MICKES DAGBOK OM JAKTTRÄNINGEN OCH -ÄVENTYREN MED OZZY OCH RALLY

På gång framöver:
* Grytjaktsäsongen är över och nu är det träningssäsong för gryt och vitspår

Juni 2009
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|

Maj 2009
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

April 2009
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

Mars 2009
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Februari 2009
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Januari 2009
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

December 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

November 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

Oktober 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

September 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|3

Augusti 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Maj 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Mars 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Januari 2008
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

December 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

November 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

Oktober 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

September 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

Juni 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

Maj 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Februari 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28

Januari 2007
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

December 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

November 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

Oktober 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

September 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Augusti 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Juli 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

Juni 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

Maj 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31

April 2006
1|2|3|4|5|6|7|8|9|10|11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30

 

Måndag 8 juni 2009

Dags för en uppdatering. Det har hänt lite grejer sedan sist!

Ozzy har träffat herr grimbart under skyddsjakt och det slutade med ett veterinärbesök. Han blev biten i hakan och jag tog honom till veterinären då det inte fanns tid för en sjuk hund. Jag fick också lära mig att man kunde använda streptocillinsalvan trots att sårkanalerna gick in i munnen - ny kunskap! Sårskadan har läkt ihop och nu fattas bara lite behåring under hakan.

Rally har fått börja träna i provgryt och han har träffat levande Grimbart två gånger. Han övertygar väl inte helt ännu men jag tror det kommer så småningom. Han skäller inte så mycket på grävlingen. Jag har nästan lättare att få igång honom på skinn. Han har också lärt sig att ta förträngningarna, både liggande och stående. Nu är grytet i Mullsjö godkänt och vi kör för fullt.

På grytlägret i Fällfors gick jag förliggarprov med Ozzy och det klarade han, trots att han tog höger i första korsningen och kom till den plåtade sidan av kitteln. Jag var helt övertygad att det var kört. Men han blixtrade till och gick tillbaka och tog sig till grävlingen där han arbetade energiskt i 12-13 minuter tills domaren bröt provet. Så nu kan han även titulera sig SJ(gf)CH. Det enda han skulle kunna göra i Sverige till är grytapporteringsprovet. Men vi får se om jag testar det någon gång. Han är ju inte så sugen på att apportera något som är dött.

Jag har också börjat sitta med som domarelev så jag fick ju en hel del prov under lägret, kul! Jag fick dessutom sitta för två olika domare och det var väldigt nyttigt.

Tessievalparna växer och mår, den lille hanen verkar också ha klarat sig så det är fem krabater som skall hitta nya hem. I dagsläget är fyra tingade. Två kommer upp till Västerbotten så det är ju kul. En hanne är fortfarande otingad. På lägret träffade jag tre av valparna ur första kullen och de var synnerligen livliga krabater allihop. Boss, sprang i gångarna i grytet som han inte gjort något annat. Han har även drivit grävling ovanjord redan! Misstaget skedde vid en skogspromenad : ) De där valparna blir nog det största problemet att hålla tillbaka dem. Jaktlusten blir nog inget problem!

Nu har jag också kommit fram till att jag måste ha en jaktbil! Så i morgon åker jag upp till Dorotea och hämtar en gammal fyrhjulsdriven pickis, jihuu: )

Upp

 

Lördag 16 maj 2009

Så har det gått ett tag igen sedan jag gjorde en uppdatering. Det har hänt en hel del sen sist.

Valparna från Loakullen är ju levererade. Jag var med upp till Pite med två av valpköparna och där träffade vi även den norska familjen som tog en valp. Det skall bli verlkligt spännande att följa dessa små krabater i livet. Förhoppningsvis blir de dugliga jakthundar hela bunten! Tessie-valparna bör se dagens ljus om ca två veckor.

Den senaste tiden har mest präglats av en sak, nämligen bygget av provgrytet söder om Umeå i Mullsjö. Jag och några andra har lagt ner många timmar för att hinna få grytet färdigt till denna helg då vi skall ha första träningen. Dessvärre hinner vi inte få det godkänt och vi saknar en domare för att kunna genomföra träning med riktig grävling. Men å andra sidan är det många unghundar som skall tränas så vi får nöja oss med skinn denna gång. Jag har fått ett enormt gensvar i trakterna kring Umeå och det känns jättekul!

Vad gäller träningssäsongen så har vi tränat en gång på riktig grävling. Jag testade Ozzy som förliggare och jag kommer antagligen att starta på prov med honom på ÖNGK:s grytläger första helgen i juni. Rally har fått träffa grävlingen för första gången i provgrytet och det gick OK. Han skällde och sprang i gångarna men var inte överdrivet kaxig. Men det kommer nog att bli bra bara han får några gånger till i grytet.

Idag har Anneli (ozzys uppfödare) varit på utställning med Ozzy och hans mamma Foxy. Foxy fick en slät etta och blev BT3. Ozzy gick i jaktklass och slutade BH2 med CK och det får vi väl vara väldigt nöjda med. Vi är ju inte så intresserade av utställning men det är ändå kul att se att han gör bra ifrån sig då han ställs ut.

Upp

 

Fredag 10 april 2009

Förra helgen var jag och Mattias ut och kollade gryt en sista gång. Vid första grytet vid en stuga drog Ozzy väder men inget var hemma i grytet. Vi for vidare till en kolbotten där vi hade sett färska spår i fjol. På vägen dit kom vi på dagsfärska räv och grävlingspår. Men de gick inte till grytet utan passerade på ca 10-20 meters avstånd. Vi släppte in Ozzy i grytet som fick gräva sig in. Det var i vart fall lite intressant då det var sand utanför ingången, dock inte dagsfärskt. Men han kom ut efter ett tag. Vi spårade grävlingen upp i berget men gav upp då det bar iväg för långt. Vi bestämde oss för att bakspåra för att se om vi kunde hitta grytet. Vi spårade den tillbaka till stugan där det finns en åtel. Där var det så mycke spår att vi slutade spåra. Spåret gick precis nedanför det första grytet vi kollade och det var nog det som Ozzy stod och vädrade på då vi var där. Till sist kollade vi av en gammal bäverhydda. Där var det dock helt tomt.

I går hände en rolig grej. Då jag satt på jobbet så kom plötsligt ett mail om ett personligt meddelande på Robsoft. Jag kolladde det och det var från en kille som jag träffat en gång på skjutbanan. Han skrev att det var en räv inkörd i gryt en bit söder om Umeå och ett telefonnumer att ringa. Jag ringde naturligtvis direkt och fick veta att en räv var påskjuten dagen innan. De hade spårat den och till sist hade den gått i gryt. Ingången hade lagts igen och sedan började de söka efter en grythund. Jag var inte sen att haka på. Jag misstänkte väl iofs. att räven skulle vara död då det var ett dygn sedan den var påskjuten.

Väl på plats släppte vi Ozzy som hade svårt att ta sig in då smältvatten hade fryst i botten på ingången. Jag fick gå fram och hjälpa till med grävningen och peppningen. Till sist tog han sig in liggandes på sidan. Det hördes inget och även om det var en hel del snö ovanpå grytet så misstänkte jag att räven var död. Gårdagens olyckliga skytt var tvungen att fara på grund av andra åtaganden och vi körde tricket med att han högt pratandes för sig själv for iväg från grytet. Inget hände dock. Efter kanske 10 minuter valde jag att gå fram och pejla. Jag hittade Ozzy på ganska grunt djup och då vi fått bort lite snö hörde vi att det dunkade i grytet. Mattias (en ny sådan!) och jag började gräva och efter ett tag så kom Ozzy också ut. Vi kom ner i gången men såg inget så vi skickade in Ozzy igen. Han kom i hålet och vi såg att han rev och slet i räven men inte drog ut den. Så vi gjorde hålet lite större och till sist kunde vi plocka ut en död rävtik. Skottet (en 222:a) hade gått genom bakbenet och räven hade nog dött under kvällen/natten. Tråkigt, men huvudsaken var ju att vi fick klarhet och att vi kunde avsluta eftersöket.

Rally fick också smaka på den döda räven och skällde och nafsade bra - kul!

På måndag skall vi och kika på Ozzyvalparna i Pite - spännande!

Upp

 

Måndag 30 mars 2009

Så, nu har jag avsagt mig alla styrelseuppdrag i grythundklubben. Senaste helgen var jag ner på Öster Malma på SGK:s ordförandekonferens och årsstämma. Det är alltid kul att träffa nya och gamla bekanta. Det blev en hel del grytljug under dagarna två! Det är roligt att höra vad de andra klubbarna håller på med och jäkligt kul att se vilken verksamhet som finns i klubbens regi i hela Sverige. Jag önskar Fredrik lycka till på ordförandeposten och jag är övertygad om att han tar klubben till en ny nivå. Det skall bli spännande att se vad som kommer ur grytsamverkansavtalet i de södra landsdelarna. Nu kommer jag inte att lämna grythundklubben helt. Jag kommer att ansvara för det nya träningsgrytet som byggs i Umeåtrakten och jag hoppas också i framtiden att kunna bli grytdomare.

Det har varit fortsatt lugnt med jakten då det varit fullt upp med möten, sjukdom och annat tjafs. Men det är ju två veckor kvar på jakten så förhoppningsvis hinner vi kolla av lite gryt och spåra lite räv innan det definitivt är över för i år.

På valpfronten är det väldigt spännande. I första kullen så är fyra tingade och bara en hane är kvar. Alla de fyra tingade går till grytjägare, fy fan vad kul! Anna och jag och Anton (en valpköpare) skall fara upp och titta på valparna i påskhelgen innan de levereras.

Vad finns i planerna nu då? Först och främst väntar vi på träningssäsongen i provgryten och i viltspåren. Jag är så spänd på vad det skall bli av Rally. Ozzy skall också få träna lite på förliggarjobbet i träningsgrytet då han ju ännu inte har träffat på någon grävling och jag tror att han är mer förliggare än sprängare. Jag skulle ju vilja fara till Norge på prov men jag får se om det finns tid för det. Rally skall också tränas i det finska grytet i sommar. Även om han aldrig kan bli någon champion så skall han få möta den finska räven innan vi ger oss av ut i skogen. Det väntar vi jättemycket på. Till nästa jaktsäsong hoppas jag på att ha knutit ytterligare jaktkontakter så jag kan börja resa runt och jaga lite så att hundarna får mer jakt än vad de får nu. Jag är ju lite inblandad i mårdhundsprojektet och vi får se vart det leder framöver.

Upp

 

Söndag 8 mars 2009

Jag tog hundarna med mig och for upp till jaktmarkerna för att se om jag kunde hitta några färska spår att följa. En väg som går genom rätt viltrika områden är under vintern ett skoterspår och det var väldigt lämpligt att ta sig fram där. Hundarna fick springa lösa då det inte var så stor risk att de skulle få för sig att jaga något i snön.

Förrutom klövviltspår så var det inga färska rävspår. Jag hittade ett spår ganska tidigt som jag inte kunde tyda så jag fortsatte. Jag tror i vart fall inte att det var räv.

Hundarna hittade efter ett tag något som jag tolkade var en mårdlega under en gran. Rally var också intresserad och ville in under granen. Ozzy spårade lite i djupsnön men han kom inte så långt utan kom ganska snabbt tillbaka till skoterspåret. Utanför skoterspåret var det väldigt besvärligt även med skidor

Vi fortsatte i sakta mak och utforskade områdena kring 'benberget' men inte heller där var det några riktigt färska spår. Räven hade nog varit där men inte det senaste dygnet
 

Efter ytterligare ett tag kom vi fram till denna fina stuga som ligger i området och det blev en perfekt plats att fika på. Nu var det också dags att ta beslut om jag så småningom skulle vända eller fortsätta. Men eftersom jag hade hört talas om två gryt längre bort så fortsatte jag och hoppades att jag skulle hitta ett skoterspår tillbaka genom skogen.

Beskrivningarna jag hade på de två gryten var dock vaga och jag hittade dem inte. Så efter et tag så var det dags att börja åka mot bilen igen. Då jag inte hittade något lämpligt skoterspår så blev det ca en kilometer på isen. Då jag var tillbaka i bilen hade vi färdats 8,5 km enligt GPS:en och jagt var lite mör. Jag fikade vid bilen och tänkte börja åka hemåt.

Jag fick dock en ingivelse att jag skulle åka ner efter den andra vägen i byn och se om jag såg något intressant. Och det gjorde jag...


Jag hittade en slungad väg mitt i området. Den såg farbar ut med bil men jag tog ut hundarna igen och tog haglan på ryggen och knallade upp efter vägen. Vägen som kallas för Valters väg var väldigt lätt att gå efter och hundarna höll sig på vägen då vallarna på sidan var ordentligt höga.

Precis då jag kommit en kilometer och det började bli dags att vända hände det! Grabbarna grus tog upp vad jag antar var ren och började driva. Klockan var nu ca 15:00. Utan skidor var jag chanslös så det var bara att gå ner till bilen igen och hämta skidorna.

Väl uppe vid vägslutet igen började jag spåra. Det var väldigt svårspårat då det var spår över allt. Jag ropade och tjoade och visslade för att få tillbaka hundarna. Efter ca 1½ timme kom Rally över en bergskam och det var en riktigt glad husse. Men ingen Ozzy kom efter och jag valde då att försöka ta Rallys bakspår för att ev. hitta där han separerats från Ozzy. Jag tyckte ibland att jag hörde lite gnäll men inget jag kunde gå på. Jag hade dock klockan emot mej och det höll på att bli mörkt så jag valde att skida tillbaka till upptagsplatsen.

Vid det här laget hade jag också ringt runt i jaktlaget ifall folk skulle hitta Ozzy efter någon väg. Min gode vän Tony kom också med ved då jag förberedde mig för att tillbringa natten i skogen.

Vi började knata upp efter Valters väg igen med veden i en pulka och jag hade plockat med mig en sovsäck som jag alltid har i bilen. Jag gick och visslade och ropade mellan varven och då vi hade ca 200 meter kvar till upptagsplatsen kom Ozzy som skjuten ur en kanon längs vägen! Det var en väldigt glad husse som fick igen sin guldklimp!

Vad har jag då lärt mig av detta? Jo, alltid pejl på trots att det ser svårforcerat ut för hundarna för då jaktlusten tar över så är det inget som stoppar Ozzy.


Några dagar efter fotade vi Ozzys 'underrede' som uppenbarligen nötts lite av jakten : ) Man får väl hoppas att han lär sig något!

Upp

 

Söndag 1 mars 2009

Februari var en förlorad månad. Väldigt kallt och en h...vetes massa snö samt en del möten, resor och annat tjafs gjorde att vi inte varit ute en enda gång på jakt.

Men idag var det änligen en ledig dag och jag for upp med hundarna. Jag började spåra lite ensam men tiden sprang iväg och jag vart egentligen inge klokare. Så jag hämtade hundarna och skidade upp till grytet där vi hade haft räv senast. Det var inga riktigt färska spår runtomkring men Ozzy ville promt in i grytet så jag misstänkte att något kunde ligga inne. Så jag ringde Sune, som kunde komma och passa. Jag släppte Ozzy vid det södra hålet och han började gräva och hålla på. Men han hittade inte riktigt in utan började dra i vind och sökte sig upp på grytet och sedan ner vid det norra hålet. Han for in och var inne ett bra tag. Men inget kom ut och inga skall gav han heller så antagligen var det färsk vittring men ingen hemma. Jag hittade ett hål till och antagligen ytterligare ett. Detta gryt måste undersökas ordentligt i sommar, verkar vara hål överallt.

Efter detta for jag upp på Knacken en sväng. Men det var så mycket snö att det inte var så mycket att göra där. Bara att fika och åka ner igen. En fin dag med hundarna!

Upp

 

Tisdag 20 januari 2009

En tisdag... en helt vanlig tisdag på jobbet... trodde jag på morgonen i alla fall.

Klockan 11 ringde min telefon och det var Sune i jaktlaget som ringde. Jag trodde han skulle ringa om någon stövarjakt. Men se det var det inte. Han meddelade att han hade spårat in en räv i gryt och undrade om någon kunde komma och hälpa med en grythund. Jag hade väl inga ideer rakt av utan sade att han i vart fall skulle börja med att stoppa något i hålet (gryt med ett hål) så att räven inte sprang ut därifrån.

Efter en kort överläggning med mig själv skippade jag lunchen och jobbade till två och sedan kastade jag mig i bilen tillsammans med hundarna. Under grytjaktprovet sköt vi ju räven nästan halv fyra så jag hoppades det skulle vara tillräckligt med ljus för att kunna få räven trots min sena avfärd. Jag ringde också Antti ur grannbyn och hörde om han kunde komma och assistera.

Väl på plats började det bli halskumt. Grytet låg i ett dike vid en åker men med tät skog bakom. Vi insåg att räven antagligen skulle springa i diket så Antti och Sune positionerade sig vid varsinn sida om ingången och jag skulle gå över diket och ställa mig på skogssidan så att räven inte skulle komma upp i skogen. Jag kopplade loss Ozzy och skulle kliva ner i diket för att ta bort jackan ur hålet. Bara ett problem, snön i diket var djup som fan och jag lyckades aldrig riktigt och Ozzy stack iväg över diket och in i skogen på andra sidan. Jag trodde att han började spåra, utan nåt annat än grytpejlen på sig, och såg framför mig att få följa hund- och rävspår i mörkret några hundra meter från E4:an. Sedan blev det lite tumult men efter ett tag så förstår jag att Ozzy kommit vid Antti och hittade ett till hål att gå in i, dvs hål nummer två! Efter bara någon minut smäller det till från Anttis håll. En räv hade kommit ut ur samma hål som hunden gick ner i nästan direkt och runnit över i skogen. Antti hade trott det var hunden först och var inte riktigt beredd. Så skottet tog mellan röven och skogen. Efter ytterligare en minut kom Ozzy ut i 'mitt' hål och var synbart taggad. Antti hade snabbt kollat av spåren och konstaterade att det var två utspår, båda i full fart. När den första har farit vet vi inte riktigt men antagligen då vi kom gående över åkern.

Vi spårade räven ett tag men hittade inget som tydde på att den var skadad, inget blod över huvud taget bara lite 'svansdun' precis där skottet hade gott. Så den klarade sig nog undan med blotta förskräckelsen. Synd!

Det är oklart om Ozzy ens var i kontakt med räven för vi hörde inga skall men räven lämnade grytet efter att Ozzy gick in.

Således inget byte idag men en intressant erfarenhet. Dessutom var det ju ett nytt gryt för mej som definitivt kommer att kollas framöver!

Efter detta passade jag på att tömma åtelkameran som vi har ute och som vi hoppas fånga mårdhunden på bild med. Dessvärre var det inga intressanta bilder, det var väldigt få bilder över huvud taget så vi misstänker att något gått snett. T.ex. har jag ju fyllt på doftmedel under tiden den var på och det fanns ingen bild på det, konstigt! Nåja, jag satte ut den igen för att fortsätta bevaka stället. Snart är det ju löptider och förhoppningsvis också lite töväder nu och då så den kan komma fram om den nu finns där...

Fick precis mail av Märith, Loa ska på ultraljud i morgon, då får vi veta om det blir några valpar!

