John Alvin ANDERSON (1869-1948)
Svensken John Anderson fotograferade siouxindianer från Rosebudreservatet mellan åren 1885 till 1930. Av en mycket omfattande bildsamling återstår idag endast 400 glasplåtar. Johns bilder är inte från tiden då siouxkrigen rasade, utan senare då siouxerna levde i reservat. En del av hans bilder publicerade John i sin bok “Among the Sioux” (1896). Johns bilder på siouxindianer är idag ett värdefullt bidrag till siouxernas historia.

John föddes 1869 i Vinberg utanför Falkenberg i Halland. Han var sjätte barnet till Anders Gabrielsson och hans hustru Anna Beata. Anders var torpare och jordbrukare. Dåliga och små skördar på 1860-talet och få möjligheter till andra inkomster bestämde sig Anders för att emigrera till Amerika i maj 1870.

I Amerika bosatte familjen sig först i Pennsylvania. Sju år senare avled Anna Beata, endast 49 år gammal. År 1883 beslöt sig Anders för att resa västerut och pröva lyckan i den amerikanska mellanvästern. Familjen reste till Vallentine i norra Nebraska och sedan med häst och vagn fram till den jordlott man hade köpt. Norr om området låg siouxindianernas reservat Rosebud.

John började arbeta som snickare i Valentine. Av pengar som han sparade köpte han sig en kamera. När han exakt började fotografera är inte känt. Hans första fotografier är från 1880-talet. Den redan etablerade fotografen W. R. Cross arbetade i området, och John fick arbete som assistent i hans fotoateljé. Armén erbjöd många möjligheter för en fotograf. Så också för John som fick in lite pengar genom att porträttera soldater med sin kamera. Det stora genombråttet kom 1889 då general Crook erbjöd John att fungera som officiell fotograf under statens förhandlingar med siouxstammarna.

År 1895 gifte sig John med Myrtle, och efter två år föddes sonen Roscoe. John blev god vän till siouxerna. Han gav dem ofta mat och kläder. Som tack skänkte indianerna honom skinnskjortor, bruksföremål, vapen, smycken m.m. På 1920-talet dog den ende sonen Roscoe i blodförgiftning. År 1928 brann John och Myrtles hem ner till grunden. Johns samtliga glasplåtar gick förlorade. Endast en bråkdel kunde räddas.

När John pensionerade sig flyttade han till Rapid City. Där skänkte han sina indianföremål till Sioux Indian Museum, som idag ägs av staten. John Anderson dog den 26 juni 1948 i Kalifornien 79 år gammal. Några år senare sålde Myrtle hans glasplåtar för 100 dollar till en privatperson. Idag ägs bilderna av Nebraska State Historical Society.

Christian BARTHELMESS (1854-1906)
Christian föddes i Klinfenberg i Bayern den 11 april 1854. Han studerade musik och tysk litteratur i Leipzig. I slutet av 1870-talet emigrerade Christian till Amerika, där han gick in i armén. Han tjänstgjorde i olika regementen från 1876 till 1903 då han gick i pension. Under sina år som militär var han förlagt till Missouri, Arizona, New Mexico, Montana och Philipinerna.

I Montana tjänstgjorde han som chefsmusiker i det andra infanteriet i Fort Keogh. Under sin militära karriär producerade Barthelmess en stor samling fotografier på den amerikanska Västern.

David Frances BARRY (1854-1934)
Mellan åren 1878 och 1883 reste David Barry runt i Dakotaterritoriet och fotograferade kända indianhövdingar, krigare och spejare. Under sin tid som fotograf tog Barry många fotografier på Sitting Bull, Rain-In-the-Face, Gall, Crow King och Red Cloud. Han kopierade andra fotografers bilder och tryckte upp dem till försäljning i sitt eget namn. Indianerna döpte honom till "Icastinyanka Cikala Hanzi" eller "Little Shadow Catcher".

Barry var utan tvekan den flitigaste indianfotografen i Västern. Han ägde en ateljé i Bismarck under indiankrigen och fotograferade hundratals kända indianer och många officerare som deltog och stupade vid Little Bighorn.

David Frances Barry föddes den 6 mars 1854 i Honeoye Falls, New York. Familjen flyttade till Oswego i Wisconsin 1861. I Wisconsin, omkring 1870, arbetade Barry en kort tid som lärling hos den skicklige fotografen Orlando Scott Goff.

