecklas där i 10 miljoner år, för att därefter invandra tillbaka till afrika igen!

Vår evolutionshistorias gentetiska möten är ibland lättare att klarlägga än de nödvändiga geografiska möten som är en förutsättning för det hela. Medan vi alla härstammar från afrika verkar sålunda ett någorlunda tidigt möte, det tredje, vara förlagt till asien.