Under den fritid då vi inte hade något vettigare att göra brukade vi mest bränna runt Boden i Fårrden och hitta på olydigheter.

En grej som vi fann mycket roande var Ragges polare Minkens gamla lumpar-Volvo 142:a... Dom hade precis som vi köpt den för att ha i lumpen. Vi ansåg naturligtvis att Pansar-Fårrden var minst hundra gånger bättre än denna häck så vi brukade trakassera dom för detta.

En kväll var vi tydligen lite mer i gasen än vanligt för det började med att vi brände runt på div. parkeringar bara för att det var roligt att sprätta runt snö. Sen när vi kom till deras vpl-parkering var det nån som fick en idé. Vi hade ju sen tidigare utsatt varandras bilar för div. spratt men nu skulle vi sätta dom på plats!

Vi tog helt sonika fram den grova tross vi hade i bagaget på Fårrden och fäste i deras bil varefter vi bogserade ut den mitt på parkeringen. Med Fårrdens enorma motor var det inget problem, fästet var det desto värre med... Det räckte dock inte med att den stod där den stod utan vi tog helt enkelt sats med Fårrden och backade in deras framdörr rätt kraftigt med våran dragkula. Det blev relativt stora bucklor och vi brände därifrån med skrattkramper och adrenalinvärden nästan hälsofarliga... :-)

Detta var då strax före vår slutövning.
Samma dag som vi skulle bryta sista förläggningen på slutövningen för att åka hem kommer Mj. Lindgren fram till mig och meddelar att det är en journalist från Dagens Nyheter som har sökt mig. Va tusan har jag nu gjort?!

Det visade sig senare att Minken och hans polare varit framme och hämnats deras framdörr. När vi kom hem till Ing 3 stod Fårrden på taket och droppade bensin. Mycket komiskt.

Det hela slutade med en liten notis med tillhörande bild i DN som beskrev "attentatet" mot oskyldig värnpliktig som fått bilen förstörd och sönderslagen. Den bilden ska läggas in i galleriet så snart som möjligt.

/Rocco