Vi vet inte så mycket om vad Barrys sysslade med fram till 1878, då Goff anställer honom i hans nyöppnade ateljé i Bismarck i Dakotaterritoriet. Goff lär nu upp den unge Barry till att bli en skicklig fotograf. De nästkommande åren sköter Barry ateljén medan Goff är ute på sina fotoresor. Så småningom tar Barry över ateljén i Bismarck.

Tidigt på 1880-talet öppnar Barry en filial vid Fort Buford. Han reser nu till Fort McGinnis, Fort Yates och Fort Custer. Under dessa resor har han med sig sin mobila fotoateljé, i vilken han tog de flesta indianporträtt. Han är på plats med sin kamera när man firar 25-årsdagen av striden vid Little Bighorn 1886.

År 1890 flyttade Barry till Superior i Wisconcin. Där öppnar han en fotoateljé med ett galleri. Kopior på alla hans bilder från Dakotaterritoriet är nu till salu i det nystartade galleriet. Under en kort period i slutet på 1800-talet prövar Barry lyckan i New York. Vistelsen i New York blev dock kortvarig och han återvänder till Superior. Barry besökte slagfältet vid Little Bighorn en sista gång 1925, då man ifrade stridens 50-årsdag. Barry avled 1934 i Superior i Wisconsin. Två år senare köper Denver Public Library Barrys fotosamling. Samlingen består av ungefär 1 000 negativ, som både han själv och andra fotografer hade tagit.

Charles Milton BELL (1848-1893)
Charles Bell är mest känd för sina fotografier på indianer som han tog under Ferdinand V. Haydens geologiska expedition i västra USA 1873. Flera av Bells fotografier är felaktigt angivna för att ha tagits av William Henry Jackson för att han var Haydens officiella fotograf.

Bells originalbilder förvärvdes av Bureau of American Ethnologhy vid Smithsonian Institution under 1950-talet. Charles Bell tog även flera porträtt på indianer som besökte Washington D. C. under 1870-talet.

År 1880 reste en delegation på sex kråkindianhövdingar till Washington D. C. för att diskutera reservatfrågor. Under vistelsen där blev de fotograferade av statsfotografen Charles Milton Bell i en fotoateljé. Fotografiet till vänster föreställer en uppklädd Medicine Crow, som var en av kråkindianernas delegater.

William Richard CROSS (1839-1907)
Cross föddes i Vermont och flyttade västerut 1867. År 1878 flyttade han med sin familj till Niobrara i Nebraska där han öppnade en ateljé. Han dokumenterade livet i Spotted Tailagenturen och Santeereservatet.

William Cross är mest känd för en serie på tjugofyra fotografier på Sitting Bulls fångläger strax utanför Fort Randall i Syd Dakota. Sitting Bull och hans följeslagare satt 20 månader som krigsfångar vid Fort Randall. Bilderna togs 1882-1883. Arbetet utfördes på uppdrag av fotofirman Bailey, Dix & Mead. Dessa kabinettsfotografier blev oerhört populära och sålde bra.

William H. DeGRAFF (1852-1938)
William de Graff föddes 1852 och växte up i Rochester i New York. När hans far William flyttade till Bismarck i Nord Dakota följde han med. Hans far som också hette William drev två handelsbodar, en i Bismarck och en i Fort Yates. Innan den unge William flyttade till Bismarck bodde han en kort tid i Mankato i Minnesota. Där livnärde han sig som fotograf för olika järnvägsbolag som höll på att etablera sig i området.

DeGraff levde i nära fyrtio år i Nord Dakota. Han bodde i Bismarck mellan åren 1886 till 1906 och i Washburn från 1906 till 1925. I Bismarck drev han en fotoateljé och blev 1889 den nya staten North Dakotas officiella fotograf. DeGraff gillade naturen och var en hängiven jägare. Som Nord Dakotas fotograf tog han flera landskapsbilder, bilder på djur, historiska platser, snabbväxande städer och inte minst bilder på ursprungsbefolkningen och deras ceremonier.

Fotografiet på Sitting Bull, som sitter framför sin tipi och håller i en rökpipa och en pippåse är tagen av Cross under hövdingens vistelse i Fort Randall. När David Barry flyttade till Wisconsin 1890 hyrde DeGraff hans ateljé. Han fick då tillgång till både Goffs och Barrys bilder som han flitigt kopierade och sålde i sitt egen namn. Kabinettsfotografiet på Sitting Bull är ett levande bevis på detta. Tyvärr gick många av DeGraffs egna bilder förlorade under två bränder, 1898 då stora delar av Bismarck eldhärjades och 1931 när State Capital Building brann.