Upp

 

Söndag 4 januari 2009

Jag tog två dagar ledigt och fick således två jaktdagar då jag kunde släppa hundarna. Den första skulle det jagas rådjur och den andra skulle jag kolla av gryt och ev. söka några nya.

Samtidigt fick jag ju också testa den nya Garmin Astro pejlen och det visade sig vara en riktig höjdare. Framförallt har man bättre koll på var hundarna befinner sig och man får en bättre bild av hur de söker av områden etc. Att man dessutom kan hämta in spåren i datorn efteråt och i detalj studera spåren är ju helt underbart!

Jakten 081230

Jag började med att gå och sätta ut nytt doftmedel på mårdhundsåteln. På så sätt kan vi låta kameran hänga kvar ett tag innan vi plockar in den.

Jag passade också på att försöka spåra av lite kring åteln. Dessvärre är det ju ett tag sedan det kom någon nysnö och en renhjord hade fördärvat en stor del av marken runtomkring. Men jag hittade detta spår på en annan åker bredvid. Spåret var precis vid ett skoterspår så jag hittade inte så många och kunde inte avgöra någon steglängd. Storleken och formen känns rätt men det är ändå jäkligt svårt att säga om det är mårdhund eller inte. Det kan ju vara hundspår också. Å andra sidan vet jag inte om någon med hund går där... Det är bara att fortsätta spåra av område. Nu är det antagligen för kallt ändå för att mårdhundarna skall röra på sig.

Nåväl, över till jakten! I det område jag vet det finns rådjur så är jag lite rädd att släppa då det är väldigt nära E4:an (ca 500 meter) så jag började med det jag kallar trekanten, en å, en bäck och en mindre väg avgränsar området. Det har ju inte snöat på länge och skaren var ganska hård så det var riktigt svårt att se några spår i skogen. Det var mest gamla spår och några legor som vi hittade. Men inget riktigt färskt. När man tittar på spåret i GPS:en så söktes skogen av ganska bra också. Så antagligen var ingen hemma.

Det hade gått ganska lång tid och jag började bli lite trött. Men jag passade ändå på att åka över Österled (som vi kallar vägen som går igenom hela jaktområdet) och upp mot åkrarna där en av bönderna haft morötter tidigare. Morötterna verkar vara mumma för rådjuren och de krafsar upp de morötter som skördaren inte fått upp osv.

Hundarna verkade intresserade då vi närmade oss det område som jag tidigare nämnt som det jag är lite rädd att släppa i. De gick in i skogen (se bilden till vänster - klicka för att förstora) och jag ställde mig strategiskt vid diket. Jag hörde att det hände något och det knakade ordentligt i skogen. Jag såg dock ingenting även omjag tyckte att det knakade väldigt nära diket. Jag såg senare på GPS:en att det drog iväg men hållet blir för långt för att jag skulle se drevet. Jag var också osäker vid det här läget om det var räv eller rådjur. Det visade sig dock senare att det med 99% sannolikhet var rådjur då jag kollade upptagsplatsen tre dagar efteråt. Som tur var så vek drevet av österut efter två mindre bilvägar istället för att fortsätta de 500 metrarna norrut till E4:an.

Efter ca 1,5 km saktade Ozzy av rejält på tempot och började komma tillbaka. Vad som hände kan man väl bara sia om men det verkar som om rådjuren inte buktar så mycket i dessa marker och han blev väl less, ev. tappade han spåret redan tidigare då det gick in i skogen högst upp till höger på bilden.

Jag hade under tiden åkt ganska mycket skidor för att försöka se/hinna ikapp drevet men utan att lyckas. Rally följde ju inte med drevet, av någon anledning. Han lämnade kvar i skogen och undersökte alla spåren där. Efter ett tag fick jag tag på båda hundarna som kom tillbaka till platsen jag släppte dem, duktiga vovvar! Men Rally kände väl att han inte var klar så han drog iväg igen. Vad han hittade förtäljer inte historien men han drog en ganska vid runda i skogen och slutade i en dikningsvall ute på en åker. Jag for dit för att kolla eventuella rävspår/gryt men hittade inget. Men återigen så var föret inte det bästa!

Jakten 090102

Nu var ju rådjursjakten över för denna säsong i Västerbotten. Vid det här laget så var jag ännu osäker på vad Ozzy drev den 30/12. Rally hade också gjort några mystiska ringar i skogen och mycket tydde på att det kunde vara räv som han drev. Efter att ha kollat spåren i datorn beslöt jag mig för att gå dit igen och se om det var några gryt där. Det som inte syns på kartan är att det är fler nya diken i skogen där de var och dikningsvallar är ju favorittillhåll för våra grytdjur.

Eftersom jag tänkte mig att hitta räv så släppte jag hundarna då jag började närma mig skogsdungen. Det fanns också rävspår på åkern så jag bler mer och mer övertygad. Det var dock dumt!

Precis innan vi kom förbi hörnet så sprang en råbock iväg från skogsdungen och västerut. Hundarna var naturligtvis inte sena på att haka på! Så då var det bara att plocka fram GPS:en och se vad som hände. Jag tyckte mig höra Rally driva med skall uppe i skogen. På bilden ser ni Rallys drev i vitt och Ozzys med rött. Det man inte ser är hur de skiljer sig åt tidsmässigt. Rally hamnade ganska snabbt på efterkälken. Jag körde med bil för att försöka hinna genskjuta dem och ta fast dem på vägen då jag såg vart det bar av. Jag hann dock inte dit i tid för Ozzy men Rally hann jag plocka upp - en hund bärgad!

Jag gick ner på åkern och tänkte jag skulle se något nere på den. Men som ni ser på bilden så gick drevet inne i skogen. Jag hörde dock att han drev med skall. Det är svårt att säga var han tappade rådjuret men ända upp i 'kringlan' i högra hörnet var det ganska bra fart. Efter kringlan verkade han börja bakspåra.

När detta skedde var jag uppe och nästan framme vid vägen som går rakt över den åkern. Men innan jag var framme hade han vänt igen! Så då var det bara att hoppa i bilen igen och köra tillbaka till det ställe där jag plockade upp Rally så att han skulle slippa bakspåra hela vägen. Det var en glad men sliten hund som kom då husse visslade på åkern. Dessvärre hade det hårda föret gått hårt åt hans tassar och han blödde ganska ordentligt. Så nu blir det konvalecenstid igen!

Drevet var ungefär 5,5 km och med en snitthastighet på 15 km/h. Man kan inte direkt klassa Ozzy som kortdrivare utan det verkar lätt dra iväg. Rally däremot är jag mer osäker på 'prestandan' på. Jag skulle nog behöva släppa honom separat. Han börjar ju definitivt få skogsvanan för att vara ensam i skogen. Nästa säsong skall jag nog släppa dem en och en. Just nu verkar det som han jagar Ozzy mer än något annat.

Idag söndag har Ozzy ordentligt ont. Att springa sönder tassarna verkar vara värre än bettskador från grytjakten. Han till och med pinkade på sig då han inte kom upp ur sängen idag. Dumma husse som lurade i honom en massa vatten i går kväll. Men det var ju då han inte nästan druckit något under dagen. Rally klarade sig bättre men drev ju heller inte med samma frenesi som Ozzy.

Nu blir det ett uppehåll i jakten så Ozzy får läka ut alla sår. Han hade en hel del småsår och -skorpor efter grytbataljerna i julhelgen också. Men dessa börjar nog vara utläkta

Efter jakten nere i byn passade jag på att fara upp till Knacken också. Eftersom en av killarna i jaktlaget hugger ved på grannens skifte så har han slungat vägen upp. Det är en enorm lyx att kunna köra bil upp på vintern!

Jag gick runt på ägorna och kollade lite. Det hade varit mycke besök på saltstenarna. Dessvärre var det även mycket renspår där, men även en hel del älg.

Ännu roligare var det att det var mycke spår kring öppningarna till konstgrytet. Det luktade också räv i gångarna, fasen va kul! Nu gäller det bara att man kan åka upp någon gång då det är skitväder och hoppas att något ligger inne. Däremot hade röret som jag har uppe på kitteln försvunnit. Antingen har den åkt ner in i kitteln eller så har något djur som gått förbi sparkat bort den.

Nu lade jag över lite granris så att det får snöa över men senare måste jag fixa till det. Röret är ju bra om man vill släppa ner slaktrester etc. utan att öppna locket.

Ikväll har jag börjat jobba på två kranier som skall pryda nån hylla på knacken, räven som Ozzy drev ut på jaktprovet och en grävling som sköts under älgjakten. Jag har använt grävlingen i träning av unghundar men då den verkar lukta för litet så 'offrade' jag den!

Upp

 

Måndag 29 december 2008

I lördags var jag iväg på mårdhundsjakt i Finland tillsammans med en kille som kallas Ibbi och tre andra killar från svenska Österbotten. Ibbi hade med sin parsonhanne Nitro och jag hade med Ozzy.

Vi jagade i en lång dikningsvall som innehöll två stora gryt. Det första med två in/utgångar och det andra med flera hål.


Vi släppte Ozzy i det första grytet med två hål. Han skällde direkt och då vi fem stod vid det andra hålet helt oförberedda så tittade en sjubb ut på oss som gubben i lådan! Febril aktivitet påbörjades men vi fick inte tag på den.

Vi proppade igen hålen och tog Ozzy till det andra grytet som bara låg 20 meter därifrån. Nästan direkt kom en sjubb ut ur grytet. Ibbi och en till sprang efter och sköt ett skott med grytrevolvern som missade. Sjubben kom tillbaka och sprang in i grytet igen! Vi skickade in Ozzy och han började skälla och for runt i grytet. Vi täppte till utgångarna och efter ett tag tyckte vi det hade gått fast så vi började gräva. Efter ett tag var plötsligt Ozzy utanför grytet utan halsband! Vi kopplade honom och började gräva efter halsbandet. Under tiden vi sökte halsbandet släppte vi in Nitro i grytet.


Ganska snabbt tog han kontakt med mårdhunden och skällde åt den precis vid ett av hålen. Ett snabbt nedslag gjordes och sjubben sköts.

Efter att ha fått tag på pejlen släppte vi Ozzy igen i det första grytet, medan Ibbi och grabbarna fortsatte att bearbeta gryt två. Ozzy skällde som tusan och det dunkade hejvilt. Efter ett tag tyckte vi att det hade gått fast och vi började gräva. Men efter ett tag gick det loss igen och jakten i grytet fortsatte. Vi bytte av de båda hundarna flera gånger och gjorde flera nedslag. Vid några tillfällen verkade sjubben ligga på en hylla precis vid en av ingångarna, men då det var vid en stor sten så kunde vi inte gräva. Efter några timmar och en massa nedslag fick vi till sist tag på sjubben som lyftes ut och avlivades.

Då vi först trodde det var två honor fortsatte vi skicka in hundarna för att söka av de stora gryten utan resultat. Vid en noggrannare koll visade det sig dock vara en hane och en hona, så vi avslutade dagen. En riktigt rolig jakt på mårdhund igen. Alla som gillar grytjakt borde verkligen få testa jakt på mårdhund i Finland!

I morgon har jag tagit ledigt och skall fara och släppa på rådjur för sista gången denna säsong. Förhoppningsvis hittar vi några! Det skall bli riktigt kul att släppa hundarna och få prova den nya Garmin Astro pejlen.

Parningarna med Loa gick för övrigt bra. Märith ville para två gånger för att vara säker på att det tar där det skall : ) Så nu väntar vi bara på ultraljudet och hoppas att det är valpar i magen på Loa.

Upp

 

Söndag 14 november 2008

Då var vi hemma efter rävjaktshelgen i Blåsmark.

Dessvärre blev det lite tråkig start på helgen. På fredag kväll då jag och hundarna körde upp till Blåsmark var det ett ordentligt snöoväder och det kom väl ca 2,5 dm med blöt snö under natten. Dessutom var två av de tilltänkta stövarna sjuka och behandlades med penicillin.

På fredag kväll och lördag morgon spårade vi av markerna och vi hittade bara ett enda rävspår. På lördag morgon lottade vi startordningen för hundarna ifall vi skulle hitta någon räv eller grävling i gryt. Ozzy fick nummer två. Då det var dåligt med spår började domare Peter tillsammans med de tre första terrierna i ordningen söka av kända gryt. Snön gjorde detta väldigt tungt och vi plumsade omkring i snön en stor del av dan. Stellan var först i listan och skickade ner sin Jack russel Ester i några gryt utan att hitta något. Ibland fick också Ozzy prova men inget var tillräckligt intressant för honom att gå ner i. Vid 12-tiden ringde domare Alfred och meddelade att räven gått under i ett stengryt. Vi for dit med bil och pulsade in i skogen igen. Stellan gick iväg med domarna och några skyttar och släppte Ester på räven. Jag stannade kvar en bit bort och väntade med Britta som höll i tysken Xilla. Efter ett bra tag då det började bli både mörkt och kallt sade jag åt Britta att vi skulle gå, då vi knappast skulle släppa någon fler hund. Men precis då kommer Stellan och säger att jag får prova om jag vill. Så jag tog Ozzy under armen och styrde mot grytet!

Det hade blivit riktigt skumt (ca 14:55) och jag hittade knappt fram. Vi hade fyra skyttar runt grytet. Jag gick och ställde mig bredvid domarna Peter och Alfred och släppte Ozzy ca 10 meter från grytet. Ozzy gick ner och började jobba med räven direkt. Det var ett ordentligt jobb och han var ettrig som tusan. Efter 12-15 minuter blev det så knäpptyst efter några knarr från räven och jag var så nervös så jag höll på att svimma. Peter och jag närmade oss grytet för att höra vad som hände då det var ett okänt gryt. Vi hörde flås väldigt ytligt och vi backade tillbaka. Peter gick sedan iväg. Nästan direkt hördes ljud i grytet igen och ut kom räven med Ozzy fastbiten i svansen. De passerade P-O på två meter. Han kunde dock inte skjuta då de satt ihop. Ozzy tappade dock taget och räven sprang iväg och sköts av både Johan och Alfred nästan samtidigt. Då hade det gått ca 20 minuter. Jippiiii! Husse var mäkta stolt och Ozzy var helt oskadd så när som på ett uppskrapat ögonbryn. Således kan han nu tituleras FINJ(g)ch och SJ(gs)CH!

Under söndagen följde Stellans stövare Max en räv hela dagen. Vi trodde den hade gått i ett gryt, som vi sökte av men det var dessvärre tomt.

På vägen upp mot Blåsmark passade jag på att stanna i Lövsele och placera ut åtelkameran för mårdhundarna igen och åtlade med mer mumma (analkörtelsekret av amerikansk gråräv!)

Loa Larsson har börjat löpa nu också så det blir parning till veckan, det är mycke nu! : )

Upp

 

Lördag 6 november 2008

Tänkte skriva en kort uppdate. Ännu ingen parning, men vi väntar på samtalet!

Den senaste månaden har det inte varit så mycket jakt. Jag har varit iväg två ggr med hundarna i början av november men vi har inte hittat något. Idag var jag dock iväg och kollade ett gryt i Sävar. Grytet var definitivt aktivt och Ozzy dök in direkt och var borta ett bra tag. Grytet var bara ca 15-20 meter från E4:an så det var svårt att höra något, men jag tror inte någon var hemma. Däremot hade nog räven varit där den senaste tiden. Det var spår runtomkring och Ozzy var ändå taggad. Dock var han inte såå taggad som han borde ha varit om någon var hemma. Han var inne fyra-fem vändor men till sist var han klar och var inte intresserad längre. Vi får testa det en annan dag.

I morgon skulle vi haft rävjaktdag i Lövsele/Noret med tre rävstövare men dessvärre så är det för dåligt före för att släppa stövarna så det blir inget. Men jag åker nog upp själv och ser om jag hittar något i gryten.

Nästa helg blir det rävjaktshelg i Piteå-trakten med ÖNGK - kul!

Upp

 

Lördag 1 november 2008

Nu är det klart att Ozzy - FINJ(g)CH Hunting Borders Madmartigan (S62359/2005) skall paras med Loa Larsson - J FINJ(g)CH SJ(gs)CH SVCH Lappstintans Cloudberry Drops (S66273/2004)! Märith var hit i måndas med tre av sina hundar och hälsade på och vi är överens om parningen. Det skall bli en väldigt spännande kombination och vi väntar nu att Loa skall komma i löpen. Mer info på Lappstintans hemsida. Intresserade välpköpare, gärna jägare, kan höra av sig till Märith.

Som lök på laxen ringde en kille från Finland i veckan och han söker efter en border för jakt. Så han har varit här idag och hälsat på Ozzy och Rally. Han är väldigt intresserad av att ta en valp av kombinationen Ozzy/Loa. Kul!

I morgon är det grytjakt som gäller igen. Erik och jag skall ut och lufta Ozzy och Tuva, som precis blivit frisk efter sista grävlingsbataljen. Rally får även hänga med, i vart fall som sällskap.

Idag är hundarna och jag ensamma hemma då Anna är på Scrap-träff. Så idag är det mycket många småprojekt som skall slutföras. Förhoppningsvis blir det några timmars jobb på provgrytet.

Upp

 

Lördag 25 oktober 2008

På den avslutande oktoberjakten fick bara Ozzy följa med då vi skulle stycka på söndagen och jag tyckte det var tråkigt att ha två hundar sittandes i bilen under tiden. Så det var Ozzy och jag som var ute på jakt. Vi fick en kalv under lördagen (Sune sköt) och vi var då ganska nöjda. Vi har inte sett så mycket kalv så vi kommer inte att jaga något mera. Dock får hundförarna skjuta varsinn kalv som betalt för hundhjälpen.

Ozzy och jag hade en spännande såt under lördagen. Då vi gick på pass så hade vi en av grannjaktlagens hundar som skällde ståndskall bara en bit utanför passlinjen. Jag och Ozzy hade sista passet på den aktuella passlinjen, ett skogspass vid en bäck. Det är väldigt tät skog runtomkring men just vid passet så ser man hyfsat bra. Ståndskallet kom närmare och närmare oss och till sist var det så nära så jag hörde träden skrapa i pälsen på älgen. Det var dock så tätt åt det hållet att jag aldrig såg varken hund eller älg. Men vi var på helspänn kan jag lova : ) Helt plötsligt dök en person upp emellan oss och älgen. Antagligen var det hundägaren som stötte ut hund och älg ur vår såt. Ingen hade dock meddelat något i förväg!

Idag var jag upp till markerna för att släppa Ozzy. Jag hade tänkt gå med Rally i band och bara släppa honom om något skulle komma. Men han drog ju som en galning och var inte speciellt nöjd med att sitta fast då Ozzy stack. Så jag beslutade mig att släppa även Rally trots att jag bara hade pejl på Ozzy. Rally är ju inte så skogsvan ännu så jag var inte speciellt rädd att han skulle försvinna. Nåväl, det var en fin dag och hundarna sökte ut bra och kom också tillbaka bra. Vi hittade inga rådjur men det var kul att se Rally jobba i skogen. Nu är det väldigt osäkert om han fattade att han jagade eller om han bara tyckte det var kul att hänga på Ozzy : )

Vi var också iväg och kollade det gryt som vi sköt räven i för Ozzy i vinter. Ozzy gick in och var inne några minuter! Det betyder att grytet är större än vad jag tidigare trott. Jag hade trott att det var en enkelpipa på några meter men eftersom han var borta så pass länge så är det nog större. Ingen var hemma. Rally vågade också gå in helt själv. Det var första gången så det var jag väldigt nöjd med!

