Mózhet, kázhetsa inagdá,
shto Sibirskije garadá
vydiljájutsa lish suróvaj zimój.
I byvájet, shto mhóga dnjej
niprirýva mitjét mitjél
i kasnútsa lútshi sólntsa pózdnyj
visnój.
I f chalódnyj Sibirskij kraj
vjest spasénja tjipjér dashlá
i sagrjéla sjértsa svajím
dívnym tjiplóm.
I v nebjésnaj toj vyshné
fsjó spasjónyje va Christjé
búdut pjet Jisúsu nóvyj
psalóm!
Chot karótkaje ljéta zdjes,
i dozhd i tumány jest,
no sirtsá christián plyvájut agnjóm.
Fákel vjéry zazhók Christós,
slova právdy i mir prinjós,
i agón prabyzhdjénja sirdjéts s
kázhdym dnjóm.
I f chalódnyj Sibirskij kraj
vjest spasénja tjipjér dashlá
i sagrjéla sjértsa svajím
dívnym tjiplóm.
I v nebjésnaj toj vyshné
fsjó spasjónyje va Christjé
búdut pjet Jisúsu nóvyj
psalóm!
I f chalódnyj Sibirskij kraj
vjest spasénja tjipjér dashlá
i sagrjéla sjértsa svajím
dívnym tjiplóm.
I v nebjésnaj toj vyshné
fsjó spasjónyje va Christjé
búdut pjet Jisúsu nóvyj
psalóm,
búdut pjet Jisúsu nóvyj
psalóm! |
Det kan tyckas nog ibland
att Sibiriens kalla land
sitter fast i evig vinter och död.
Men när snön har legat kvar
över landet i många dar
bryter våren fram med morgonens glöd.
Till Sibiriens kalla land
har Guds glädjebud gått fram
och det sätter frusna hjärtan i brand.
Och därovan i himlens höjd
ska de frälsta med evig fröjd
sjunga Kristi lov och prisa hans namn!
Fastän sommaren här är kort
och det mesta regnar bort
finns det ändå hjärtan som brinner för
Gud.
De har tänts av Kristi ord
som går ut över frusen jord
och de fattiga hör sanningens bud.
Till Sibiriens kalla land
har Guds glädjebud gått fram
och det sätter frusna hjärtan i brand.
Och därovan i himlens höjd
ska de frälsta med evig fröjd
sjunga Kristi lov och prisa hans namn!
Till Sibiriens kalla land
har Guds glädjebud gått fram
och det sätter frusna hjärtan i brand.
Och därovan i himlens höjd
ska de frälsta med evig fröjd
sjunga Kristi lov och prisa hans namn,
sjunga Kristi lov och prisa hans namn! |