Family

Huset för till Startsidan

Första rulltextrutan ger dig besked om de åtta barnens plats på bilden.

Til

Fisken tar dig till "fiskdammen" = texterna

Livet i en familj där pappan var byns lärare och där alla skulle delta i skötsel av både jordbruket och fisket på en och samma tid av året, sommaren, lagårn på vintern och den enda moderniteten var en senkommen kallvattenkran när de flesta barnen var halvvuxna, det var ett mycket speciellt liv. Vi barn fick tidigt börja samla in pengar på lista till Lillhemmet, prenumerationer till Norran och utföra uppdrag i Byske som att "sätta om växlar" på Handelsbanken, ta ut skottpengar för sälar hos Landsfiskalen och sköta telefonväxeln. Inom byn var skidspår de enda trafikleder vintertid. Båtmotorns inre blev vi barn tidigt bekanta med och cykeln fick man laga själv om den var trasig. Allt jag lärde mig i förbifarten har varit till stor nytta i många samman- hang. En lyckligare uppväxt kan man knappast tänka sig.

När jag var c:a 12 år lärde min mamma mig att räkna fram veckodagen på fingrarna om jag kände till både söndagsbokstaven och dagens datum. Sedan läste jag mer om tekniken som kallas Cisioanus. Troligen hade min mammas morfar Johan Stål lärt henne denna teknik som jag i fjärde generationen fick ta emot.

Mamma arbetade som lokalredaktör i Byske, de sista åren för lokaltidningen Norra Västerbotten På ferierna fick jag hjälpa henne med vissa uppdrag.

Föräldrarna:

Hanna Henrietta, f. Berglund f. 6 (ev.7) jan.1895, död 24 sept. 1980 i en ålder av 85 år 8 mån 18 dar. 12graviditeter. Tre barn dog som helt små.

Olov Verner f.15 jan.1892, d.14 mars 1969 i en ålder av 77 år 1 mån. 29 dar.

Tre veckor i mars-april 1936 var dramatiska: den 21 mars föddes Haldo. Tre dagar senare den 24 mars dog andra barnet Olle och efter ytterligare 20 dagar födde äldsta systern sin första dotter den 13 april. Detta innebar att Haldo blev morbror när han inte var mer än 23 dagar gammal.

("Föri"=före. Man använde ofta ett föregående dött barns namn för nästa barn av samma kön.).

Samtliga barn i åldersordning:

1. Louise Helena Henrietta f. 4 juni 1916, död 11 okt. 2003 87 år 4 mån.7 dar gammal

2. Olov (Olle) Donald Alexander f. 23 jan. 1918, död 24 mars 1936 18 år 2 mån. 1 dag gammal.

3. [Föri]-Katri Selma Marianne f. 4 febr. 1920, död 15 mars 1 mån. tio dar gammal.

4. Zolo Carlos Emanuel f. 22 april 1921, död 15 juni 2009 88 år 1 mån 23 dar gammal.

5. Katri Selma Marianne f. 17 mars 1923.

6. Karl Hedly Andreas (Kalle) f. 18 mars 1925, död 8 nov. 1999 74 år 7 mån 20 dar gammal.

7. Kjell Erik Runo f. 26 juli 1926, död 1 aug. 1987 61 år och 5 dar gammal.

8. [Föri-] Per Gösta Alfons f. 17 okt. 1927, död 2 jan 1928 2 mån 16 dar gammal.

9. Per Gösta Alfons f. 17 okt. 1928.

10. Finn Väinö André f. 17 sept. 1930.

11. Rolf Lorents Nikanor f. 27 juli 1932, död 3 aug. 7 dar gammal.

12. Olov Haldo Alexander f. 21 mars 1936, död 23 juli 1992 56 år 4 mån 2 dar gammal.

Familjen omkring år 1932

Barnen på bilden i åldersordning:

Längst till höger LouiseNr 3 från höger OlleNr 4 från höger ZoloLängst till vänster KatriNr 2 från höger KalleNr 2 från vänster KjellLängst fram i mitten Gösta

På mammas vänstra arm André

En gång då alla var på plats . Min tröja kallade jag "Bivi" och älskar den fortfarande i minnet

.Nedan: fr. v. Kjell, Gösta, André, Kalle samt Katri i bakgrunden

Personligen har jag ofta fått frågan varför jag skrattar så ofta. Därför trodde jag som ung att så bör man inte göra, men senare i livet har jag ofta tackat Gud för denna goda gåva. Jag är nr 2 fr. höger.

Den mer bemärkte på mamma Hannas sida är soldaten i Gagsmark Johan Stål. Soldat Stål var långväxt för sin tid (178 cm).

Han stod ibland "kyrkparad" i Skellefteå landsförsamlings kyrka och gick då till fots fram och tillbaka till Gagsmark. Soldattjänsten lämnade Stål genom ett läkarintyg som kostade 10 kronor. (Stål har berättat: "En enda gång i mitt liv har jag stulit. Jag lämnade två femmor för intyget. Men då doktorn tittade bort tog jag tillbaka den ena). Han hade lärt sig att läsa och skriva och gav kunskapen vidare till sina barn. Han prenumererade på Afonbladet och läste högt ur tidningen för bybor som inte kunde läsa. När en av döttrarna var nära att drunkna räddade han henne genom en metod han troligen lärt sig som soldat. Han lärde sina döttrar att i stället för den gamla "påtastickningen" sticka på modernt sätt samt att klippa till och sy. Stål byggde en egen stuga i utkanten av Gagsmark. I den gjorde han laggkärl som hans hustru sålde som deras levebröd. Efter hustruns död 1887-04-27 emigrerade Stål 1887-08-06 (59 år gammal) till Cumberland, Barron County, Wisconsin, USA sedan sonen Johan Albert, som ernigrerat redan 1882, skickat hem biljett till honom. Där levde han i dennes familj till sin död sommaren 1897.

Min mamma arbetade som splitvedjänta vid hamnen i Renholmen som tonåring där hon bl. a. arrangerade en strejk och fick upp flickornas lön med 50 öre till pojkarnas nivå av 2 kr. 50 öre per dag.

En syster till henne, Selina, gifte sig och bosatte sig i Vuollerim i Norrbotten. Två av hennes bröder emigrerade till staten Washington i västra USA och arbetade i skogsarbete strax norr om Seattle där kusinen Helena nu lever.