
Vi kom tillbaka till Verchimbatsk klockan 02.00, efter endast 12 timmars körning (nedströms), men fann att vi missat färjan med 40 minuter. Det var bara att ställa in sig på att vänta i två dagar på nästa färja... Men overksamma tänkte vi inte vara. Upp med högtalarna utanför kulturhuset, och vips så hade vi ett möte till. Sång, vittnesbörd och predikan.
Himlen mörknade olycksbådande, och vi såg tunga, blöta moln dra in från väst. Aljona viskade till oss: "Be att det inte blir regn."
Jag lyfte blicken mot himlen och började be: "Herre, du är också vädrets Gud. Liksom du befallde stormen att stillas när du vandrade på jorden, visa också nu din makt. Jag ber att inte en droppe ska falla på oss. Herre, låt molnen få dra förbi utan att regna på oss. I Jesu namn, amen."
|
|
|
|