I morgon skall vi iväg och plocka in snitslarna i I20-skogen (Björkstadens Hundklubbs viltspår) så då får de komma med och kuta järnet i skogen igen.

Veckans träff med grytintresserade blev väldigt lyckad. Vi var ca 10 personer och vi besatämde oss för att bygga ett provgryt i Mullsjö. Så nu är det bara att spotta i nävarna och ta tag i det! Mer om det framöver. Det kommer att finnas ca 10 unghundar som skall börja tränas nästa säsong så tajmingen är jättebra!

Under veckan har det också kommit en till förfrågan om parning för Ozzy så nu är det kanske två parningar på gång. Jag berättar mer sedan då det blir mera konkret. Men vi kan väl säga så mycket att en tikägare kommer på besök i till veckan : )

Upp

 

Onsdag 15 oktober 2008

Så hade vi gjort bort första helgen med oktoberjakt. Om det gick trögt i september så var det något helt annorlunda nu. Lördagens första såt inleddes med att min grupp sköt två kor och två kalvar. Utöver det så såg vi flera ensamma kor till i såten. Jag satt mitt i hetluften och inledde med att se ko och kalv som hade gråhundstiken Kirra i hasorna. Det var dock allt för tätt för att jag skulle kunna skjuta. Sedan började 'kriget'! En passare som satt två pass söder om mej sköt en kalv och meddelade att det var ko och tjur som försvann or pass. Efter det sköt passgrannen norr om mig kalven som nyss hade smugit bakom mej. bara en stund senare kliver en skoveltjur ut 50 meter framför mig. Eftersom vi hade skjutit fullt med tjurar fick jag bara njuta av skådespelet. Jag hörde ju dock att kon var i följe eftersom den gick och lockade på kalven. Jag sköt henne på ca 50 meter. Hon markerade i smällen och efter en rusning på ca 30 meter såg jag att hon stod och mådde dåligt. Hon tog några ytterligare steg och lade sig ner. Det var dock så risigt att jag inte kunde skjuta något mer skott. Skottet tog lite högt och lite långt bak men hade trasat sönder levern totalt. Köttförstöringen var minimal, max en hamburgare! (Den som hänger andra från höger är 'min') Till sist sköt passaren två pass norrut en ko till. Det blev en lång väntan innan alla djur var passade och ur skogen och klara för kylrummet. Kon jag sköt och passgrannens kalv fick åka ut tillsammans Hundarna var inte med då det regnade då vi gick ut i pass. Det var nog kanske lugnast så!

Efter denna urladdning så jagade vi bara en såt till. Efter det träffade jag P-A Åhlen och gjorde en åtelplats för mårdhund och hängde upp en åtelkamera. Nu får vi hoppas att vi får besök där. Kameran får sitta i tre veckor och då får vi se vem som varit på besök.

På söndagen sköts ytterligare två kor. I en av såtarna hade jag fyra hundar som skällde ståndskall runt mig, två av våra hundar och två på grannjaktlagets marker. Nästa lördag blir det kalvjakt och på söndag blir det styckning, huva!

Till veckan skall jag samla lite folk kring Umeå för att diskutera uppförandet av ett träningsgryt här omkring Umeå. Antalet grytjaktsintresserade har ökat och det känns tråkigt att vi måste resa ända upp till Fällfors för att träna våra hundar. Till veckan blir det också dags att vaccinera Rally som snart fyller ett år!

Upp

 

Söndag 28 september 2008

Idag var det äntligen dags för lite grytjakt. Jag och hundarna hade blivit inbjudna på grytjakt, söder om umeå, av Rolf, TACK! Erik skulle också följa med men han blev sjuk och stannade hemma.

Dessvärre var det lite för bra väder för grytjakt idag, det var solsken och hyfsat varmt i luften. Vi besökte en mängd gryt varav de två första var riktigt stora gryt med ca 6-8 ingångar. Båda var nyligen använda. Vittringen var tillräckligt stark för att Ozzy skulle gå in. Han var inne i dem i flera omgångar. Båda var också ganska djupa och det är frågan om hur grävbart det hade varit. Vid det andra låg det till och med lite färsk mat vid en av ingångarna och det var både grävlingsspår och -hår i ingångarna. Men, de som bott där var nog ute och solade.

Sedan sökte vi av en del "enpipiga" gryt. Där fick också Rally vara in och titta med moraliskt stöd av Ozzy : ). Han är inte tillräckligt kaxig ännu så att han vågar gå in själv. Rally tyckte det var skönast att ligga i ingången och kyla ner sig lite. Efter detta fortsatte vi till en kolbotten där det var två hål men där var Ozzy inte ens intresserad av att gå in och det var nog lite längre sedan någon bott där. Sen bytte vi jaktområde och sökte av några gryt till.

Som avslutning var vi och tittade på en tilltänkt plats för ett konstgryt samt en eventuell placering av ett provgryt.

Sammanfattningsvis var det en trevlig jaktdag utan byte. Men det är ju så ibland. framförallt då vädret visade sig från sin bättre sida. Vi är dock helt övertygade om att flera av gryten kommer att ha inneboende i vinter. På flera ställen var det riven mossa utanför gryten och bäddmaterialet var nog på väg in. Det får bli nya tag då vädret blivit lite kallare!

Upp

 

Tisdag 23 september 2008

Bara en snabb liten uppdate...

Jag har kommit igång med provgrytsbygget igen! Jag har jobbat två kvällar nere i källaren och nu har jag nästan fyra sektioner klara. Två till så är allt utom nedgången till kitteln klart. Eller klart och klart, men då är då i vart fall lådorna klara. Sedan bllir det att montera gångjärn osv. för att få allt att sitta ihop.

Till helgen blir det grytjakt med Erik och en kille som jag träffat via jaktsnackforumet - Rolf. Rolf har bjudit in oss på jakt och det skall bli jäkligt kul. Vi får väl se vilka hundar som får jobba. Jag har i vart fall tänkt ta med Rally också så att han får springa i något tomt naturgryt. Dock är det inte läge att släppa honom på riktigt ännu. Blir det nåt för mina hundar så är det Ozzy som får jobba. Men det är ju två hundar till med i leken också så vi får se hur det blir. Hur som helst så skall det bli kul!

Jag har också börjat slita och riva i lite folk kring Umeå för att se om vi kan få ett eget provgryt i trakterna kring stan. Förhoppningsvis blir det ett möte inom kort.

Upp

 

Lördag 13 september 2008

Då var årets septemberjakt avslutad! Egentligen var den det redan den tredje september men jag har inte haft tid att skriva något tidigare.


Årets septemberjakt var resultatmässigt den sämsta sedan jag började i jaktlaget för sex år sedan. Vi har endast skjutit fyra tjurar av tilldelningen på åtta vuxna. Så nu blir det att försöka skjuta fyra hondjur under kalvjakten i oktober.

Rally och Ozzy fick turas om att vara med på pass. Rally som annars är väldigt livlig uppförde sej väldigt bra på pass. Vi hade väldigt fint väder måndag och tisdag. På bilden här till höger tog jag med båda på pass eftersom det var ett pass där det inte fanns något torn. Just denna såt blev det väldigt spännande då gråhunden Kirra hade upptag i skogen ca 200 meter framför oss. Tjuren sköts av vår passgranne och Ozzy o Rally fick vara med då den passades och sedan blev hämtad. Jag fick draghjälp ur skogen då de båda skulle slita älgen i bitar. Någon som hade sagt att 'de där kan väl inte vara några älghundar' fick ändra sej då de såg vilken frenesi hundarna hade!

På tisdag eftermiddag fick jag lite jobb som jag tvungen att utföra under kvällen. Vi skulle dock jaga 'Änge' som sista såt innan kvällssittningen och eftersom alla pass är nära och vid vägar så valde jag att stanna kvar. Hundarna fick sitta i bilen 10 meter från tornet. Gråhunden Garm fick upptag ganska direkt och det blev ståndskall nedanför mig ca 100 meter in i skogen. Ståndskallet varade säkert 15 minuter och jag var helt säker på att hundföraren skulle skjuta älgen. Men det visade sig att det var väldigt risigt och han kom aldrig till skott. Det var två tjurar som stod i riset. Till sist ropade hundföraren att vi skulle passa upp vid vägen. Tjurarna hade gått loss.


Jag såg tjurarna komma i maklig takt uppför backen mot vägen. Samtidigt kom det en bil på vägen bakifrån och det blev lite kaotiskt. Jag visslade till och tjurarna stannade på andra sidan vägen. efter några sekunder gick den större över vägen och då han klev ner i diket på min sida lät jag min nyinköpta Husqvarna 9,3x62 tala. Tjruen markerade inget utan fortsatte in i skogen utom synhåll. Samtidigt steg tjur nummer två upp på vägen och visade sin bredsida åt mig. Vi skjuter dock bara ett djur per skytt i taget och eftersom jag inte visste vad som hänt med ettan så lät jag den andre löpa. Jag hör nu att det knakar och brakar ordentligt inne i skogen bakom mig och var ganska säker på att den första stöp. Efter bara några sekunder ekar tre skott och den andra är också skjuten. Nu kommer Garm och jag ser att han vänder inne i skogen ungefär där det knakade till så jag var ganska säker på att tjuren låg där. Hundföraren kommer och bekräftar. Min första tjur blev en femtaggare : )


Efteråt gick jag och hämtade hundarna i bilen som var hyfsat taggade efter att ha hört ståndskallet och skotten. Jag tog dem i band och de fick följa spåret fram till den döda tjuren.

På onsdagen var det dåligt väder och Rally fick följa med ut i skogen medan Ozzy fick stanna kvar i bilen. Rally tyckte det var väldigt skönt med sovsäcken i regnet. Det blev inga skjutna älgar under dagen trots att vi hade ensamma kor/kvigor i såten. Humöret var heller inte på topp då de flesta suttit och frusit i regnet i flera timmar. Vi beslöt oss att avbryta septemberjakten och att återuppta jakten i oktober

Den tjur som sköts på passet då Ozzy och Rally var med hade ett benbrott på ett av de bakre underbenen. Han verkade dock inte ha några större besvär av det. Brottet var läkt och överväxt. Under lördagens styckning gjorde vi dock en annan otrevlig upptäckt. Killen som stod och sågade upp benen till soppben gjorde plötsligt detta fynd. Vi vet inte om det var samma älg som hade benbrottet eller var det någon annan. Hur som haver är det väldigt tråkigt att göra fynd som dessa. Älgen har antagligen haft otroligt ont. Det är en ledkula där kulan satt sig och växt in. Detta visar hur otroligt viktigt det är att göra ordentliga eftersök efter påskjutna älgar!

Nästa happening blir antagligen grytjakt någon gårng framöver. Dessvärre är jag ordentligt förkyld nu så det blev ingen jakt denna helg. Men förhoppningsvis blir det nya tag framöver.

Upp

 

Lördag 9 augusti 2008

Semestern över
Då har det åter gått ett antal månader och semestern är över ännu en gång. Vi tillbringade nästan fyra fulla veckor i Finland. Ibland blev det lite mycket hund, när de var som mest så var det sex hundar, varav fyra terriers och det var oundvikligt med lite gruff nu och då. Men i det stora hela gick det bra och det var skönt att få bo i stugan på ön och vara ifred ibland.

Sommaren har varit mycket givande, framförallt för Ozzy. Dels har det varit framgångar i provgryten och vid ett tillfälle smet han på ön och drev något vilt med skall. Det är positivt eftersom jag inte hört honom driva med skall tidigare!

Grytlägret i Pomarkku 2008
Direkt vi kom hem till Närpes begav jag mig ner till Pomarkku med hundarna. Jag hade anmält Ozzy på grytprov och jag var där nere i tre dagar. Rally var med mest för den sociala träningens skull. Det var kul att träffa så många nya ansikten från framförallt 'bordersverige' då flera svenska uppfödare var på plats. Det var en väldigt gemytlig samvaro med en hel del skratt.

Jag hade ju varit lite nervös för de finska förträngningarna men det visade sig vara obefogat. Ingången gick hyfsat bra direkt och de som var inne i grytet hade han inga större problem med. Ozzy fick bara träna en kortare stund med räven då tränarna ansåg att han var klar för att gå prov. Jag tränade Ozzy mycket i tomgrytet för att få bort hans iverskall. Kvällen innan provet gick han i princip helt tyst igenom grytet. Det känndes bra! Vid lottningen påföljande morgon blev jag sjätte ekipage och det blev en hel del väntan vid grytet innan det var vår tur. Sin vana trogen så var ju Ozzy laddad till tänderna, så det blev en hel del iverskall i grytet. Nåväl vi fick fortsätta och då var det bara att vänta igen. Själva provet gick helt bra för att vara första gången. Hanfor snabbt in i grytet och tryckte räven till högre hörnboet. Han backade för rävens attacker men tryckte också tillbaka räven in i boet. Det blev ingen kontakt mellan dem och provet gick hela tiden ut. Det blev B40 i betyg och avdrag gjordes för att han iverskallade och för att han inte sökte igenom hela tomgrytet. Ev fick han inte full poäng i hårdhet.

Detta gav mig blodad tand och jag passade på att göra naturgrytsrevideringen på smma gång. Denna krävs om man skall ha ett finskt grytchampionat. Det är dock en väldigt löjlig grej. Hunden skall gå in i ett tomt naturgryt så att hela hunden är inne. Så fort svansen var utom synhåll så fick jag kalla ut honom.

Så nu var det bara att ladda inför två prov till. Det visade sig att jag kunde göra dessa den dag vi hade tänkt avsluta semestern. Så jag bokade om min resa och Anna for hem på fredag eftermiddag som planerat. Eftersom jag bara hade Harleyn som fortskaffningsmedel så skulle svärfar Anders och köra Ozzy till Malax med bil. Men resan efter proven på lördag morgon skulle ske med hojen. Jag fixade till min gamla haglövare så att Ozzy kunde åka på min mage till båten, 2,5 mil.

Grytprov i Malax 8/8-9/8 2008
Husse var riktigt nervös inför första provet. Det var sex hundar som skulle starta, 5 B-hundar och en A-hund. Vi lottades som första ekipage. Sin vana trogen skällde han på tomgrytsrevideringen så jag var beredd på poängavdrag för det. Han gick dock igenom hela grytet. När det var dags att möta räven så var det full fart. Han for in i grytet och jagade snabbt efter räven. Han jobbade på bra och backade då räven anföll men fortsatte bara att attackera. Han tryckte ner räven ända in i boet och domaren slog ner plåten efter ca tre minuter för att spara räven, pust! Ett till prov avklarat. Han fick B42, dvs. två poängs avdrag för iverskallen.

Nu blev det ytterligare en väntan tills klockan skulle passera midnatt och det var dags för starten i A-provet. En annan faktor som oroade var att vissa hundar gick hårt åt rävarna. Tomgrytsrevideringen var åter ljudlig men lite lugnare denna gång. Han skällde bara då han kämpade sig igenom förträngningarna. Eftersom Ozzy var den enda som skulle starta A-prov så blev vi sist av de fyra startande. Rävarna räckte och det var dags att släppa in honom i grytet. Han tog sig in jättesnabbt genom förträngningen och inom en minut hade han grävt sig igenom sandvallen och skällde vid plåten. Räven drog iväg til samma bo igen och Ozzy efter. Från min plats vid grytöppningen tyckte jag att han var lite mindre framfusig men efter ett tag så plåtade domaren igen. Då hade det gått kanske fyra minuter! PUST! och JIPPIE! Han var nu Finsk grytchampion! Efter att jag snackat med domarens medhjälpare så fick jag veta att Ozzy jobbade ännu bättre på detta prov och jobbade sig målmedvetet framåt hela tiden tills han var in i boet med huvudet och då plåtade domaren. Betyget blev A48, dvs två poängs avdrag igen för iverskallen. I övrigt var det full pott på skall hårdhet etc. Resultatlistan för proven kan ni se här.

Vi kom väl i säng vid 02:30 tiden och steg upp vid 05:40. Jag klädde på mig och stoppade ner Ozzy i Rygsäcken. Det var två trötta krigare som körde de 2,5 milen in till hamnen för att vänta på färjans avfärd till Umeå. Ozzy skötte sej jättebra på motorcykeln och vi får nog utveckla det vidare : )

Rallymannen!
Rally då? Den mannen är full av energi det är inga ledsamheter och han är glad i nästan allt och alla. Den enda han inte kommer överns med är foxterriern Filip. Fille är ju lite av en polis och Rally har svårt att tolka signalerna. Det var dock Filip som fick ge sig i bataljerna! Rally som inte har visat någon aggression tidigare visade tydligt att man inte ger sig på honom ostraffat!

I Pomarkku fick han springa tillsammans med Ozzy i provgryten och han tyckte det va skitkul. Dock var det fortfarande lite för hemskt att vara där ensam. Men det kommer nog! Han fick också träffa sin första mårdhund under semestern. Han skällde ut en som var fångad i en fälla. Det var ordentliga takter så jag är inte det minsta orolig för honom jaktligt sett. Han visar också självständighet i skogen och har varit ute på många upptäcksfärder i skogen ensam i sommar. Dessutom är han fenomenal på inkallning. Visslar man på honom så kommer han nio gånger av tio. Jag kunde till och med kalla in honom då han skällde på mårdhunden. DET kan jag inte göra med Ozzy!

Det som däremot är tråkigt är att den andra testikeln fortfarande inte ramlat ner. Så antagligen kommer det att lämna så, vi avvaktar dock några månader ännu innan vi kontaktar veterinär för att konstatera det upenbara.

Upp

 

Onsdag 18 maj 2008

Allmänna läget
Då var det dags för en uppdatering igen, tiden bara flyger iväg. Mycket tid denna vår har gått åt till hägnbygget för ÖNGK:s räkning. Men nu är t i det stora hela klart och vi kan hålla på med annat kul.

Jakten som jag skrev om sist resulterade i ett veterinärbesök. Ozzy hade fått en allvarlig halsinflammation. Det var oklart vad som hade orsakat den. Han fick penicillin och kortison i 10 dagar och efter det så var blev det bättre. Jag har dock noterat att han har ganska lätt för att bli hostig då han anstränger sig och blir exalterad. Och det blir han då det är dags att göra något ’roligt’. Han är verkligen hyperaktiv då han vet att det blir dags att jaga eller göra något annat kul.

Våren har också innehållit ett huggormsmöte som dock slutade bra då jag anade ugglor i mossen innan det var för sent. Ormen kröp rakt emot de vilande hundarna och började väsa åt dem. De låg tydligen mitt på ’hans’ väg.