Frank Bennet FISKE (1883-1952)
Frank Fiske föddes 1883 vid Fort Bennett i Syd Dakota. År 1889 tog hans far arbete som kusk vid Fort Yates i närheten av Standing Rockreservatet i Nord Dakota. Som sjuåring bevittnade Fiske när Sitting Bulls lik levererades till Fort Yates bårhus. Fiske och flera av hans kamrater stod och väntade utanför bårhuset tills kroppen bars ut för begravning vid Fort Yates militärkyrkogård. Fiske växte upp bland indianer och hans hustru, Angela, var yanktonai.

Fiske lärde sig fotografyrket från S. T. Fansler, som arbetade som fotograf vid Fort Yates. När Fiske var 17 år tog han över studion. I de nästkommande tjugo åren fotograferade han med sin våtplåtskamera kända siouxer som Rain in the Face, John Grass, One Bull, Mary Crawler och Red Tomahawk. Han tog även bilder på kända Nord Dakotabor som major James McLaughlin, Alex McKenzie, kapten Belk och general Hugh Scott. Förutom alla porträttbilder dokumenterade Fiske med sin kamera vardagslivet i Standing Rockreservatet, viktiga byggnader, cowboys och rodeos.

Frank Fiske levde större delen av sitt liv vid Fort Yates i Nord Dakota. Fiskes indianfotografier gavs ut som vykort, kalendrar och visades på utställningar. År 1950 belönades Fiske med The North Dakota Art Award. Fiske lämnade efter sig ungefär 7 000 fotografier. Sedan 1970 ägs de av the State Historical Society of North Dakota.

Frank Fiske var en talangfull fotograf och livnärde sig även som journalist och författare. Trots att han använde en primitiv kamera producerade han bilder som var rika på detaljer. Rynkor, groppar och andra ansiksdrag syns klart och tydligt på Fiskes indianporträtt.

John Hale FOUCH (1849-1933)
John Fouch var den fotograf som fick äran att ta de första bilderna på Custers slagfält. Fouch reste till Montanaterritoriet 1876 för att bli Fort Keoghs första militärfotograf. Han fick ingen lön, men goda chanser att tjäna pengar på att sälja sina fotografier. I mitten av juni 1877 reste han till slagfältet vid Little Bighorn och tog de första bilderna på platsen. En av bilderna visar solblekta hästben, som ligger utspridda vid Custer Hill. Fotografiet som Fouch döpte till ”The Place were Custer Fell”, kom till allmänhetens kännedom först 1990. Där nu accepterad som det tidigaste fotografiet av Custers slagfält.

Fotografier som hittades 1990 är bilder som Fouch tog i början av sin vistelse i Fort Keogh. De är alla märkta med Fouchs gummistämpel och handskrivna text. Han hade ännu inte hunnit skaffa sig en ordentlig logga för sin bilder.

Fouch stannade 18 månader i Fort Keogh. Under den tiden producerade han en imponerad mängd bilder. Han blev således den förste som fotograferade Custers slagfält, men även först med att fotografera nez percéhövdingen Chief Joseph efter hans kapitulation 1877. Trots att Fouch även tog andra bilder på historiska händelser, glömdes han bilder snabbt bort. Orsaken till det var hans oförmåga att saluföra och distribuera sina bilder.

Senare i livet drev Fouch en fotobutik, som han så småningom sålde till Kodak. Han sadlade om och blev mäklare i Los Angeles. John Hale Fouch avled 1933 i Glendale i Kalifornien.

Alexander GARDNER (1821-1882)
Föddes i Skottland 17 oktober 1821 och växte upp i Glasgow. När Gardner var fjorton år gick han ut skolan och började arbeta som praktikant i en juvelerarbutik. År 1851 såg Gardner en fotoutställning med den berömde fotografen Matthew Bradys bilder i Hyde Park. Bilderna påverkade Gardner stark så att han själv började experimentera med fotokonsten.

År 1956 emigrerade Gardner till Amerika och blev anställd som fotograf hos Matthew Bradys ateljé i New York. Gardner var specialist på en fototeknik som kallades våtplåtsmetoden som sakta men säkert höll på att ersätta daguerrotyptekniken. Två år senare blev Gardner chef över Bradys galleri i Washington. Under inbördeskriget fotograferade Gardner krigets elände.

