Från April -99 till Mars -01 jobbade jag som sagt på Svetsprodukter i Piteå som lastbilschaufför, varvid min uppgift var att distribuera gas, gasol och andra varor till industrier, apotekskunder och bensinstationer runt om i kommunen.

Verktyget jag använde för att klara av detta hette Volvo F 610 och var av den nobla årsmodellen -82. Den hade gått ca. 35.100 mil när jag lämnade den och så vitt jag vet går den fortfarande...
Den hade inga märkvärdiga finesser men flaket var av durkaluminium och faktiskt riktigt bra, lite slirigt när det blev is på det bara. Bilen var utrustad med bakgavellyft av märket Sörling, vilka för övrigt har en lite annorlunda konstruktion än t.ex. Z-lyften.
Denna använder istället för två hydraulcylindrar per sida endast en per sida, dock mycket grövre. Lyftfunktionen är dock förbunden till den andra sidan via ett axelrör som bärarmarna sitter på, rätt smart faktiskt. Huruvida det är bra eller inte jämfört med andra konstruktioner kan jag inte uttala mig om då jag faktiskt har svårt att se för eller nackdelar. Möjligtvis kan en konventionell vara lite lite stabilare men mer platskrävande...

Här nedan följer några bilder som visar hur den såg ut, märk väl att den var väldigt otvättad på dessa bilder, dagen efter var den dock ren men då var inte kameran med...