Starten på spårträningen blev ganska sen eftersom det tog ett tag innan vi kunde sätta ut spåren i I20 skogen, men nu är vi igång! Varje onsdag är vi ute och tränar. Ozzy tycker att det är för lätt med spår som bara ligger några timmar så nu skall jag börja träna på dygnsgamla spår med honom. Om det går bra kanske vi går något prov till hösten men då vill jag verkligen veta att han är klar för det . Spilevinken Rally har också fått börja spårträna. Han har dock inte riktigt fattat vad det går ut på. Så fort man berömmer honom i spåret så tittar han glatt på husse och undrar om han ska få godis! Men, vi har hittat klöven alla gånger så snart skall det nog gå som en dans det också. Jag tror jag får byta till den taktik jag hade med Ozzy först, dvs. bara följa efter tyst i spåret och belöna först då han hittar klöven.

Grythundslägret 5-8/6 2008
Nationaldagshelgen var det åter igen dags för det årliga grythundslägret i ÖNGK:s regi. Jag och hundarna for upp själv, ingen matte alltså. Vi hade också med oss Johanna och Jack Russeln Alice som precis håller på att inleda sin grythundskarriär. Jag och hundarna delade stuga med Göran. Det är för övrigt jävligt kul att se Göran i högform igen efter vinterns otäcka olycka. Kom ihåg att använda varselväst ni som går med hundarna i jakt med passkyttar!

Jag hade inte anmält hundarna i några prov i år utan satsade mer på att vara funktionär. Hundarna fick dock träna viltspår två gånger och träna i provgrytet två gånger.

Rally är ju egentligen för ung för att visa några riktiga takter i grytet. Han kampar bra med skinnet och jagar allt och alla med skall men då han kommer in i grytet så förstår han ännu inte att han skall skälla på skinnet (någon riktig grävling har han inte fått möta ännu). Däremot börjar han vara riktigt hemma på att springa i gångarna. På lägret fick han vara ’katalysator’ åt Alice så att hon fattade att det var kul att springa i gångarna. Rally fick också springa i gångarna med en av Märiths ungtikar, Tootsi.

Så till Ozzy, han förvandlas till ett monster då han ser grytet. Han påminner faktiskt mer om en tysk jaktterrier än en border då han släpps i grytet (kanske därför han är så svart…). Han skriker som ett vilddjur och har lite svårt att hålla tillbaka iverskallen då han kommer in i grytet. Han hade fortfarande problem med hyllan och den liggande förträngningen ville sig inte riktigt. Jag och Märith jobbade stenhårt med honom för att få honom att lägga sig på sidan. Han fick en mycket omild behandling men brydde sig inte nämnvärt om det… han skulle ju bara fram och skälla på skinnet. Jag fick mej dock en tankeställare på lägret, Ozzy är ingen sprängare! De jakter han gjort så visar han mer förliggartakter och samma sak i provgrytet – han vill inte bryta. Så jag skall nog inte primärt göra sprängarprov utan satsa på förliggarprov istället.

Träning Drängsmark 080617
Igår for Johanna och jag samt Göran och Leif upp till Drängsmark för att träna. Göran och Leif har två kullsyskon från en borderterrierkennel i Umeå som inte satsar på jakt, så det var kul att få med dessa herrar och deras hundar.

Först ut var Figaro som visat goda takter på lägret där han klarade grytkaraktären, apporten samt ett anlagsprov i viltspår. Igår var dock skallet helt ortblåst. Han ville bara åt grävlingen och började nästan blöda av han var hård på gallret. Han var ivrig som tusan men ville inte skälla. Det blir att jobba med skallet innan fortsatta prov. Sedan var det Fedras tur som aldrig varit inne i grytet tidigare. Innan vi började träningen var hon inte speciellt intresserad av att springa i gångarna. Men när vi väl hade satt in grävlingen blev hon tänd. Hon jobbade bra vid gallret med distans och gjorde en del utfall men backade bakåt då jag körde grävlingen mot henne. Hon är helt klart klar för ett karaktärsprov enligt min bedömning. Det märks att det var agilityblod i de båda syskonen, båda klarade hyllan flera ggr.

Alice vill inte få igång de rätta takterna. Hon går lugnt omkring i gångarna och är framme och nosar på grävlingen men skallar inte. Rally har heller inte fattat att han skall skälla. Men jag känner mig inte speciellt stressad för det. Han gillar att springa i gångarna och skallar i övrigt så det kommer nog vad tiden lider. Ev. får han träffa riktig grävling till hösten.

Igår var det så dags att träna förliggare med Ozzy. Som vanligt var han het och det var många iverskall. Eftersom han blir så upphetsad så har han svårt att ta sig igenom förträngningarna. Men jag lät honom bara ligga och lugna ner sig och igår föll äntligen polletten ner. Man såg på honom hur han låg och funderade hur han skulle komma åt grävlingen. Helt plötsligt vek han huvudet åt sidan och gick in med tassarna först. Med lite hjälp klarade han den liggande förträngningen tre ggr. Sandvallen var inga som helst problem! Med lite mer träning så kommer det där att gå bra. KUL!

Träningen igår var också avgörande för om jag skall fara på läger med honom i Finland i Juli. Nu vet jag att han klarar sandvallen och jag tror att han kommer att lösa den finska förträngningen. Så jag skall ringa dem nu och se om vi ryms med.

Upp

 

Söndag 16 mars 2008

Då har det återigen gått allt förmycket tid sedan jag har skrivit något här. Men det har varit fullt upp med jobb och Rally! Tiden att fara och jaga har inte riktigt funnits. Sedan har det varit någon förkylning med i bilden också.

Rally är en trevlig prick och han är med mig på jobbet på dagarna där han charmar alla som kommer innanför dörren. Jag skulle egentligen vilja ha honom hemma med Ozzy redan nu. Men dessvärre har det varit en del problem med hans mage. Vi vet inte riktigt vad som var orsaken men helt plötsligt bajsade han jättemycket och det hände olyckor titt som tätt inne. Vi har gått över till vuxenfoder redan och det kanske var för tidigt. Med Ozzy gick det bra men det kan vara en del av problematiken med Rally. Jag har också haft tuggben åt honom på jobbet och från början åt han ju inte på dem utan gnagde mest litegrann. Hur som haver så har vi nu gått tillbaka till ett valpfoder. Det blev Roburs breeder då vi hade gått över till Roburs foder redan. Jag har också blandat i lite gräddfil i maten och, peppar peppar, nu verkar det vara på bättringsvägen. Nu har han varit hyfsat bra i magen tre-fyra dagar.

Igår tog jag med Ozzy och for upp till markerna. Jag tänkte att vi skulle vittja lite gryt. Nu blev det en vacker dag och sannolikheten att en räv skulle ligga inne i går var väl inte så stor. Jag tänkte gå till första grytet vid skjutbanan. Men vi kom bara femtio meter ner efter vägen så fick Ozzy syn på ett eller flera rådjur. Jag såg direkt på honom att nu blev det jakt. : ( Det var ju inte rådjursjakt vi skulle ägna oss åt idag! Men, då var det bara att hämta skidorna och försöka ge sig efter honom. Jag spårade av vägen och hittade rådjursspåren. Efter lite pejlig och lite skidåkning kom han tillbaka ca en timme senare. Han har fruktsansvärt långa sök/drev om de är heta. Jag funderar skarpt på att köpa en GPS-pejl så att man vet var han håller hus.

Efter att han kommit tillbaka märkte jag att något var på tok med honom. Han hostade och hulkade och det var som om något satt i halsen på honom. I natt har han hållit på hela natten och jag får nog ta och ringa djursjukhuset i morgon : ( Att det alltid ska bli nå mankemang då vi är ute o jagar!

Upp

 

Söndag 27 januari 2008

Egentligen är det en vecka sen vi var o jagade men tiden bara rinner iväg. Det är fullt upp med hundarna. Det går bättre och bättre för varje dag med Rally. Han visar förresten rejäla förliggartakter! Han Ställer Ozzy varje dag, jobbar lågt och är framme o nyper till lite mellan skallen : )

Nåja, förra helgen var jag ute med Erik o Tuva och en annan kille. Vi kollade av lite spår och lite gryt. Jag hade ju sagt att jag ville släppa Ozzy i ett grunt gryt nästa gång... pytsan! Jag hade inte riktigt fattat hur det såg ut där vi var, det var nämligen ett konstgryt och bara 50 meter därifrån var ett riktigt gryt. Det låg i en brant skogsbacke och tunneln eller tunnlarna gick rakt in. Ozzy slank ner och var borta ett bra tag. Efter kanske 20 minuter hörde vi skall och gnäll i hålet. Eftersom inget hände gick jag dit. Ozzy låg i hålet och ville inte komma ut. Så jag grävde lite och försökte locka ut honom. Det var ju likadant senast när han mötte mårdhunden. Undrar om han blev rädd då vi sköt utanför grytet och att det är något som sitter kvar. Nåväl, efter ett tag kom han ut och vi släppte in Tuva och jag gick bort med Ozzy. Men inget kom ut då heller. Uppenbarligen var det något där inne för båda hundarna visade ju intresse för hålet. Vi släppte in Ozzy ytterligare en gång och pejlade. Vi vartvungna att ha pejlen på maxläge för att få in honom. Det var således ca 4-5 meter djupt och inte läge att börja gräva. Till sist gick Erik och jag o hundarna bort och lämnade kvar den tredje killen som skytt. Men inget kom ut.

Nåja, något var ju där men vi hade inga inspår så vi vet inte vad det var. Ozzy var lite sårig men inget som direkt tydde på någon batalj utan mer skrubbsår från stenar o kvistar. Nu får vi se när det blir jakt nästa gång. Jag har mycke resor på jobbet och helgerna blir mest vila. Vi får se!

Upp

 

Måndag 31 december 2007

Svärfar och jag var ute på mårdhundsjakt under annandagen. Vi gick till ett gryt jag inte varit på tidigare. Det hade två utgångar mitt emot varandra med ca 4 meters mellanrum. Totalt var väl grytet ca 10 meter långt. Gångarna gick ungefär som ett 'plus'. Ozzy for in och var inne länge. Jag hörde inga skall men det dunsade och han hittade uppenbarligen något där inne. Vi började spetta på ett ställe men helt plötsligt flyttade det sig. Efter ett tag kom mårdhunden backandes ut genom hålet mot bäcken. Jag var lite tafatt och då de kom ut var det fullt slagsmål och det var omöjligt att skjuta. De for in i skogen och ozzy skällde bitvis. Vi tappade bort dem, men plötsligt hörde jag hur Ozzy skällde på nytt vid grytet. Jag sprang dit igen och fick se honom skälla vid ingången mot skogen. Han for in i grytet igen.

Efter ett tag började vi gräva på ett ställe där de legat länge. Det var mellan 6 och 8 fot djupt. Vi grävde kanske en halv meter men det minskade inte på pejlen. Återigen efter ett tag hörde jag att Ozzy skällde vid utgången mot skogen. De var ute igen! Vi sprang dit men fick inte tag på dem. De for in i hålet igen. Vi fortsatte således att gräva. Efter ett tag kom Ozzy ut och drack massvis med vatten. Tidigare hade han bara varit ute o hämtat luft. Efter detta märkte jag att han sprang i gångarna och mårdhunden hade gått till ett ställe där det tidigare var grävt. Vi tog bort kvistarna etc och där låg mårdhunden. Svärfar slet ut den och jag sköt den. Efter skottet låg Ozzy kvar o gnydde i grytet så jag fick dra ut honom... konstigt!

Totalt hade nog Ozzy jobbat i två timmar och var rejält slut. Det är oklart om det var en eller två mårdhundar i grytet. Det är möjligt att det var en som kom ut första gången och att det var en kvar som han skällde på i öppningen.

Ozzy var rejält skitig efter bataljen och när jag tvättade honom efteråt såg jag att han var biten på halsen, tydliga hål i huden. Båda ögonbrynen var skadade och öronen och läpparna hade bitsår. Jag tvättade och sprutade decinficerande spray på skadorna.


Den 27/12 såg såren på halsen inge bra ut. Vätska hade samlats inför huden och det kändes bäst att uppsöka veterinären. Det blev i Värnamo eftersom vi var och hämtade Rally där. Veterinären rakade honom på halsen, vilket inte var roligt! Sedan fick han kortisonsalva i sju dagar och antibiotika i tio dagar.

Nu verkar han vara på bättringsvägen och det känns skönt. Det är inte snyggt med det läker.

Upp

 

Söndag 16 december 2007

Min jaktkompis Erik hade slagit på riksantikvarieämbetets sida och hittat ett gäng kolbottnar på jaktmarkerna. Vi kollade av sju stycken igår. I den ena hittade vi hyfsat färska spår (sand utanför i snön). Både Tuva och Ozzy var in och undersökte men ingen var hemma. Det var flera gångar men bara en ingång. Däremot var två nya gångar 'under konstruktion'.

Vi var också och vittjade ett annat gryt där det var sandigt utanför i snön. men där var ingen hemma heller. Således ingen jaktlycka men kul att hitta ett nytt gryt.

Nu blir det ingen mer jakt här innan jul. Däremot skall jag jaga mårdhund i Finland under julledigheten med svärfar. Hoppas det ligger några inne!

Upp

 

Tisdag 11 december 2007

Nu är det ett tag sedan jag haft någon tid och ork att skriva. För Er som följer med mattes blogg så har ni dock sett att det varit en del äventyr

Den 24 november var en lärorik men allt för spännande dag!Jag släppte Ozzy vid Knacken och ganska snabbt hittade han ett gryt som var tomt. Efter det spårade han räv ner efter Knacken-linjen. Helt plötsligt var han borta och jag hittade honom ingenstans. Jag visslade och traskade runt och försökte spåra honom. Jag hörde en hund som skällde mot Gunsmark (grannjaktlaget) men tänkte att det var någon annan (hundgårds)hund. Jag pejlade också men fick inte riktigt någon koll på vart han var (antingen upp mot stugan eller rakt in mot Gunsmark). Jag gick tillbaka till stugan och tänkte att han nog var där. Där var han inte heller så jag for och hämtade Zingo som sökhjälp.

Med Zingo till hjälp försökte jag spåra Ozzy men det var i princip omöjligt då det var så mycket räv och hundspår om vart annat. Till sist bestämde jag mig för att gå mot Gunsmark och lita på pejlen. Efter ett tag märkte jag faktiskt att jag var närmare. När jag kommit in på Gunsmark och lade ner grejerna för att fixa vapenremmen så stod Ozzy plötsligt vid mina fötter! Efter ca tre timmar borta var han åter! Det var en mycket lättad husse som styrde stegen tillbaka mot stugan.

Med facit i hand så var det nog antagligen han som skällde och jag som inte fattade mig på pejlen och dess skallindikator. : ( Nästa gång skall jag gå dit det skäller! Antagligen stod han o skällde ner i något gryt och därför lät det inte som han.

När vi gick tillbaka till Knacken märkte jag att Ozzy gick och småhaltade. Men det såg mest ut som om att han var öm i kroppen. Senare på kvällen märkte vi dock att han slitit sönder tassarna och var sårig mellan trampdynorna. Det resulterade i en veckas behandling med silonsalva och sockar på fötterna. De fyra första dagarna var han riktigt spak och han mådde nog allmänt risigt efter helgens eskapader.

Helgen efter jagade vi räv på jaktlagets marker med stövare. Vi motionerade en räv men den gick i gryt. Vi hittade dock inte var så det blev en resultatlös jakt. Nu till helgen skall antagligen jag och Erik och undersöka lite gamla kolbottnar.

I övrigt är det också klart att vi hämtar hem vårt nya tillskott till familjen i mellandagarna. Det blir en hanne från Hörntorpets kennel! Vi har inte bestämt oss ännu vilken av de två det blir utan det blir en lång sittning i valplådan innan vi bestämmer oss.

Ikväll har jag också fått nys om jaktmarker närmare Umeå. Jag skall undersöka det mera. Om allt funkar kan jag få jakträtt på ca 2300 ha ca 15 minuter från Umeå... Håll tummarna!

Upp

 

Måndag 19 november 2007

I helgen var Ozzy o jag iväg på höstens första rådjursjakt. Den blev dessvärre resultatlös. Ozzy var iväg på några längre sök men jag vet inte om han drev något. Det var väldigt lite snö i skogen så det var svårt att se spår. Det verkade heller inte vara lika gott om rådjur som ifjol. Vi verkar ju ha mycket räv i år så det är frågan om de gått hårt åt rådjuren.

Efter två såtar med rådjur for jag o sökte nya gryt. Dock hittade jag inget. Jag har dock fått tips om ett ställe lite längre bort där det kan finnnas gryt. Jag var också och kollade under den lada där jag hört att en kille i laget har sett grävling. Det var grävlingspår i snön men ingen verkade vara hemma. Vi får fara dit igen o kolla senare.

Snart kommer Erik o Tuva på besök. Hundarna ska få socialisera lite.

Upp

 

Söndag 11 november 2007

ÄNTLIGEN! igen!

Ozzy och jag var ute med Erik och Tuva och jagade idag. Det var spårsnö så vi spårade räv hela f.m. kring Knacken. Erik trodde han hade hittat där en räv gått i gryt. Men dessvärre hade den bara gått förbi o tittat. Efter det tog vi lunch, Erik stekte fläsk och det var fantastiskt gott!

Sedan for vi å vittjade gryten inne i Noret. Båda hundarna var inne i skjutbansgrytet men där var ingen hemma. Det gryt som jag sett spillning untanför var fyllt med vatten. I det sista fick vi dock napp! Tuva for in och skällde och sedan kom hon ut. Det var inga inspår så vi misstänkte grävling. Jag gick o hämtade Ozzy så vi kunde släppa in honom. Han for in och började skälla som besatt. Det var på ett o samma ställe och vi kunde höra att det var riktigt grunt. Efter några spadtag var Erik igenom och jag slet ut Ozzy. Efter ett tag stack en förskräckt räv ut nosen. Jag sköt ett skott o sedan gick den undan. Efter ett tag tittade den ut och fick ett skott till. Vi släppte ner Ozzy för att apportera ut den men det vile sig inte. Jag fick slita hårt för att få ut Ozzy. Sedan skickade vi in Tuva för att apportera den. Det var en liten ungtik. Det var ingen fler hemma i grytet så vi återställde det och lämnade räven som åtel.

Ozzy var jättetaggad under jakten o var inte det minsta rädd då vi sköt! JÄTTEKUL! Husse var såå stolt efteråt! Nu är det en trött Ozzy som ligger vid mina fötter.

Upp

 

Söndag 28 oktober 2007

ÄNTLIGEN! x 2.

Förra helgens älgjakt blev det lite av ketchupeffekten, på lördagen gick det fortsatt trögt och många var nog rätt deppade. Men, så blev det söndag och gråhundarna vädrade älg redan på morgonsamlingen. Första såten är känd för att alltid innehålla älg. Jag såg direkt på Ozzy, då vi gick på pass, att det var något på gång. Han vilade inte en minut i tornet utan stod och hade utkik hela tiden. Ganska snabbt blev det ett upptag ca 100 meter innanför oss. Det drog dock snabbt iväg och Kirra (en av älghundarna) hängde inte med. Efter ett tag var det dags igen, upptaget vara bara 25 meter in i skogen från Ozzy och mig. Det drog iväg en bit från oss och inom kort hörde vi tre skott. Lukas som satt tornet bredvid mig sköt två kalvar. Vi gick dit och Ozzy fick spåra in på den ena och fick riva lite ragg. Nästa såt blev också ett snabbt skott och vi fick en kalv till. Sista såten för dagen fick jag skjuta en kalv och Ozzy fick vara med. Det var äntligen nr ett! Upptaget var precis framför oss och en ko med enkelkalv kom ut på hygget framför oss. De sprang ganska lugnt till vänster om mig och Ozzy hade full koll på dem. Jag fick stampa på kopplet för att han inte skulle hoppa ner ur tornet. Jag sköt kalven på ca 80 meter. Eftersom den sen inte behagade stanna utan svängde efter ett tag så sköt jag ett skott till. Det första var nog dödande dock, hade tagit bra precis bakom bogen. Ozzy fick sen söka upp skottplats o smaka på kalvlever : ) Dock fick han inte slita ragg då det låg en något beskyddande gråhund i vägen.