Efter kriget öppnade Gardner en egen ateljé i Washington. År 1867 blev Garner officiell fotograf för Union Pacific Railroad. Nu började Gardner fotografera byggandet av järnvägen i Kansas och indianer i området. Ett år senare dokumenterar Gardner fredmötet vid Fort Laramie. År 1872 fotograferar han indianer som besöker huvudstaden Washington för regeringens räkning.

Zalmon GILBERT (1841-1897)
Zalmon Gilbert tog många fina fotografier på indianer, bland annat siouxerna Gall, Running Antelope, John Grass och Crow King.

Zalmon Gilbert föddes i Fulton i New York den 10 april 1841. När han var fyra år flyttade familjen till Genesco i Illinois. Under inbördeskriget ingick han i en milis och blev tillfångatagen eptember 1861 under en belägring i Lexington i Missouri. Han blev frisläppt och lämnade milisgruppen för att låta sig värvas i Indianas frivilliga kavallerikårs H-kompani. Där var han i elva månader tills han skrevs ut på grund av sjukdom.

Efter militäråren reste Gilbert runt i Illinois och Iowa som fotograf. Man vet faktiskt inte hur han lärde sig fotografyrket. År 1881 flyttade Gilbert till Mandan i Nord Dakota och etablerade en fotoateljé (Gilbert and Miller photography studio) där tillsammans med Alice C. Miller. Gilbert gjorde reklam för sig som en “practical photographer” som hade bilder på staden Mandan och den närbelägna Heart River till försäljning i sin studio.

År 1885 återvände Gilberts affärspartner Alice till sin mans födelsestad i Iowa. När hennes man dog återvände hon till Mandan och gifte sig 1893 med Gilbert. Tragiskt nog avled hon kort efter giftemålet. Gilbert tillbringade sina sista år i Mandan och dog 1897.

Orlando Scott GOFF (1843-1917)
Orlando Scott Goff föddes den 10 september 1843 i Middletown, Middlesex i Connecticut. Familjen bestod av pappan Alfred och mamman Adeleine och fyra äldre syskon. Under det amerikanska inbördeskriget, 1861-1865, tjänstgjorde Goff som soldat på Unionens sida. Efter inbördeskriget lärde sig Goff fotograferingsyrket i Lyon, New York. Efter utbildningen försörjde han sig som kringresande fotograf i Portage Wisconsin. Goff blev efter hand specialist på att ta fotografier med våtplåtsmetoden.

Ungefär år 1870 gör Goff bekantskap med David F. Barry, som senare skulle bli en av de mest kända indianfotograferna. Barry arbetade en kort tid som vattenbärare i Goffs ateljé i Bismarck. Ett år senare reser Goff till Yankton i Dakotaterritoriet och tar anställning som fotograf hos Stanley J. Morrow.

År 1873 öppnar Goff en egen fotoateljé, Goff & Ford, tillsammans med finansiären Judge Ford i Fort Lincoln. Under sin tid som arméfotograf vid Fort Abraham Lincoln, tar Goff där en serie fotografier på George Armstrong Custer, hans officerare och fruar. Sent på 1870-talet öppnar Goff en studio vid Fort Custer i Montana. Han börjar nu sälja fotografier på Chief Joseph i sitt eget namn.

När Goff öppnar en ateljé i Bismarck i Dakotaterritoriet 1878, anställer han den unge David Barry. Goff lär upp Barry i fotografyrket. Vid Fort Yates tar så Goff 1881 det allra första fotografiet på den kände hunkpapasiouxen Sitting Bull. Hövdingen är först tveksam till fotograferingen, men ställer upp då han blir erbjuden 50 dollar för besväret. Sitting Bull var missnöjd med resultatet, han tyckte att han liknade en vit man med alldeles för blekt ansikte. På Goffs bild är Sitting Bull klädd i enkla kläder som anstod en hövding. Hövdingen led av en ögoninfektion, och bär ett par skyddsglasögon för att lindra smärtan.

Våren 1884 hyr Goff ut sin Bismarckstudio till den unge Barry, så att han då får möjligheten att resa runt till olika militära fort i Montana och Nord Dakota för att fotografera. År 1898 öppnar Goff en fotoateljé i Havre i Montana, som några år senare brinner ner med alla originalnegativ. Man tror dock att Barry då redan har kopierat de flesta av Goffs bilder. År 1906 drar sig Goff tillbaka från fotografyrket och flyttar till Idaho, där han avlider 1917.

