Under 1980-talet fick National Park Service hård kritik från indianskt håll att myndigheten inte spred tillräckligt med information om de indianer som dog på slagfältet. Röster höjdes för att skapa ett minnesmonument som hedrar de indianer som bekämpade Custers soldater för att behålla sitt land och sin kultur. Länge nonchalerade myndigheterna indianernas önskemål. En av de indianer som protesterade, var oglalasiouxen Russell Means, en välkänd aktivist, författare och skådespelare. I juni 1988 demonstrerade Means och en grupp aktivister från American Indian Movement sitt missnöje genom att cementera fast en järnskylt vid massgraven på Custer Hill.

År 1989 bildades en arbetsgrupp, som fick till uppgift att välja ut en plats på slagfältet som var lämplig för ett indianmonument. Sju år senare utlyste man en nationell designtävling. Monumentets budskap var fred och gemenskap. Den skulle belysa indianernas roll i striden vid Little Bighorn, men ändå tillfredställa alla människor. Monumentet skulle även smälta in i landskapet och vara tidlöst. Det vinnande förslaget valdes ut av en juru, bestående av indianska konstnärer, konsthistoriker, historiker och arkitekter, från över 500 deltagare. Vinnarna blev två landskapsarkitekter från Philadelphia, som presenterade ett enkelt och elegant koncept. Deras förslag var att bygga en cirkelrund mur i sten, men en entré i öst och en utgång i väst. Längs innerväggarna skulle varje stam som deltog i striden (sioux, cheyenne, arapaho, crow och arikare) få varsina stentavlor med en namnlista på krigare som stupade i striden. I det vinnande förslaget ingick även en grundläggande idé för en skulptur, the Spirit Warrior, som skulle placeras utanför murens nordvästra kant.

I november 1990 lade kongressen fram ett lagförslag om att ett indianmonument skulle upprättas för att hedra minnet av de indianer som deltog i striden vid Little Bighorn, samt att slagfältet skulle döpas om till Little Bighorn Battlefield National Monument.

År 1991 undertecknade president George Bush den lag som ändrade slagfältets namn, samt fastslog att ett indianmonument skulle upprättas på slagfältet. Det första spadtaget togs i april 2000. Man valde en plats som ligger ungefär 75 meter från Custer Hill. Det fanns emellertid inga pengar avsatta för ett monument, så i juni 2000 startade man upp en kampanj för att få in medel till det nya indianmonumentet. I september 2001 undertecknade presidentens son, George W. Bush, en lag som godkände kongressens förslag om att avsätta 2,3 miljoner dollar för finansieringen av indianmonumentet.

Våren 2002 valde National Park Service siouxkonstnärinnan och historikern, Colleen Cutschall, att designa och leda arbetet med the Spirit Warrior-skulpturen. Colleen gjorde en rad teckningar i typisk prärieindiansk ledgerstil, som föreställde tre krigare till häst. Efter flera ändringar godkände National Park Service till sist en av teckningarna som visar tre krigare till häst och en kvinna. Nu tog skulptörerna John och Chris Collins över i sin ateljé i Pennsylvania. De förstorade teckningen i full skala. En modell tillverkades av ihopsvetsade stålrör, som följde teckningens konturer. Modellen tillverkades i flera sektioner, så att man kunde frakta den till gjuteriet. I september 2002 var modellen färdig och Collins signerade den.

Modellen fraktades nu till Lander i Wyoming, där gjutningen skulle ske. Man tillverkade vaxformar och gjöt skulpturen i brons. Slutligen monterades skulpturen ihop på slagfältet i april 2003. Den 25 juni 2003, 127 år efter striden, invigdes så det nya indianmonumentet.

The Spirit Warrior Sculpture. Till vänster på skulpturen ser vi en kvinna och den Sista krigaren (Woman and Last Warrior). Kvinnan symboliserar mänsklighet och hela stammen som skyddas av den Sista krigaren. Hon överlämnar en sköld till krigaren, som bär en uppstoppad hök i håret. Skulpturens centrala del visar en krigare (Central Warrior) som varnar sitt folk inför den förestående soldatattacken. Han har glidit ner bakom sin hästs sida för att skydda sig mot fiendens eld. Scenen till höger föreställer den Första krigaren (the First Warrior). Den första krigaren är skildrad som en klassisk indian på prärien. Han rider i full galopp iklädd en magnifik fjäderbuske av örnfjädrar. Den första krigaren skjuter i väg en pil med sin båge, ett vapen som många krigare använde i striden vid Little Bighorn.