Äntligen nummer 2 är att jag hittat en likasinnad i Umeå! Via Robsofts forum har jag kommit i kontakt med en kille som heter Erik och som har en parsontik. Idag har vi varit ute på grytjakt en bit norr om Umeå. Vi var i tre olika gryt och hundarna fick turas om att vara nere. Nu var det ingen hemma i gryten men det var ändå riktigt kul. Ozzy var lite trög i första grytet men efter att Tuva visat vägen så fattade han vad det hela gick ut på. Vi får besöka gryten fler gånger framöver och se om det är nån Grimbart som behagar flytta in.

Upp

 

Tisdag 16 oktober 2007

Då var det dags för en liten uppdatering, jag är hemma och är sjuk efter helgens älgjakt. Egentligen blev jag sjuk redan på fredag men genomled älgjakten trots snuva, hosta och feberkänningar. Väl hemma var det bara att lägga sig i sängen och vänta ut fanskapet. Idag mår jag något bättre och vill vila ryggen från sängliggandet. Därför får det bli hemsidesuppdatering på flera fronter.

Årets älgjakt har hittills varit händelselös för min och Ozzys del. Vi har inte sett en enda älg. Det som däremot är roligt är att Ozzy är hur cool som helst på passen i år. Jag lägger honom i den egenhändigt tillverkade sovsäcken och där ligger han tyst och myser. Ibland, när han får upp vittringen på något, stiger han upp och markerar att något är på gång.

Åtelmaterialet som jag grävde ner utanför konstgrytet var borta efter två veckor. Jag misstänker grävling då det såg ut som grävlingsspår i jorden runt omkring. Jag har dock inte hittat några gryt runt Knacken. Men de finns säkert där - gäller bara att hitta dem. Under helgens älgjakt fick jag också veta att en grävling håller till under en lada i byn. Ev. ska vi försöka se om vi kan komma åt den. Jag var också och gick lite i skogen nära ladan och hittade två gryt. Det ena, ett sandgryt under en tall, besökte Ozzy direkt. Det verkade inte vara så stort utan han kom ut efter en stund. Jag måste skaffa en grytpejl åt honom! Man blir ju lite nervös då han går ner med vanliga pejlhalsbandet på sig. Det andra grytet var ett stengryt med färsk avföring utanför. Jag tror det är grävling då det var säd i avföringen - måste forska lite. Dessutom hittade jag också ett tredje gryt precis bakom skjutvallen på skjutbanan. Då hade jag inte Ozzy med mig men det såg inte ut att vara bebott just nu. Kul att jag hittat lite gryt så man kan kolla till vintern hur det ser ut.

De har skjutit/fångat fyra grävlingar under den senaste veckan i jaktlaget så de finns där i alla fall. Jag fick en årsunge av en kille i jaktlaget. Den blir perfekt att utnyttja i grytträningen då man inte har levande grävling. Den var skjuten högt uppe i ryggraden så den var väldigt hel och fin.

Ännu har det inte varit någon tid för rådjursjakt. Vi var ju på utställning i Sundsvall första oktoberhelgen och nu är det älgjakt i två helger. Sen skall jag försöka hinna jaga lite rådjur. En av jägarna i laget har sett 14 rådjur själv så stammen är fortfarande stark.

Besöket hos Elisabeth och Roger (Foxteaser) var kul. Vi snackade jakt o hundar under några timmar. Gunnel Grus å de andra hundarna var hur sköna som helst. Vi får väl se vad som händer och om vi har möjlighet att ta någon valp framöver. Livet är ju lite osäkert just nu då Annas förordnande tar slut vid årsskiftet.

Upp

 

Måndag 17 september 2007

Det blir lång mellan inläggen. Som tur är har matte Anna börjat blogga så det händer lite på hennes del av sidan. Det har varit en hektisk sommar som mest präglats av mitt jobbyte och renoveringen av jaktstugan.

Träningen med Ozzy blev inte alls vad jag hade tänkt mig. Grytträningen blev lidande då vi i ÖNGK inte fick igång hägnbygget. Viltspårsträningen blev också lite lidande. Jag tappade sugen efter lägret och ville vila lite och ta ner min egen kravnivå. Nu har vi spårtränat igen några gånger och nu tycker Ozzy det är kul igen!

Älgjakten var förbi i ett nafs. Ozzy var med hela tiden men vi såg inte en enda älg, förrutom de döda då.

I helgen fick vi faktiskt ett eftersöksuppdrag. Men det visade sig nog vara en bom så vi hittade inget. Det var en kille i jaktlaget som skjutit på ett rådjur. Vi hittade dock inget blod och efter en stunds spårande konstaterade vi att det nog var oskadat. Hade det fått en 30-06 med blyspets i sig hade vi nog hittat nåt blod!

Nu laddar vi intör den 1 oktober då jag får släppa Ozzy efter rådjuren. Vi ska också försöka hitta tid att gå i markerna kring jaktstugan o se om vi hittar några gryt. Jag tror att någon har varit inne i konstgrytet. Det var nämligen spår i kornet som låg vid ingången. Nu har jag även åtlat upp med lite smarrigt slaktavfall så vi får se vad som händer.

Idag har jag också ringt Roger på Foxteaser då jag skall ner till Ängelholm i oktober. Då tänkte jag passa på att träffa dem eftersom jag är intresserad av en eventuell parning med Gunnel grus eller Frallan. Det ska bli spännande.

Upp

Onsdag 27 juni 2007

Nu har det hänt mycket i juni och jag har inte hunnit skriva så mycket här. Men jag får köra en sammanfattning.

Innan lägret i Fällfors tränade jag Ozzy på lite olika sätt. Dels utsatte vi honom för en konkurrenssituation där han fick följa en annan hund som spårade. Kontentan av det är väl att det definitivt inte är nåt fel i lusten att spåra. Men då det väl var Ozzys tur att spåra så gick det inte så bra. Han jobbade osäkert i spåret och varierar väldigt mycket. Så det sista jag gjorde innan lägret var att gå ett 100 meters rakt spår utan konstigheter så att han skulle få en enkel uppgift som han kunde lösa. Per på BSHK lade spåret åt oss så att det inte skulle finnas min vittring där. Det spåret gick klockrent!

Fällforslägret 070615-17
Vi kom upp sent på fredag så vi missade egentligen träningen. Men eftersom vi var sena pga att vi hämtat priser så fick vi träna ändå. Det var ju egentligen första gången Ozzy fått träna ordentligt med grävling så det var riktigt spännande. Dessvärre klantade jag mig och gjorde stående förträngningar i både ettans och tvåans gång : ( Han klarade båda gångarna utan problem och skällde som en galning på grävlingen. Däremot hade han problem med hyllan. Han ville inte hoppa upp på den så Peter och jag tränade honom flera gånger på det. Men där krävs det nog mer träning. Jag var ganska säker på att vi inte skulle klara anlaghsprovet på fredag kväll eftersom han tränat allt för lite.

Provet gick inge bra. Det som hände var att han gick i mitten först och stod vid hyllan och skällde (det räknas inte som godtagen kontakt med provdjuret). Sedan provade han ettans gång och där fattade han inte hur han skulle göra med den liggande förträngningen. Eftersom han inte tagit kontakt med provdjuret inom tre minuter var vi tvungna att avbryta provet! Att han inte skulle klara det var ju väntat men det tråkiga var att han inte ens fick köra de maximala 15 minuterna. Men nu vet vi vad vi ska träna på; hyllan och liggande förträngningn, sedan skall nog det där ordna sig!

På lördagen var det dags för viltspårsprovet. Spåret hade legat ungefär 20 timmar och var i lite omväxlande terräng, hygge, skog och lite myrmark. Jag tyckte vi fick en dålig start eftersom jag inte fick ordentligt visat vart uppsparket var. Men efter ett tag hade han hittat spåret och for iväg. Jag tyckte att det verkade som att han spårade bra och såg säker ut. När vi hade spårat ett bra tag så märkte jag dock att vi var på fel spår - ett färskt älgspår. Till sist fick domaren bryta och ta oss tillbaka till spåret. Det visade sig att Ozzy spårat jättebra utan tappt fram till sista vinkeln där han gick på ett färskt älgspår. Vid det här laget var han helt slut mentalt och vi lade honom på sista sträckan för att han skulle få avsluta. Då han hittade spåret så var det dags för skott. Vid skottet märkte jag att han blev nervös, inte rädd men orolig. Han klättrade upp i famnen på mig och ville inte spåra längre (då hade vi varit ute i ca 45 minuter). Jag fick i princip leda honom till klöven. Tråkigt avslut på en i övrigt väldigt bra spårning. Jag hade ju inte förväntat mig något eftersom det gått så dåligt med spårandet i år. Jag blev ändå besviken och förvirrad över hur han hade uppfört sig vid skottögonblicket. Han har ju fått ordentligt med skotträning och det har gått bra (dock vet jag att han inte gillade då jag sköt med grytpistolen för ett tag sedan).

Lägret i övrigt var väldigt roligt och vi träffade många nya trevliga personer och hundar. Med på lägret var också två riktigt unga bordervalpar... tror ni man blev sugen?! Jag träffade också ordföranden i Gävleborgs GK. Han delade stuga med oss och vi blev inbjudna att komma ner till honom och köra lite ordentlig grytjakt. Det är något jag verkligen vill prova på så förhoppningsvis kan vi göra det i november/december någon gång.

Efter lägret har husse fått inse att det bara är träning som gäller och det kommer inte att bli några fler prov innan jag är riktigt säker på att Ozzy är redo för det! Nu har vi tränat flera spår och det går riktigt bra. Det har bara varit enkla spår som inte legat speciellt länge. Igår köpte jag lite nya grejer; ett spårhalsband (eftersom Ozzy inte gillar selen) och en spårlina i läder (eftersom jag tycker den gummerade blir för tung för honom att dra om han snurrar runt ett antal träd). Den kostade ju en hel del medn Doréen försäkrade att den kommer att hålla jäkligt länge : ) Hur som haver så var den hur skön som helst och funkade riktigt bra i skogen jag gick nämligen ett spår idag. På det spåret provade vi också med skott vid spårslutet. Ozzy hade samma reaktion idag och det känns lite oroväckande. Vi måste börja träna bort denna oro. Det verkar inte som om han är skotträdd utan han blir skeptisk till skytten och slutar spåra efter skottet. Så det blir mycket skotträning och mycket lek framöver.

Det blev en lång radda idag. Jag får bli lite bättre att rapportera. Jo jag glömde ju - Ozzy har börjat gilla att simma. Ifjol var han värsta badkrukan och i år så hoppar han direkt i vattnet då han får möjlighet, kul!

Upp

Söndag 3 juni 2007

Idag var det återigen en lång och spännande dag, Ozzy och jag åkte upp till Knacken på förmiddagen. Jag gjorde klart konstgrytet, radade stenar vid ingången, och Ozzy inspekterade. Han verkar tycka att det är skitkul att springa i konstgrytet. Det var ruggigt varmt ute idag, 28 grader i skuggan som värst, så det var inte så kul att jobba. Efter några timmar på Knacken åkte vi och hälsade på hos Zingo, innan det var dags att ge sig av norrut till Drängsmark.

Det var riktigt mycke folk vid träningsgrytet. Sex hundar skulle göra prov och elva skulle träna efteråt. Det gick ganska snabbt med proven eftersom domaren Göran inte ville att hundarna skulle hålla på så länge i värmen. Det märkes också på dem att det var hett. När det var vår tur var Ozzy jättesugen att komma ut och han drog och stretade men väl vid grytet var han inte så tänd. Karaktären gick vägen men han var inte hundra taggad. Men han var inne tre gånger och den sista gången öste han på ganska bra. Grävlingen var också ganska loj eftersom det var så varmt. Det gick i vart fall vägen och han fick godkänt på grytkaraktären. Så nu kan jag anmäla honom till Grytanlagsprov i Fällfors.

Sedan fick Ozzy bara vila i ca 10 minuter så var det dags för apporteringsprovet. Då var han dessvärre så trött att han inte orkade. Han drog grävlingen en liten bit (från kitteln till vinkeln) men sedan låg han bara o flämtade. Han var in och ut flera ggr men det var aldrig någon riktig fart i honom, så vi bröt. Det viktigaste var ju ändå att han klarade grytkaraktärsprovet!

Upp

 

Söndag 27 maj 2007

Eftersom jag har anmält Ozzy till viltspårsprovet måste vi ligga i och träna lite. Förra helgen lade jag ett 600 meters spår i I20-skogen (spår 609). Det var ganska besvärligt från början eftersom spårstarten ligger vid en myr och 5 meter in på spåret gick ett traktorspår som var vattenfyllt, så vi hade lite problem att komma igång. I första vinkeln hade jag en återgång (som egentligen var ofrivillig eftersom jag missat vinkeln då jag lade ut spåret över myren). Han fick jobba ett tag för att komma vidare men efter ett tag så löste det sig. I näst sista vinkeln såg jag att han hade färsk vittring och han ville börja jaga 180 grader fel, så jag fick stoppa honom och sätta honom tillbaka på spåret. Under de resterande 200 metrarna fick jag korrigera honom flera gånger. Djuret som han fick vittring på hade gått rakt mot spåret en bit in i skogen. Då vi till sist kom fram till spårslutet så var klöven borta igen, trots stålwire! Och spåret efter 'förövaren' var det som han tidigare ville hoppa på. Den spårträningen var alltså lite svår att tyda.

Nu i helgen har vi både varit och tränat grytapportering och viltspår. Jag har anmält honom till både grytapportering och grytkaraktär till nästa helg, så nu är det bara att träna! Apporteringen gick lite knaggligt men det berodde på ett styvt skinn. *skratt* Mitt eget grävlingsskinn är så styvt så när han kom i kröken så fastnade det och han släppte och kom ut. När vi använde Åkes skinn så gick det som på räls.

Jag lade också ett spår som fick ligga i 21 timmar. Jag gjorde ingen återgång eftersom det gått lite knaggligt i våra spårträningar. Det var ett hyfsat svårt spår som var 600 meter bara på myrmark, men idag gick det riktigt bra. Han hade ett kortare tappt på bloduppehållet, som sammanföll med en viltväxel, och så hade han lite problem i tredje vinkeln, men han redde ut allt och hela spårningen gick på 20 minuter. Husse var ordentligt trött och svettig efteråt.

Förra veckan var vi uppe på Knacken och fixade och donade lite, bland annat gjorde jag konstgrytet i det närmaste klart. Det enda som fattas nu är lite natursten som skall radas vid ingångarna. Det blev riktigt bra, jag måste bara skaffa lite mer material att täcka över rören med. Ozzy provade springa i gångarna flera gånger och han verkade trivas där.

Upp

 

Tisdag 15 maj 2007

Idag har jag varit på klubben och fixat kitteln till konstgrytet. Jag har även donat lite med kitteln till provgrytet. Nu återstår det bara att fixa lucka och galler på den så är den klar. I morgon onsdag är det vårupptakt och trivselkväll på BSHK. På torsdagen åker Ozzy och jag upp till Skäran och Knacken. Tony skall hjälpa mig att fälla lite träd och så skall jag försöka tömma brunnen. Hinner jag skall jag också plocka ner skorstenen.

Idag har jag också anmält Ozzy till det fasta viltspårsprovet som hålls under lägret i Fällfors. Jag är lite osäker hur vi skall göra med grytproven. Ev. försöker vi på karaktären och apporteringen redan i början på juni så vi kan koncentrera oss på anlagsproven under lägret. Vi får se hur det känns.

Upp

 

Söndag 13 maj 2007

Idag har jag och Ozzy varit på första grytträningen för i år. Vi tränade med skinn (åsså Märith som ljudkälla!) eftersom våra grävlingar inte är så kuranta just nu. Vi sparar dem till lägret. Men, det gick hur som helst riktigt bra. Ozzy och Erlands tik Nora fick busa i provgrytet innan de andra kom så han vande sig riktigt bra med grytet. Vi tränade på att hoppa upp på hyllan (gick bra med lite godis) däremot var det lite svårare att komma ner! Men med lite mer godis gick det också! Då vi tränade ville han dock inte hoppa upp på hyllan utan stod nere i brunnen o skällde. Men med mer övning så skall det väl gå vägen. I övrigt jobbade han bra i gångarna.

På lördagen jobbade jag och Lorentz med kitteln på hojklubben, så nu är den snart klar. Jag skall försöka lägga några timmar till på den i veckan, för på torsdag skall jag upp till Knacken och då hoppas jag få med mig kitteln och gångarna till konstgrytet.

Upp

 

Söndag 6 maj 2007

Återigen har det varit länge sedan jag skrivit något. Det har tyvärr varit lite aktivitet under vårvintern. Det som däremot har hänt är att Ozzy mognat otroligt mycket som hund. Han är en dröm att vara ute och gå med. Han går jättefint vid sidan och generellt är han bara hur duktig som helst. Visst kommer det lite bakslag ibland men det kan man ju leva med.

Vi har inlett lite med spårträningen och det har varit varierande resultat. Men Jag har också klantat mig några gånger så jag skall inte skylla bara på Ozzy. Idag har vi varit i I20-skogen och snitslat spåren så snart blir det lite lättare då alla spår är snitslade. Jag kommer att satsa stenhårt på att få honom till godkänd viltspårschampion i sommar.

Grytträningen har vi inte hunnit med ännu men om inget annat så blir det full fart på ÖnGK:s grytläger helgen innan midsommar. Det ser hela 'familjen' fram emot!

Knacken är nu mitt och förberedelserna pågår nu för att komma igång med alla saker som skall fixas där. Till helgen hoppas jag kunna fortsätta med kittelbygget. Skivorna till provgrytet är också på inkommande så förhoppningsvis får jag en hel del gjort kommande helg. Jag kommer att göra en helt egen sida för Knacken eftersom jag antagligen kommer att köra en del event där, både för jägare, hundägare och andra.

I vapengarderoben händer det också en del. I helgen hämtade jag hem en grytrevolver. Jag köpte en begagnad Reck 12 i nyskick från ett dödsbo. Jag håller även på att inhandla en Tikka M70 kombi 12/222 till rådjurs- och fågeljakt. Jag kommer att ha både aimpoint och kikare i snabbfäste till den.