Frank Jay HAYNES (1853-1921)
Frank Jay Haynes föddes den 28 oktober 1853 i Saline i staten Michigan. Han gick i skola i Saline och arbetade i sin fars livsmedelbutik. När familjerörelsen gick i konkurs 1874, livnärde sig Haynes som resande försäljare ett tag tills han fick en plats som assistent hos fotografen S. C. Grahams ateljé i Beaver Dam i Wisconsin.

Efter en kort anställning hos en annan fotograf i Wisconsin flyttade Haynes till Minnesota 1876. I staden Moorehead öppnade han sin första egna ateljé. Haynes fick där sitt första uppdrag från Northern Pacific Railroad för att ta bilder på nya bondgårdar som hade byggts i en rasande fart i Red River Valley. Denna första kontakt med Northern Pacific Railroad ledde till att Haynes anställdes av bolaget 1878 som officiell fotograf. Haynes gjorde nu flera resor för att dokumentera järnvägens utbredning i Dakota- och Montanaterritorierna.

År 1878 gifte han sig med Lily Snyder. Följande år flyttade paret till Fargo i Dakotateritoriet och öppnade en större ateljé där. Haynes forsatte med sina affärsresor medan Lily skötte de olika sysslorna i ateljén. År 1881 reste Haynes till Yellowstones nationalpark, och upptäckte genast att där fanns det möjligheter att tjäna stora pengar. Haynes är mest känd för sina tidiga fotografier på naturen i Yellowstones nationalpark.

Frank besökte slagfältet vid Little Bighorn 1882, för att där ta en serie bilder på minnesmonumentet vid Custer Hill. Under Haynes andra besök vid slagfältet 1894, tog han bilder som hittills överträffade alla andra fotografers bilder i fråga om teknik och skärpa. År 1890 reste kapten Sweet stenar som markerade var en soldat hade stupat. Placeringen av dessa stenar har stark påverkat olika forskares teorier om hur striden förlöpte. Haynes skarpa bilder från 1894 har varit till stor hjälp för dessa forskare.

År 1885 byggde Frank om en järnvägsvagn till en fotoateljé och reste runt i nordvästra USA för att fotografera. Haynes flyttade sin ateljé från Fargo till St. Paul 1889. Haynes intresse för Yellowstone var så stort att han tillsammans med sin son Jack Ellis Haynes öppnade en fotoateljé i parken som de drev i tjugo år. Under denna tid producerade de hundratals med bilder på parkens alla sevärdheter. Haynes lämnade över sin rörelse till sin son 1916 av hälsoskäl. Frank Jay Haynes avled i sitt hem

Frank Haynes arbetade med en mängd olika format, stereobilder, mamouthplates, albumen prints, photocroms, vykort, litografier och olika silvertryck. Idag finns merparten av Haynes bilder förvarade hos Montana State University i Bozeman.

John K. HILLER
Hiller följde med som fotograf på John Wesley Powells etnografiska expedition 1875.

Den 14 may 1875 träffade han på sex cheyenner som han tog bilder på med klippor som bakgrund, vid Grand Council in Okmulgee i Indianterritoriet.

William Henry JACKSON (1843-1942)
Jacksons landskapsfotografier på den amerikanska västern bidrog till att populärisera området. Han var först med att fotografera Yellowstones enastående natur.

Jackson växte upp i Keeseville i New York. Hans mamma var en proffesionell akvarelist. Vid tio års ålder fick Jackson sin första riktiga utbildning i måleri. Han fick sin första anställning som konstnär 1858 i en fotoateljé med den oglamorösa uppgiften att retuschera fotografier. Han stannade där i två år och lärde sig att fotografera och arbeta i mörkerrum.

Efter inbördeskriget reste Jackson och några kamrater till Västern. Det var silvergruvorna i Montana som lockade. Jackson blev så faschinerad av Västern att han öppnade en fotoateljé i Omaha i Nebraska 1869.

Jackson började nu fotografera indianer som levde i det närbelägna Omahareservatet och arbetet på Union Pacific Railroad. Dessa bilder kom till Ferdinand Hayden vetskap. Hayden höll på att organisera en expedition till Yellowstoneområdet i Wyoming. Han förstod att fotografering skulle vara en tillgång för expeditionen, så han erbjöd Jackson att följa med som fotograf. Jackson tackade utan att tveka ja till erbjudande.

De nästkommande sju åren arbetade Jackson tillsammans med Hayden och the United States Geological Survey. Expeditionerna tog honom till bland annat Mesa Verde och Yosemite, som Jackson dokumenterade med flera tusen bilder.