Upp

 

Söndag 11 februari 2007

Nu var det länge sedan jag skrev något igen. Det är dåligt med aktiviteter och Ozzy får nöja sig med promenader runt om på Haga. Ozzy har haft lite problem med blod i urinen och han har varit på veterinärbesök. Prostatan var ordentligt förstorad och antagligen beror det på att löptikarna har avlöst varandra samtidigt som han har varit i en känslig ålder utvecklingsmässigt. Vi har nu kastrerat honom kemiskt i ca sex månader så att det skall lugna ner sig. Förhoppningsvis blir det bättre.

För mig har det varit en trevlig helg. Jag har varit på LASA-kurs med Calle Ekström från Hunting Assistance. Som vanligt var det riktigt kul, men svårt! Jag fick också en del tips på aktivering som vi kan göra inomhus. Idag har jag också varit upp till Norsjö på ÖnGK:s årsmöte där jag blev invald i styrelsen som sekreterare. Det skall bli riktigt kul!

Vidare börjar köpet av Knacken vara avklarat. Kontraktet är underskrivet och på måndagen så blir det betalt. Nu skall det bara sökas lagfart. Som tur är så har jag kompisen Tony som tar hand om det mesta av papperskriget : )

Upp

 

Söndag 14 januari 2007

Jag har ju planer på att anlägga både ett provgryt och ett konstgryt på Knacken. När vi var hemma i Finland över julen fick jag tag på material till kitteln till provgrytet av Anders. Det är av en gammal hydrofon. Dock är den 70 cm invändigt och enligt grythundsklubben så skall den vara 60 cm invändigt, varken mer eller mindre. Så först skall jag kapa bort botten på den och sedan kapa bort en remsa så jag får ihop den till 60 cm. Sedan har jag tänkt sätta tillbaka den välvda bottnen eftersom det är ett gängat hål i den redan. I det hålet kan jag skruva fast axeln som skall sitta i mitten. Jag har också försökt fråga runt lite hur stort grytet skall vara men jag har inte fått några exakta svar. Men det löser sig. Jag har tänkt göra grytet av 12 mm byggplyfa som jag bör kunna få tag på ganska billigt.

Vad gäller konstgrytet så har jag tänkt göra ett med en kittel och två gångar. På vår gata i Umeå har de en längre tid jobbat med fjärvärmen och i helgen var det plötsligt en sopkontainer utanför vårt hus och jag var ju bara tvungen att kolla vad de kastat. Jag gjorde några ordentliga kontainerfynd! Rören är 38 cm i diameter och den totala längden av dem alla är ca 9 meter. Om jag kapar av dem på hälften så får jag alltså 18 meter gångar som är 19 cm höga och som kommer att hålla i all evighet! Nu gäller det bara att hitta något att göra kitteln av. Om inget annat så får jag mura den av natursten eller något annat material.

Upp

 

Lördag 30 december 2006

Så var julen över. Det blev ingen jakt på vitsvanshjort i Finland då det inte var nån snö över huvud taget. Däremot fick vi göra något annat kul! Svärfar Anders har hållit på en del med grytjakt på markerna hemma så vi var och kollade på fyra gryt. Alla var tomma men Ozzy fick vara ner i gångarna och kolla lite. Jag vågade inte släppa honom då han inte har tränat nåt i konstgrytet ännu. Gryten vi var och tittade på var alla väldigt stora med 10-15 hål. Tre av dem var sand/jord gryt och det sista var ett stengryt. Både Ozzy och jag ser fram emot att jaga i dem nästa år. Det är främst mårdhund som finns i gryten hemma. Det kan ju vara riktigt lämpligt för Ozzy att börja med då de oftast är lite lugnare än grävling och räv.

Idag var vi uppe till Lövsele/Noret och jagade lite rådjur. Det är bara att konstatera att jag borde ha någon med mig när vi jagar. Det är så förba**at svårt att stå rätt när något händer. Idag drev Ozzy ett rådjur rakt mot den plats där jag sist stod när han stack iväg på söket. Men jag hade flyttat på mig och då jag såg rådjuret på 35 meter var det omöjligt att avgöra om det var skjutbart eller inte. Det visade sig vara ett ensamt vuxet djur men det kunde jag inte veta i ögonblicket då jag kunde skjuta. Ozzy fortsatte dock springa efter ett tag. Han var ute på flera kortare sök idag och jag vet att han drev rådjur minst två gånger men jag misstänker att det var fler. Nåja, nya tag nästa år, för nu är det slutjagat rådjur för denna höst.

I nyårshelgen skall vi försöka få upp lite fler bilder på sidan också! Håll tummarna!

Upp

 

Fredag 22 december 2006

Nu har det inte hänt så mycket på ett bra tag. Vi har mest hållit oss hemmavid och det har inte varit någon jakt. Ev. skall vi jaga lite vitsvanshjort med svågern hemma i Finland i mellandagarna. Men då krävs det nästan att det kommer lite spårsnö. Sedan har jag också tänkt fara och se om vi hittar några rådjur dagen innan nyårsafton.

Mina föräldrar har ju också varit på besök så det blev ett besök på Knacken. Det var helt snöfritt nu. Det var ordentligt med spår och spillning kring saltstenen så det bådar ju gott inför nästa jaktsäsong.

Jag började ju jobba på nya foton för ett tag sedan men sedan tog tiden slut. Förhoppningsvis är det lite lugnare efter nyår...

Upp

 

Tisdag 28 november 2006

Det blev ingen rävjakt. Sune som var sammankallande ringde i veckan innan och sade att det inte blir något. All snö är borta och det är otroligt blött i markerna. Vi gjorde oss således beredda på en lugn helg utan jakt.

På lördag ringde dock Nina, som är med i Björkstadens hundklubb, kring 13-tiden. Ett rådjur (killing som var med get och ett syskon) var påskjutet en bit utanför stan och hon undrade om jag kunde fara dit och söka efter det. Jag for dit med Ozzy och kom dit ca 13:30. De hade då försökt spåra med en beagle utan resultat. Jag gick inte till skottplatsen utan gick till stället där de hade hittat det sista blodspåret. Ozzy tog upp spåret och for i en helt annan riktning än vad beageln hade gjort. Jag tyckte Ozzy såg ganska säker ut. Efter ett tag vart han dock osäker. Det var otroligt mycket spår och även på platsen där det var blodspår var det mycke spår. Vi kom efter ett tag upp på vägen och där fanns spår efter ett vuxet djur. Vi avbröt och gick tillbaka till en glänta där de hittat spår efter get med två killingar. Jag lade Ozzy på detta spår. Jag vet dock inte om han tappade bort det eller inte. Han följde spår hela tiden (bitvis spårsnö) men det var omöjligt att säga vad han spårade. Jag spårade över på andra sidan vägen och ganska långt upp och till sist var det bara ett spår vi följde. Det började bli mörkt och vi avbröt.

Egentligen borde jag väl ha gått till skottplatsen och undersökt den och fått spåra från början och sett om jag hittat mer saker än bara blod. Men samtidigt höll tiden på att rinna ut redan då jag kom och därför valde vi att spåra från den plats där det sista blodspåret fanns.

Till helgen blir det ingen regelrätt jakt heller. Mina föräldrar kommer på besök så vi skall fara upp till Knacken och se på stugan och markerna. Jag tar väl med bössan för säkerhets skull men det blir nog antagligen ganska lugnt.

För övrigt har vi börjat jobba på att få in lite fler bilder i fotoalbumet.

Upp

 

Onsdag 15 november 2006

Blev en intensiv dag, jag jobbade några timmar och sedan for Ozzy och jag upp till Knacken där avstyckningen skulle göras. Tomten blir ca 4,5 Ha och det blir lite mer skog än vi tänkt oss från början. Ozzy sprang lös men det var otroligt mycke snö så det blev inge mera heller. Jag fixade till saltstenen som älgarna hade knuffat omkull tidigare.

Sedan skulle vi fara ner till Österled och kolla om det stod några rådjur där. Men vi körde fast redan uppe på Norsvägen så jag gav upp.

Jag tror inte det blir nån jakt för oss i helgen. Jag är ganska sliten och det har inte varit en ledig helg sedan älgjakten började. Dessutom var det mycket snö där uppe nu. Så jag tror vi lägger ner rådjursjakten just nu. Vi får se om det fryser på och blir nån skare. Då kanske det blir aktuellt igen.

Upp

 

Tisdag 14 november 2006

Det blev inte så mycket jakt för Ozzy under den sista älgjaktshelgen. Vi jagade älg bara lördagen och Ozzy var bara med som åskådare.

Det hände dock två andra saker som var lite intressanta att se och som jag inte sett honom göra tidigare. För det första morrade han åt två gråhundar som ville 'bestiga' honom. Han markerade klart att han inte gillade det. För det andra var Ozzy okopplad då en av de tidigare nämnda gråhundarna stod vid en fälld älgkalv. Ozzy kom för nära och gråhunden hoppade på honom. Det var naturligtvis mitt fel att inte ha Ozzy kopplad i det läget men jag hade inte sett gråhunden markera så tydligt tidigare. Men, i den korta fighten så visade Ozzy klart att han inte bara lade sig på rygg utan tog upp fighten. Jag gick in och bröt och tog upp Ozzy. Man brukar ju säga att en Border sällan börjar ett slagsmål men att den inte backar om den blir attackerad och det var precis vad som hände.

För övrigt satt jag och tittade på nio (9) rådjur på lördag morgon, samtidigt på samma åker! Jag måste nog fara upp och se om jag kan knäppa nån nästa helg.

I morgon onsdag far jag upp till Knacken. Lantmäteriet skall komma och märka ut tomten för avstyckningen. Eventuellt hinner jag jaga någon såt också.

Upp

 

Lördag 4 november 2006

Sådärja, då var vi hemma i Umeå igen. Ozzy och jag har varit iväg på två dagar med rådjursjakt. Jag hade planerat att gå med honom själv för första gången ordentligt.

Vi åkte upp från Umeå på torsdag kväll och övernattade hos Tony och Louise. Fredag morgon åkte Ozzy och jag mot jaktmarkerna. Det hade snöat ganska mycket mer där än i Umeå så det var lämplig spårsnö. Vi vek ner på Norsvägen och sedan ner på 'Österled'. När vi kom ut vid åkrarna så stod en bock och betade på norra sidan av vägen. Jag backade tillbaka en bit och stannade bilen. Plockade fram båda gevären och Ozzy. Bocken hade ju redan gått när vi kom tillbaka till åkern men vi gick dit och Ozzy tog upp spåret direkt. Han for iväg och var borta i ca 10-15 minuter. Vi fortsatte genom skogen norrut och Ozzy var iväg på ett antal kortare sök. Efter ett tag kom vi ut vid åkern där Börje har sitt torn. När vi kom fram till saltstenen började Ozzy markera att något var på gång igen. När vi kom runt hörnet drog Ozzy iväg igen. Det var färska rådjursspår där. Det bar av mot Tord och Monicas till. Efter ett tag var Ozzy tillbaka och vi gick ut vid Tord o Monica. Efter deras gård gick vi ner efter 'Desses väg'. I ändan på den finns en liten åker som ligger mitt in i skogen. Halvvägs ner efter vägen drog Ozzy iväg igen och då jag kom ner till åkern såg jag att Ozzy drev åtminstone två rådjur men det var på ganska långt håll så jag såg inte vad det var för djur. Jag gick tillbaka upp för att genskjuta dem. Naturligtvis lyckades jag inte och Ozzy kom tillbaka. Jag bestämde mig för att gå tillbaka efter Österled till bilen. Vi gjorde en sväng ut på Stefans lilla morotsland. Det var hur mycket spår som helst. Även dagens första älgspår. Ozzy var in en kortare sväng i skogen mot de område där han sist drev. Vi fortsatte mot vägen och plötsligt såg jag en get med två kid ute på Stefans stora morotsland. Dessvärre var vinden helt fel. Ozzy varken såg dem eller fick vittring på dem eftersom det låg en åker med hampa emellan. Jag smög på dem, först i hampan och sedan öppet ute på åkern. Eftersom jag endast kunde skjuta på ett av kiden ville jag vara ordentligt nära. Jag var kanske 120 meter ifrån då de stack : ( Jag såg dem fara iväg till stället där jag först såg bocken. Jag bestämde mig dock för att ge upp dem och jaga en annan såt.

Jag körde en bit med bil mot Stefans kålland. På vägen dit såg jag två djur på åkern. Det ena var en get och det andra var obestämbart. Jag åkte förbi en bit och parkerade bilen och tog gevär och Ozzy och började gå mot stället jag sett dem. Ozzy tog upp spåret och stannade i en träddunge en bit ifrån dem. Jag vet inte riktigt varför han gjorde det. Vinden låg i och för sig lite fel och det kanske var därför. Jag gick till kanten av träddungen och ställde mig på knä och siktade på det andra djuret som jag nu visste var en bock. Ozzy kom dock och ställde sig på sidan av mig varför jag valde att inte skjuta. Att skjuta med honom ca 30 cm från geväret känndes inte så lyckat. Jag avancerade ut på åkern med Ozzy efter mig. Återigen började jag sikta på bocken. Jag var dock inte riktigt nöjd med vinkeln - snett bakifrån. Nu kom också Ozzy i full karriär som fått syn på dem. Då stack de iväg med Ozzy i hälarna. Eftersom de hade sett mig så hade de ju bra fart och Ozzy hängde aldrig riktigt med men han drev dem ganska långt efter åkern in i skogsdungen ner mot ån. Jag gick tillbaka till vägen och inväntade Ozzys återkomst. Vi åkte ner ända mot havet och så gick vi såten där de sprungit in. Ozzy var iväg efter dem och jag kunde höra hur det knakade. Jag fick dock aldrig syn på dem. Efter detta gick vi även på den östra sidan av vägen där jag vet att det finns ett grävlingsgryt. Vi hittade dock ingenting. Ozzy var iväg på ett längre sök men han började bli ganska trött. Klockan var nu 14:00 och jag beslöt mig för att avsluta en underbar jaktdag. Vi hade sett åtta rådjur och Ozzy hade drivit dem minst tre gånger, dock utan skall. Jag vet inte om han helt enkelt driver utan skall eller har han inte haft den där supernära kontakten. Jag satte mig ner vid havet medan Ozzy låg i bilen på en av mina tjocktröjor och vilade. När jag satt och tittade ut över viken med solen på nedåtgående och med en kopp kaffe i den ena handen och en god macka i den andra så insåg jag att detta är livskvalitet!

På vägen ut från området körde jag förbi Tord och Monica som var på väg ut på pass. Jag beslöt mig också för att fara o sitta en stund. Jag hann bara parkera bilen vid tornet då jag hörde att Martin sköt. Det var geten med de två kiden igen. Det blev dock miss. Jag satt och beskåda de tre djurten tills klockan var 16:15 och det var dags att sluta jaga. Under tiden hade det tydligen även varit get med två kid bakom min rygg som jag aldrig sett (Jaktchefen Stefan hade åkt förbi och sett dem).

På lördag skulle jag jaga tillsammans med min kompis Tony. Vi bestämde oss för att jaga i Skäran. Vi började gå efter skogsbilvägen som Tony plogat upp. Sedan vek vi av mot E4:an där det ligger en del åkrar där rådjuren brukar vara. Det blev en väldigt lång promenad genom skogen och det var rätt så mycket snö så det blev ganska tungt. Det var väldigt lite spår i skogen. Men det är ju nog bara naturligt med den snömängden som det var där. När vi efter många om och men stod på berget ovanföråkrarna skymtade jag ett djur som var på åkern. Vi tog oss nedför berget till gamla rikstretton som går på översidan om åkrarna. Det var mycke olika spår på vägen och efter ett tag så skymtade jag ett djur nere på åkern igen. Vi bestämde att jag skulle gå tillbaka och gå ner där medan Tony skulle gå ner ungefär där vi såg rådjuret. Jag och Ozzy gick ner och efter ett tag stack Ozzy iväg på ett sök. Det resulterade dock inte i något konkret. Jag kom ner till en åker som skiljs ifrån den stora åkern med en tunn strimma lövskog. Vi gick mot det håll Tony var och efter ett tag så small det till. I den tunna strimman lövskog hade det stått en Get med två killingar. Tony sköt på den ena killingen men det var nog lite väl långt (ca 190 meter när vi kollade efteråt på datorn). De tre djuren sprang längs med åkern och vi såg dem ett bra tag. Då jag inte visste vilket djur Tony skutit på så sköt inte jag. Alla djuren sprang dok. Ev. tyckte jag att det sista kidet haltade lite, men det är svårt att säga med all snö. Vi bestämde oss dock för att spåra det och se.

Ozzy och jag gick ner till skottplatsen och började spåra. Vi hittade inget blod någonstans. Det var ju spår från flera djur men jag är säker på att vi spårade rätt djur eftersom jag såg att det gick närmast bäcken. Vi spårade i högt tempo i ca 500 meter och vi hittade inga tecken på någon skottskada. Det som dock stör mig är att jag inte hade med spårutrustningen - det var rätt svårt att spåra i tät skog med 1,5 meters strypkoppel!

Efter detta var Ozzy iväg på två sök då vi var på väg hem. Inget som resulterade i något. Tony och jag var också rätt så trötta. På eftermiddagen for jag och satt på samma ställe som dagen innan. Jag smög också på geten med de två killingarna igen men det var både mörkt och långt så jag gav fan i att skjuta.

Summa summarum var det en riktigt trevlig jakthelg. När vi kom hem till Umeå igen så hade Ozzy fått mail från systern Fanny, som ju driver allt från vildsvin till rådjur. De hade skjutit första rådjuret för Fanny på torsdagen. Grattis!

Upp

 

Måndag 23 oktober 2006

Nu har vi varit iväg på två helger med älgjakt. Om Septemberjakten gick som en dans för jaktlaget så har oktoberjakten varit tvärt emot. Vi har skjutit en enda kalvstackare. Vi har sett otroligt mycke älg, även ko med kalv men det har inte blivit läge att skjuta dem. Jag själv har haft vuxna djur på 50 meter eller närmare tre gånger. Frustrerande då man inte fick sådana skottlägen under septemberjakten!

Senaste lördagen hade Ozzy och jag även närkontakt med ko och kalv. Jag märkte direkt då vi gick på passet att det var något på gång. Ozzy, som numera får gå lös till och från passen, stack iväg på vad som såg ut att vara färska spår. Efter ett tag visslade jag igen honom och han kom tillbaka till mig. Vi hade bara varit på pass några minuter då gråhunden Kirra fick upp spåret på dem på det stället där Ozzy varit. Hon drev dem rakt på oss och plötsligt stod de 30 meter ifrån oss. Dessvärre var det allt för mycke ris för att jag skulle kunna skjuta. I all uppståndelse så stack även Ozzy iväg efter dem. Han var borta i ca 15-20 minuter. Kirra hade ståndskall på dem bara en bit från mig och jag misstänker att även Ozzy var där. Han kom dock senare tillbaka till mig trots att drevet gick vidare.

Nåja, vi har beslutat att även jaga i november då vi endast skjutit två av de rekommenderade åtta kalvarna. Det blir gemensam jakt 11-12/11 men vi får även jaga själv helgen och veckan innan. Jag skall därför fara upp till allhelgona och släppa Ozzy och se vad som händer. Vi har sett en del rådjur under oktoberjakten så vi får väl se om han lyckas hitta något då jag släpper honom. Förhoppningsvis blir det lite spårsnö tills dess också.

Upp

 

Söndag 1 oktober 2006

Hastigt och lustigt så hade jag alltså anmält oss till ett viltspår i öppenklass. Men innan det så ville jag verkligen upp till Knacken för att fixa en saltsten och ett älgtorn inför oktoberjakten. Söndag morgon var jag dock inte lika taggad, regnet stod nämligen som spön i backen. Men jag var ju verkligen tvungen att fara denna dag om jag ville få det gjort så Ozzy och jag for iväg. Regnet fortsatte, jag byggde älgtorn och Ozzy rejsade runt på markerna och var iväg på åtminstone en längre repa. När älgtornet var klart skulle jag lägga på plastskenan som täcker tänderna på sågen. Nu ville det sig inte bättre än att jag i det blöta vädret slant och fick ett ordentligt sår på höger pekfinger. Jag sköljde ur såret och virade lite papper runt det och drog på en skinnhandske för jag skulle ju fortfarande fixa saltstenen.

Väl tillbaks i Umeå så började fingret blöda igen, så det vara bara att stressa iväg till akuten innan spårprovet. På akuten meddelade de att det nog behövde sys men att det var ca 3 timmars väntetid, Shit! Vad göra? Jag skrev in mig på akuten och sen drog vi iväg till spårprovet.

Spårprovet då... Det hade i princip regnat non stop från att spåret drogs och jag var verkligt nervös att han inte skulle klara det, och så blev det : ( Ozzy inledde bra och tog upp spårstarten bra. Han spårade i bra tempo men vid första vinkeln som var en oblodad återgång fick han problem. Vinkeln gick också över ett dike. Vi gick nog fram och tillbaka efter första sträckan i ca 15-20 minuter. Vid ett slag vi gjorde så korsade han faktiskt spåret och markerade det men följde det inte. Jag tyckte mig se att han vid flera tillfällen följde andra spår/störningar. Bland annat var han ner i ett dike som gick parallellt med spåret säkert fyra gånger. Ozzy var ihärdig som tusan men till sist såg man på honom att han var riktigt villrådig. Vi beslöt att bryta och hjälpa honom tillbaka till spåret för att inte knäcka honom mentalt. Under det fortsatta spåret hade han varierande framgång. Han var nog ordentligt trött efter pärsen på första sträckan. Efter många om och men kom vi så till skottplatsen och vi fick träna skott i spårsituationen för första gången. Ozzy reagerade inte nämnvärt på skottet och kröp nästan för att få fortsätta spårningen. Dessvärre spräckte vi tidsgränsen med någon minut varför resultatet blev en nolla.

Om jag ska analysera nederlaget så tror jag det fanns flera orsaker. Ozzy hade för det första varit ute på egen hand ute i Knacken och det var säkert ganska tungt mentalt redan där, spåra och hålla på. För det andra var jag stressad av såg-incidenten. Även om jag tog det hela lugnt så störde det schemat. För det tredje hade det regnat under hela tiden spåret legat i skogen, så gjorde det även när vi spårade. Sist men inte minst så har vi tränat för lite. Jag tänkte surfa på framgången vi hade från anlagsprovet men det sket sig. Så nu är det bara att träna mera och även i dåligt väder. För ser vi till riktiga viltspårsituationer så kan vi ju inte välja vilket väder vi får : ) Dessvärre blir det lite träning nu på ett tag. Nästa helg är det utställning i Sundsvall och de två följande helgerna är det älgjakt.

Upp

 

Torsdag 26 september 2006

Usch, jag har drabbats av en förkylning och hela helgens jaktplaner ser ut att kunna gå i stöpet. Men nu ringde precis viltspårsdomaren Per och kallade oss till prov på söndag. Och det måste jag orka med oavsett vilket skick jag är. Så på söndag 11:00 är vi ute i skogen och skall prova öppen klass för första gången. Vi har ju bara tränat en gång och det utan skott så jag hoppas det går vägen.

Upp

 

Tisdag 26 september 2006

Nu var det ett tag sedan jag skrev något igen. På det personliga planet har jag börja antasta och riva i folk för att få igång lite mer aktiviteter inriktade på jakt i närheten av Umeå. Jag vill lära mig mer om grytjakten och även annan jakt med bordern. Därför försöker jag samla ihop namn på intresserade som vill lära sig mer och även namn på dem som håller på och som kanske vill föra kunskapen vidare. Jag skall försöka få till stånd någon träff här framöver där förhoppningsvis både ÖNGK och BTS är inblandade. Tyvärr verkar det inte som om det är så många borderägare som är intresserade av att jaga med sin hund. Jag hoppas jag har fel. Hör av er! Nåväl, nog om det.

Sedan sist så har vi varit iväg på en jakt/träning, ett pass i grytet hos Åke och Doreen och ett viltspår. Ozzy och jag har också varit iväg till Anneli och Lorentz så Ozzy fick busa med alla sina släktingar (mamma Foxy, pappa Rozzo, syrran Maxy och halvsyrran Kiaya), han tyckte det var superroligt och jag fick snacka jakt och träning med Anneli o Lorentz.

Lördagen den 16 september var vi upp till jaktmarkerna en sväng. Jag gick två såtar med Ozzy. Det var inte så mycket vilt som sista gången och han hade endast några kortare sök. Utom vid slutet av den andra såten där han följde väldigt färska älgspår i ca 10 minuter. Jag har lite funderingar hur jag skall göra för att få honom att söka ut bättre. Jag har pratat lite med Lorentz om detta och han rekommenderade att jag skall följa Ozzy istället för att gå en på förhand utvald rutt. Jag har också märkt att det funkar bättre då jag gått med honom. Jag får testa det framöver. Eventuellt kommer jag att åka upp på lite rådjursjakt den 1:a oktober. Men allt beror på om jag får hänga med på grytjakt den helgen. Får jag det så prioriterar jag grytjakten!

I samband med att vi var och tog sista finputsningen inför utställningen i Sundsvall, som är den 8:nde oktober, så fick Ozzy prova lite apportering i Åke och Doreens gryt. Och nu jäklar finns det inga tveksamheter längre. Han far som en raket och hämtar skinnet i provgrytet. Han är också supertaggad på skinnet som sådant bara man visar det för honom. Så fort jag har chansen att göra ett grytapporteringsprov med honom så skall jag göra det.

Sedan har vi också gjort första träningen på ett viltspår så som det är i öppna klassen, exklusive skottet på slutet. Det gick ruggigt bra. Återgången löste han på en minut och vinkeln med bloduppehåll var inget problem över huvud taget. Jag kände också direkt på tempot att spåret hade legat längre (20 timmar). Ändå gick det hyfsat snabbt. Han löste det hela på 14 minuter och det kändes som att det var ett bra tempo. Jag har nu beslutat att jag skall anmäla oss till ett öppenklassprov innan vintern. Även om vi inte har hunnit träna så mycket så kan vi alltid chansa. Samtidigt hinner vi ju också träna nån gång till innan det är dags.

I övrigt så börjar Anna prata om att ta jägarexamen och jag gör allt för att tagga henne. Det skulle ju vara superkul om vi båda kunde ha jakten som hobby!

Nu måste jag jobba lite. Det kommer fler rapporter framöver. Antingen blir det grytjakt eller rådjursjakt i helgen.

Upp

 

Söndag 10 september 2006

På lördagen var vi upp till Knacken där stugan står som jag är sugen att köpa. Anna var väl inte superimponerad men det kommer : )

Efter en slitig lördag med styckning av 9 älgar med allt vad de innebär var det spännande att vakna upp på söndag morgon. Det var dags för Ozzys anlagsprov i viltspår! Jag var nog lite spänd. Samtidigt hade spårträningen efter semestern gått väldigt bra och han visade fina takter då han spårade upp älgen vi sköt i tisdags. Det blev 20 grader varmt innan det var dags och det var rätt så blåsigt. Jag hoppades detta inte skulle påverka allt för mycket.

Vi var fyra ekipage som skulle gå provet. Ozzy var ensam i anlagsklassen och vi skulle starta. I öppenklassen var det tre hundar som skulle gå, en Flatcoated retriever och en Parson Russell som båda saknade sin sista etta, samt en Softcoated wheaten terrier som gjorde sitt första spår i öppenklass.

Väl ute vid spåret visade ozzy genast att han var sugen på att spåra. Han vädrade att det var spårning på gång och jag satte på honom spårselen och gav kommandot spår. Han satte av direkt i spåret och jag noterade direkt att det gick lite lugnare tempo än vad det varit på de sista träningarna. Första vinkeln tog han med en liten ringning. Samma sak gällde med sträcka 2 och vinkel 2. Vi var nu ute på ett hygge och det var rätt blåsigt men det gick bra ändå. Vinkel 3 gick som på räls. Vinkel 4 gjorde han åter en liten ringning. Vi var nu inne på sträcka 5 och det är rätt så snårig skog. När vi kom ut på hygget igen så vek han av i ett traktorspår. Jag såg ju att detta var fel och jag såg också på Ozzy att han inte var nöjd. Han ringade tillbaka tre gånger i vänstervarv. Man såg riktigt hur frustrerad han var då han inte hittade fortsättningen. Han bibehöll dock lugnet och jag erbjöd honom vatten som han vänligt men bestämt avvisade. Han gjorde en fjärde ringning, denna gång i högervarv och då kom han på spåret igen. Han avlade de sista 50 metrarna i lugn takt och hittade klöven utan problem!

Det var riktigt kul och domaren Per tyckte nog att det gick rätt bra. På vägen tillbaka till bilen diskuterade vi huruvida jag bör berömma hunden i spåret. Jag har tidigare varit väldigt tyst i spåret men Per tyckte att jag kan berömma då det är uppenbart att han ringat och hittat tillbaka till spåret. Detta är nog något jag bör fundera över. Resultatet blev: Godkänd på anlagsprov, med bedömningen: Duktig unghund som arbetar lugnt och metodiskt. Mindre ringar i några vinklar. Längre tappt på stäcka 5 som löses utan stress och med full koncentration. Väl värd godkänt prov.

KANON OZZY! Duktig hund! Husse var mäkta stolt och det visade sig sedan att det endast var Ozzy och wheaten terriern som klarade sig idag. Nu är det bara till att börja öva för öppenklassen. Kanske skulle vi hinna med ett sådant prov innan snön faller.

Upp

 

Torsdag 7 september 2006

Nu blir det en ganska lång story. Jag måste ju berätta lite jakthistorier från årets septemberjakt.

I början på september var det dags för den årliga älgjakten. Ozzy följde med och fick sig några spännande dagar i skogen.

Eftersom vi sitter och vakar fram till 8 på morgonen fick han sova ut i bilen fram till det den första morgonen. Mitt i morgonmålet första morgonen kom en grävling tultandes efter vägen mot mig. Innan jag ställt undan kaffekoppen och mackan så var han dock borta. Nåväl det blir perfekt till grytjakten senare tänkte jag! Efter ca en timme hade jag plötsligt rörelse på åkern framför mig. Jag plockade fram handkikaren och såg att det var två grävlingar till som höll på att arbeta sig mot mig genom klövern. Efter ca en halvtimme var de framme vid mig. Dessvärre hade jag en del björksly mellan mig och grävlingarna så det gick inte att skjuta då de var på åkern. Jag avvaktade tills de kom upp på vägen. Men när den första kom så var det en bra bit ifrån mig och dessutom stod min Saab med Ozzy i i skottlinjen. Således var det bara att vänta på nästa. Den kom istället upp på vägen väldigt nära mig. Men det var samma med skottlinjen igen så jag fick vänta tills den stod i det motsatta diket. Jag klämde iväg skottet och grävlingen föll i diket. Jag matade i en ny patron och sänkte geväret. Till min fasa såg jag att grävlingen kom upp ur diket och försvann in i skogen! Förbannat! Jag har sett vilken skada mitt gevär gör på småvilt på 30 meter och det var inte sannolikt att den skulle klara sig om den var träffad. Jag gick fram till skottplatsen och undersökte den. Jag hittade inget blod och inga andra tecken på att den var skadad heller. Nåväl det var bara att hämta Ozzy för att spåra - bra i och för sig men det känns ju alltid olustigt när inte viltet ligger där man skjutit. Jag spårade med ozzy ca 300 meter och det verkade som om grävlingarna gått ihop sig igen och försvunnit. Jag gick ner till vägen igen och gjorde samma resa ytterligare en gång. Jag ansåg att grävlingen klarat sig undan med blotta förskräckelsen och jag med sårad heder... Nåväl. Nu vet vi var grävlingarna finns och det verkar kunna bli en givande grytjakt i höst.

Under första sittningen föll en kviga som försvann från skottplatsen. Vi samlade hela laget och gick skallgångskedja för att hitta den. Den låg 100 meter från skottplatsen och den var stendöd. Jag gick fram till den med Ozzy och han var väldigt avvaktande och tyckte nog att den var lite hemsk. Jag försökte få honom att slita i halsen på den men det blev nu inte egentligen så mycke action. När den kördes bort med traktorn så tyckte han dock att den var hans för han skällde som besatt : )

Nästa såt blev väldigt spännande. Vi kör med dubbla hundar och två hundförare. Under såten sköts två tjurar. Dreven buktade mot oss flera gånger utan närkontakt. Det torn jag satt i var nog 3 meter högt och Ozzy gillade inte alls passiviteten... Han gnällde och gnydde och jag försökte ha honom både i tornet och på marken. Eftersom det var så spännande fick jag mata honom med mycke godis och tuggpinnar för att få honom att hålla sig lugn. Men till sist plockade jag upp honom i tornet och han lugnade ner sig och somnade : ) Plötsligt sade en av hundförarna att ytterligare en tjur var på gång mot oss. Jag satte mig tillrätta och väntade att älgen skulle komma söderifrån. Men då knakade det till snett bakom mig till vänster. I en skjutöppning sticker 6-taggaren ut huvudet. Det var dock omöjligt att hinna sätta mig tillrätta och skjuta. Tjuren fortsatte ytterligare fem meter bakom lite sly och ungträd och där stannade han bakom en tall, på 30 meters avstånd! Nu var det spännande! Tjuren fick dock vittring på mig och svängde om och började lunka iväg. Nu vaknade Ozzy! Och han började skälla, och han skällde : ) Som en riktig älghund!

Nästa dag hade vi också närkontakt med flera älgar och vid några tillfällen såg jag att Ozzy vädrade dem. Ett litet problem är att han ibland skäller utan att se dem. Förhoppningsvis växer det bort så att han bara skäller vid kontakt. På tisdag kväll sköt vi det sista vuxna djuret och eftersom det var väldigt nära där vi satt passade jag på att spåra älgkon med Ozzy. Jag gick fram till potatislandet där hon kommit. Ozzy fattade galoppen direkt och jag satte på spårselen. Han spårade fram till saltstenen där hon sköts. Efter det fortsatte han att spåra henne till platsen där hon låg död. Nu var det inga tveksamheter. Ozzy gick fram till henne och då jag drog henne lite i haktofsen så började han direkt riva av henne pälsen under halsen. Han fortsatte med detta ända tills vi lyfte upp henne på traktorn, duktig hund!

Nu beslöt vi att avsluta septemberjakten. Vi hade fällt åtta vuxna och en kalv på två dagar. Jag beslöt mig då att gå ut med Ozzy på onsdagen och släppa honom för att se om han skulle få närkontakt med älg. Det var otroligt mycke älgspår där vi gick. Efter att vi traskat en bit stötte jag plötsligt ett rådjur i skogen. Ozzy såg det inte men eftersom vi var riktigt nära så kom vi fram til löpan efter bara några steg. Ozzy tog genast upp jakten. Jag stannade kvar på platsen och kunde inte göra så mycket annat än att vänta. Efter ca 15-18 minuter började jag tycka att det bar iväg lite för långt enligt pejlen så jag visslade in honom igen. Jag tror inte att han fick direktkontakt med rådjuret eftersom han inte skällde något. Efter ca 20 minuter var han tillbaka, trött men glad. Husse var också väldigt glad. Vi fortsatte vår vandring och han gjorde småsök hela tiden. Det var otroligt roligt att se hur orädd han blivit. På vägen tillbaka till bilen sökte han ut ytterligare två gånger på ca 5-6 minuter. En av gångerna var det älg (det knakade så mycket att det knappast kunde vara något annat) som vi nog stötte innan han hann få kontakt. Sista gången vet jag inte vad det var. Summa summarum var det jäkligt kul att se honom jobba. Jag har redan pejlat intresset att köra lite arrangerad rådjursjakt under hösten. Det kan bli riktigt kul.

Under tre händelserika dagar har han således träffat på både döda och levande älgar, spårat död älg och skällt på älg samt drivit lite vilt. Det är roligt att se honom i aktion och jag har inga tveksamheter att han kommer att bli en trogen jaktkamrat i många år framöver.

Under tiden jag skriver detta ringer spårdomaren och meddelar att vi skall gå anlagsprovet i viltspår på söndag klockan 14.00. KUL! Nu är det läggdags. I morgon bär det av norröver igen för styckning. Anna kommer också med och jag skall visa henne en stuga som jag vill köpa på våra jaktmarker. Om det nu går i lås kommer det att bli både viltåker, provgryt och naturgryt där : )

Upp

 

Onsdag 30 augusti 2006

Spårträning, vi gick spår 603. Det låg nästan 2 timmar. Det gick jättebra! Jag blir så glad när han är så otroligt duktig. Vinklarna klarade han jättebra utom den sista som han gick lite långt förbi innan han sökte sig tillbaka. Som vanligt gick det fort. Idag gick det på 8½ minut och endå var han väldigt spårsäker - som tåget! Trots att det var färsk älgspillning mitt på spåret!

Träffade Per som skall bedöma anlagsspåret. Han sade att det nog tar någon vecka innan han kan köra anlagsprovet. Helt OK, nu ska vi ju satsa på älgjakten : ) Jag hoppas att vi kan gå i lite färska spår där vi skjutit älg så att han får spåra och sedan hitta en död älg!

 Upp

 

Onsdag 23 augusti 2006

Då vi har anmält oss till anlagsprov i viltspår så är det bäst att träna så att vi klarar det! Efter sommarens varierade framgångar var det spännande att se hur det skulle gå.

Jag valde ett spår som vi aldrig gått tidigare nämligen spår 606. Jag märkte då jag lade spåret att det var mindre älgspår än vanligt, nästan inga faktiskt. Sedan när vi satt och väntade på att spåra sade en av killarna att någon trodde sig ha sett björnspår och spillning där vi håller till. Detta är inte helt otroligt då björn setts väldigt centralt i Umeå under semestern. Det skulle också kunna förklara att det var så lite älgspår nu.

Spårningen gick, till min glädje, jättebra. Ozzy spårade som vanligt fort, tog ca 13 minuter. Men han var väldigt spårsäker och tappade inte i någon av vinklarna. Han kom av sig en gång i väldigt besvärlig terräng. Men då började han bakspåra och efter ett tag vände han om och slutförde spårningen. Kanon! Hoppas det går lika bra då vi kör anlagsprovet.