År 1878 öppnade Jackson en ateljé i Denver i Colorado. Han fotograferade nu människor och järnvägen som drogs till gruvfälten i Klippiga bergen. Vid en ålder av 81 slutade Jackson att fotografera och började istället att måla. Han målade nu scener från Västern som illustrationer till böcker och artiklar. Jackson var en duktig målare och producerade ungefär ett hundra historiska motiv om pälshandeln, gulsruschen i Kalifornien och Oregonleden. William Henry Jackson dog 1942 i en ålder av 99.

R. L. KELLY
Vi vet inte så mycket om Kelly som fotograf. Vi vet att han drev en fotoateljé i Pierre under 1880-talet och att han bland annat fotograferade indianer. Vi vet även att han flitigt kopierade bilder från Barrys och Alexander Gardners produktioner.
Kelly är känd för att ha fotograferat Sitting Bull vid Pierre i Syd Dakota, därhövdingen tog en kort paus under resan hem från Fort Randall. Sitting Bull är klädd i en vit hatt meden fjärilsdekoration. Många andra fotografer gav ut denna bild i sina namn.

Alfred U. PALMQUIST (1850-1922)
Svensken Alfred U. Palmquist var delägare i en fotofirma som verkligen slog mynt av indianfotografins popularitet. Denna firma, Palmquist & Jurgens, drevs av Alfred och hans norske partner Peder T. Jurgens. Alfred Palmquist föddes i Finland men växte i Stockholm och flyttade till Amerika 1872. Han bosatte sig i St. Paul i Minnesota, där han 1874 öppnade en fotoateljé.

Troligen är det år 1883 eller 1884, som firman Palmquist & Jurgens sände ut en fotograf till Standing Rockreservatet för att ta en serie kända fotografier på Sitting Bull. Firman trycker sedan upp numrerade kabinettsfotografier på Sitting Bull. Utgivningsåret är angivet till 1884. Troligen är de då tagna i Standing Rockreservatet. Det finns även uppgifter på att de kunde vara tagna i Fort Randall 1883.

Palmquist & Jurgens tryckte upp olika fotografier på hövdingen, som antingen sitter på en stol med en rökpipa i handen eller står upp och hållar pipan mot sin mun. Det finns även ett fotografi där Sitting Bull sitter tillsammans med sin systerson, Oskar One Bull. Även dessa fotografier "stals" och gavs ut av andra fotografer. På några av dessa kabinettskort kopierade firman in Sitting Bulls namnteckning. Många människor köpte dessa kort med Sitting Bulls autograf.

Frank A. RINEHART
År 1898 stod staden Omaha i Nebraska som värd för en stor internationell utställning, the Trans Mississippi & International Exposition. Syftet med utställningen var att visa att området mellan Mississippifloden och Atlantkusten hade hämtat sig från den svåra ekonomiska nedgången 1893. Utställningen samlade affärsmän och politiker från 24 stater, som nu ville visa upp vad Västern hade att erbjuda. Utställningen pågick i fyra månader under 1898, och samlade över 2,6 miljoner besökare.

Som en del av utställningen ville man även anordna en indiankongress. Man tog efter Parisutställningen från 1893, som hade visat upp "koloniala byar" och byggt upp utmhustillställningar med nordamerikanska indianer och andra kulturer utanför Europa.

Antropologen James Mooney från Bureau of American Ethnology fick till uppgift att organisera indianutställningen. Mellan 400 och 550 indianer från 25 stammar var närvarande. Bland annat deltog apachekrigsfångar från Fort Sill, med Geronimo i spetsen.

Under utställningen fick indianerna chans att visa upp sina kulturer. Byar med tipier, wigwams och hogans byggdes upp på utställningsområdet. Indianerna tillverkade traditionella hantverksföremål inför publik till försöljning. De förekom även dansuppvisningar och så kallade "sham Battles", låtsaskrig till åskådarnas förtjusning.

Som ensam fotograf fick således Rinehart i uppgift att dokumentera indiandelegaterna med sin kamera. Rinehart tog över 500 bilder 1898. Det är för dessa bilder som Frank Rinehart och hans assistent Adolf Muhr blev kända för. Mellan åren 1899 till 1900 reste Rinehart till några indianreservat för att ta bilder på indianer som inte hade kunnat ta sig till utställningen. Dessa bilder är väldigt sälsynta jämfört med alla bilder han tog i Omaha.