 Upp

 

Onsdag 16 augusti 2006

Well, som vanligt så får man inte tummen ur röven på semestern. Jag hade ju tänkt göra ett konstgryt åt Ozzy hemma men då det är 25-27 grader varmt så lägger man inte spaden i jorden och börjar gräva ett gryt. Hemma hos föräldrarna så 'växer' det dessutom stenar på tomten så av det blev det bara pannkaka.

Istället har vi faktiskt gjort spårträning varje vecka med varierande resultat. Jag hoppas dock att det beror på vädret mer än Ozzy att det inte gick så bra alla gånger.

Jag har även varit 'spårvisare' på ett viltspårprov i elitklass i Finland under semestern. De har lite andra regler än i Sverige; en spårvisare gör spåret och följer sedan med domare och hundekipage och ser till så att hunden följer spåret. Spåret är 4x300 meter dvs. 1200 meter långt och man drar endast ett blodspår, ingen klöv. I slutet av spårningen hittar hunden en kanin! Inte riktigt verklighetstroget men så funkar det. Hur som haver var den hund jag gick med provets bästa hund och det var riktigt kul att se hur en annan hund jobbar i spåret. Trots både älg och björnspår gick det riktigt bra!

Vi har även kört skotträning en kväll. Jag hörde att de körde lerduveskytte en bit från Annas föräldrar så Ozzy och jag for dit. Det gick kanonbra. Ozzy brydde sig inte ett dugg!

Sedan vi kom tillbaka till Umeå har vi varit upp till Fällfors där Ozzy först fick springa med halvsystern Kiaya i provgrytet och sen träffa på en levande grävling för första gången. Grävlingen var i kitteln och vi hade 'taken' på grytgångarna öppna så att han inte behövde möte grävlingen instängd första gången. Han är ju faktiskt lite ung ännu. Grävlingen vart lite irriterad och Ozzy började skälla. Det bådar gott för framtiden. Det var också kul att se hur grytproven gick till.

I går for vi upp till jaktmarkerna för att vara redo för dagens råbockpremiär. Ozzy tillbringade ca en timme på skjutbanan där vi sköt både med älggevär och hagel. Jag har köpt en begagnad hagelbock som jag ville testa. Efter detta fick han träffa en stövarvalp på 4 månader. De lekte och busade som tokiga. Förhoppningsvis kommer de att bli ett team framöver då Sune, som äger stövaren, nog kommer att köra rävjakt med 'Täppas'. Till sist åkte vi runt för att se om Ozzy skulle hitta något vilt att skälla på men det var ganska lugnt. På vägen till vakkojan, där vi skulle tillbringa natten, gick en älg över vägen. Dessvärre hade vi vinden i ryggen så älgen fick vittring av oss och stack långt innan vi kom så nära att Ozzy fick korn på den.

Natten tillbringades i Börjes vakkoja och det blev inte mycket sömn. Dels var Ozzy lite skällig medan han var vid medvetande (då han somnade så sov han dock sött), dels går E4:an 100 meter från kojan och alla dessa lastbilar höll mig vaken nästan hela natten. Det blev dock ingen bock idag. En ensam råget kom och hälsade på vid 5-tiden. Då sov dock Ozzy fortfarande : ) Till helgen skall vi nog fara upp igen, dels för att vaka på råbockarna och dels och gå med Ozzy lite i skogen och se om vi hittar något trevligt att skälla på.

Nu är det läggdags, ca 2 timmars sömn och väckning 03:30 börjar göra sitt. Ozzy har dessutom fått vara på I20 och springa lös med hundarna på spårträningen så han är rätt trött också. Vi var och träffade spårdomaren och jag hoppas hinna gå anlagsprovet innan älgjakten.

 Upp

 

Onsdag 12 juli 2006

Spårträning. Vi gick spår 603. Det gick alldeles utmärkt. Det gick dock snabbt igen, tog ca 12 minuter. Spåret hade legat 90 minuter. Inga konstigheter och inga större tapp. Skönt att det funkade bättre än i lördas. Nu blir det ett litet uppehåll med spårträningen. Det vi kommer att göra i Finland blir kanske kortare grejer och lite annorlunda, dvs. inte färdigsnittslade spår osv.

Upp

 

Lördag 8 juli 2006

Spårträning. Lade spår 604 med rådjursklöv. Det var 25 grader varmt och blåsigt då jag lade spåret klockan 12 på dagen. Färska älgspår på flera ställen. Jag lät spåret ligga i 6 timmar för att se om jag skulle få ner spårhastigheten. Detta var nog för svårt för Ozzy i nuläget. Det var ca 22 grader varmt då vi gick och om möjligt ännu fler älgspår. Han tappade bort sig åtminstone två gånger, på vad jag bedömmer var färska älgspår. Med lite hjälp klarade han dock hela spåret och då han var på spåret så gick det mycket långsammare och han hade verkligen nosen nere i spåret. Vid vinklarna tappade han bort sig ibland men upptäckte ganska snabbt att han var av spåret och sökte sig tillbaka. Efter 35 minuter i spåret var det en glad men trött Ozzy som hittade skanken (husse var nog lika trött och glad han!). Nästa spår får nog bli ett 300 meters för att det skall vara lite lättare för honom. Det blir ju också det sista här i Umeå innan vi far på semester till Finland. Jag skall dock ta med klöven och blod till Finland så vi får köra lite träning där. Men jag tror vi mest kommer att köra grytträning där.

Upp

 

Torsdag 6 juli 2006

Var i provgrytet hos Åke och Doréen igen. Denna gång visste han direkt vad det handlade om. Han var riktigt taggad att ge sig in i grytet och hämta skinnet. Vi började med en kortare sväng och sedan tre av de längre. Det gick hur bra som helst. Ozzy ville inte ge tillbaka grävlingen när vi var klara. Men efter lite övertalning så kunde jag ta det från honom och sedan låg han under tvättställningen och bevakade det eftersom det flög upp där.

Upp

 

Onsdag 5 juli 2006

Spårträning. Första gången 600 meter. Gick 607:an. Gjorde blod och klöv med bloduppehåll. Dessutom tog blodet slut så det blev oblodat sista 100 metrarna. Men det gick bra ändå. Det gick med ganska hög fart. Tog ca 15 minuter att spåra. Spåret hade legat ca 1½ timme. Måste försöka lägga ett spår som får ligga lite fler timmar.

Innan spårningen skulle jag låta Ozzy vara lös igen. Men se nu stack han iväg själv ut i skogen. Men det är ju svårt att vara förbannad då jag gärna vill att han skall börja bli lite mer självständig och söka ut lite mera. Jag har precis beställt en pejl så den kommer kanske till användning till hösten. Blev en Tracker exact. Den går på 400-bandet och har sämre räckvidd än de som går på 152-bandet. Men jag tror å andra sidan inte att Ozzy blir en sån hund som far över fyra jaktlag... Hoppas jag!

Upp

 

Onsdag 28 juni 2006

Vi var och spårtränade. Körde spår 303 så som det skall vara med blod och bloduppehåll. Väntade ca 75 minuter från jag var klar med blodet tills vi gick. Det gick lite fort första 50-75 metrarna men sedan lugnade han ner sig. Gick jättebra. Jag tror vi skall testa ett 600 meters nästa gång. Anlagsprovet är 600 m, ett bloduppehåll på en raka och fyra räta vinklar. 600 meters-spåren som finns uppfyller detta.

Dessutom fick Ozzy springa lös med ca tio andra hundar medan vi väntade. Det gick jättebra och vi övade lite inkallning med dubbelvissling samtidigt. Gick hur bra som helst! Han är hur duktig som helst.

Upp

 

Torsdag 22 juni 2006

Ozzy och jag var till Åke och Doréen och testade i deras provgryt. Först kampade Åke o Ozzy lite med grävlingsskinnet för att få upp farten. Sedan släppte vi Ozzy två gånger rakt igenom den kortaste biten. Efter det körde vi två gånger med luckan direkt efter vinkeln och så fick han backa ut, och till sist körde vi två gånger hela vägen och så fick han backa ut. Summa summarum gick det jävligt bra. Ozzy tvekade inte mycket att gå in i grytet. Efter att han kört de två första gångerna var det ingen tvekan! Kanon!

Upp

 

Onsdag 21 juni 2006

Spårträning igen. Vi var på I20-området. Jag gjorde ett 100 meters spår (spår 104) oblodat första halvan. Han markerade första blodet genom att stanna och lukta lite extra, men eftersom han spårar med slag så är det ganska lätt för honom att missa bloddropparna. Men det gör ju också att han inte behöver blodet för att spåra utan han spårar också bara på skanken. I en riktig situation så är ju detta mer realistiskt då det inte är så vanligt att ett påskjutet djur skvätter blod omkring sig varannan meter.

Efter spårträningen fick han också testa på vårt egna 'nya' grävlingsskinn. Det är fascinerande att se hur taggad han blir. Han biter sig fast i skinnet så jag kan lyfta både honom och skinnet : )

Upp

 

Tisdag 13 juni 2006

Äntligen hemma från Grekland! Det var skönt där och så, men det skulle bli så skönt att hämta hem Ozzy. Ozzy hade naturligtvis haft det bra på Skäran SPA. Han hade haft så roligt och lekt med Zingo. På vägen ner låg Ozzy i Annas knä. När vi hade några mil hem korsade ett rådjur vägen. Det gick dock så snabbt så jag inte hann stanna. Efter några kilometer till stod dock två älgar och betade på ett hygge bakom viltstängslet. Jag slängde mig på bromsen och svängde och for tillbaka. Jag tog ner rutan och visade åt Ozzy vad det var. Den närmaste tjuren var bara ca 20 meter bort. Vinden låg helt rätt så de fick ingen vittring av oss. Ozzy började skälla på dem som besatt - BRA! Det kanske kan bli älghund av honom också : ) Efter några minuter fick tjurarna nog av uppvaktningen och drog vidare. Dessvärre hade jag kameran mitt emellan två lägen så jag fick inga bilder! : ( Nåja, det var i alla fall en bra upplevelse.

Upp

 

Söndag 4 juni 2006

Denna helg blev väldigt händelserik. Medan Anna flög ner till Stockholm inför greklandsresan så skulle Ozzy och jag gå en eftersökskurs som anordnades av Jägarförbundet och Hunting Assistance. Jag skulle kunna skriva en hel avhandling om vad som försiggick på kursen, men jag försöker sammanfatta lite kort vad som hände.

Kursen började med lite teori på fredag kväll och efter det så åkte Ozzy och jag till Doreen och Åke (de har två borderterriers, Balder och Loke, och Doreen är duktig på att fixa frillan på bordrarna). Hos D&Å fick Ozzy för första gången lukta på ett grävlingsskinn. Det var så jäkla kul att se honom gå i gång på alla cylindrar på skinnet. Han ville definitivt inte lämna ifrån sig skinnet och han ville helst inte fara därifrån heller. D&Å har dessutom ett provgryt som skall provas senare. Mer om det sen.

På lördag morgon var det tidig väckning för att ge oss av till Brattvalls skjutbana där kursen skulle vara. Väl framme var det ytterligare lite teori innan det var dags för oss hundförare att testa olika vapenkalibrar och se hur dessa funkade då man sköt genom ris och snår. Det var otroligt intressant att se vad lite kvistar kan ställa till med. Sedan fortsatte vi med att se vad de olika kalibrarna gjorde för skada på ett rådjur och vilka olika saker som spreds bakom djuret vid en skadskjutning. Hundarna satt kvar i bilarna och det var nog bra träning för Ozzy att sitta still med nästan 20 andra hundar i närheten.

När vi hade fått denna genomgång var det så småningom dags för dådkraftstestet. Vi trodde nog inte våra ögon när vi fattade vad det var våra hundar skulle möta. Calle, John och Anders från Hunting Assistance hade riggat upp en björn, Greta, som drogs efter en vajer (lite sluttande) och dessutom hade den en motor uppe i ryggen som gjorde att den kunde vända på sig. Vi hundförare skulle tillsammans med Calle och hunden närma oss björnen försiktigt för att se hur hunden reagerade. Vissa var väl ganska kritiska till att jag utsatte en 8 månaders valp för detta men jag litade helt på Calle i detta fall. Ozzy böjade skälla ganska tidigt och närmade sig sakta björnen. Calle och jag gick efter ett tag fram till björnen och jag var så nära att jag kunde röra den och Ozzy kom och tittade vad fan jag höll på med! Det gick bra och Ozzy tog nog ingen skada av detta. Det är mycket hund i den lilla valpen!

Söndagen inleddes åter med lite teori varefter det blev skarpt eftersök då polisen ringde och behövde hjälp med ett eftersök. Det är svårt att beskriva stämningen då 16 jägare på eftersökskurs får beskedet att ett rådjur blivit påkört bara några hundra meter från där vi var! Hur som haver sökte vi oss alla till platsen och då började man ana ugglor i mossen. Bilen som hade en skadad framlykta var den vi sett dagen innan och föraren som hade kört på rådjuret var John. Även om det således var en övning så var det väldigt realistiskt. Efter detta fick alla använda sin hund till att hitta skottplatsen på olika simulerade skadskjutningar. Ozzy var hur duktig som helst. Vi skulle hitta skottplatsen på en älg som gått rakt mot skytten, påskjutits och sedan gått tillbaka i samma spår. Ozzy hittade både skottplats med hår och blod samt senare även skanken.

Efter en lång händelserik helg skulle jag köra upp Ozzy till Tony och Louise där han skulle vara medan Anna och jag var på semester i Grekland. På vägen upp efter E4:an såg jag först en älg bakom stängslet. Dessvärre var den för långt borta för att jag skulle få Ozzy att skälla på den. Senare efter vägen såg jag också en överkörd grävling som såg ut att vara i hyfsat skick. På vägen ner plockade jag upp den, precis när en tysk turistbuss svischade förbi... undrar vad de tänkte. Helgen avslutades således med att jag stod hemma i trädgården med en kall öl och flådde en överkörd grävling. Vad gör man inte för att få tag på ett grävlingsskinn!?

Upp

 

Söndag 28 maj 2006

Jag och Anna for till I20-området och lade ett 300 meters spår (spår 303) utan bloduppehåll med rådjursskank. Spåret låg ca 1½ timme. Det gick bra från början. Ozzy spårade fortfarande i bra takt med slag. Just innan andra vinkeln hade en älg gått över spåret (hade nygått då jag drog spåret) och det blev det lite för mycket för honom. Han följde först älgspåret en bit och sen kom han tillbaka till det rätta spåret. Han bakspårade lite och så kom han tillbaka. Både Anna och jag var med så det blev lite förvirrande för honom. Han tappade stinget ett varv så jag visade honom i spårets riktning igen och då slutförde han resten med glans!

Upp

 

Onsdag 24 maj 2006

Spårträningen gav mig och Ozzy blodad tand så vi anmälde oss till Björkstadens hundklubb. De har spårträning en gång i veckan på I20-området och där har de en drös med färdigsnitslade spår. Så nu var vi där och provade på spår 'på riktigt'. Vi gick ett 100 m rakt spår (spår 105). Det gick som en dans och Ozzy bar stolt tillbaka klöven.

Upp

 

Söndag 14 maj 2006

Ville ha lite revansch från gårdagen så jag plockade fram en rådjursklöv och lite blod och gjorde ett eget kort spår bakom huset. Spåret fick ligga i 3,5 timme. Det regnade under tiden och precis innan vi skulle gå spåret kom en flatcoated retriver och rörde sig kring spåret. Ozzy tog upp spåret direkt. Han vände iofs. en sväng och bakspårade men svängde tillbaka då han kommit förbi starten. Efter avklarad spårning bar han stolt klöven till framsidan på huset. Duktig hund!

Upp

 

Lördag 13 maj 2006

Var på borderträff i Hörneå. Vi provade på viltspår för första gången. Gick inte så bra från början då en annan kille släppte sin löptik en stund innan på spåret bredvid. Nina, som höll i spårträningen, kom och visade honom en klöv för att få uppmärksamheten. Sedan gick hon iväg i spåret och då gick det bättre. Han bar stolt 'hem' klöven.

Han fick också vara o nosa på ett rävskinn för första gången. Det gick bra! Slet man i skinnet lite så ville han kampa.

Upp

 

Torsdag 20 april 2006

Fortsatta äventyr i Lövsele/Noret. Nya rådjur igen. Bland annat hade vi ett äventyr där jag såg en get komma gående på den besvärliga snön. Vi smög i skydd av snövallarna så att vi skulle komma jättenära just då den skulle passera vägen. Men med vår vanliga tur så kom det en bil precis då geten hade 20 meter kvar till vägen och den korsade vägen i 100 knyck. Ozzy hann inte med men såg naturligtvis djuret och följde efter en bit i spåret. Ozzy spårade även lite räv utefter 'Valters väg' - dit skall vi nog senare - mycke rävspår!

Skotträning på kvällen. Sista skottet var vi på ca 25 meters avstånd från Tony. Kanon, inte en tillstymmelse till skotträddhet!

Upp

 

Onsdag 19 april 2006

Jag var sjukskriven på grund av problem med min nacke. Därför beordrades jag aktiv vila i tre veckor och vad är väl då bättre än lite bus och äventyr med Ozzy. Planen var att fara upp till jaktmarkerna, åka lite skidor och förhoppningsvis stöta på lite rådjur under de dagar vi var där. Innan resan införskaffades ett par av armens vita blixten (den korta modellen) som tjärades och gjordes i ordning. Sedan packade jag bilen med allehanda grejer, lastade in Ozzy och drog iväg upp till våra kompisar Tony och Louise. Vi blir alltid väl omhändertagna hos dem och vi benämner numera deras hem för Skäran SPA. Skäran SPA skulle vara basen för Ozzys och mina äventyr eftersom det bara är en mil från de marker där jag jagar älg.

Precis innan vi for slog vädret om och det blev ett ordentligt blidföre. Väl framme på jaktmarkerna spännde jag på vita blixten och tänkte att här skall åkas. Det var dock ingen höjdare att åka skidor i en meters blidsnö som inte höll för varken mig eller Ozzy! Men vi hittade i vart fall en viltpassage där det faktiskt stod en fin råbock när vi kom så jag satte på spårselen och spårade med Ozzy. Efter ett tag fick han belöning i form av godis och beröm. Sen var det fikapaus och lite passivitetsträning. Nu hade vi samlat krafter för att ta oss tillbaka till vägen och nu höll vi båda på att dräpa oss. Det gick inte att komma en meter utan att sjunka genom snön och det var allmänt jävligt! Nåväl vi var en erfarenhet rikare och skidorna fick ligga kvar i bilen resten av vistelsen.

Efter denna strapats satte vi oss på vägen så långt vi kunde mot plogvallen för att kunna se ner mot rådjurens passage. Vi behövde inte vänta länge på dem och Ozzy fick för första gången skälla på rådjur, om han såg dem eller om han bara skällde på vittringen vet jag inte. Men skällde gjorde han!

Vi satt kvar någon timme och for sedan till Tony och Louise. På kvällen tränade vi skotträning för första gången. Tony och jag hade varsin walkie-talkie och då jag tryckte på pratknappen sköt han med hagelgeväret. På detta sätt kunde Ozzy och jag successivt närma oss honom och jag visste exakt när skottet kom. Ozzy brydde sig inte det minsta om skotten. Vi var ca 100 meter ifrån Tony vid sista skottet, skönt!

Upp