Forslunds släktträd

Välkomna till släkten Forslunds hemsida med rötter i Jämtland och Ångermanland.
Klicka på knapp för att läsa vidare.

I samband med Linnés 300 års dag som firades med både kunglig och kejserlig glans.
Längst framme vid scenen stod en gipsbyst av Carl von Linné i romersk dräkt, gjord av konstnären Jonas Forsslund.
Bysten tillhör Uppsala universitets konstsamlingar och är från 1807.

Jonas Forsslund f.1754 d.1809

Jonas Forslund kungamålaren och professorn vid Konstakademin i Stockholm föddes den 19 november 1754 i Utanede Fors socken i Jämtland. Jonas var ende sonen i äktenskapet mellan Jon Jonsson och Margareta Månsdotter - Frisk.
Jonas mamma Margareta (1712 - 1788) hade i ett tidigare äktenskap 8 barn tillsammans med Olof Eriksson (1705 - 1751). Hon gifte om sig med drängen Jon Jonsson (1722 - 1796) från österåsen i Fors socken. Jon Jonssons var son till Jon Pärsson (1682 - 1751) och Märet Olsdotter (1680 - 1759) på österåsen i Fors socken i Jämtland. Jon Pärsson var i sin tur son till Per Jonsson f. 1650 och Brijta Andersdotter f. 1649 på österåsen i Fors socken, Jämtland.

Jonas gifter sig först med Anna Maria Westerling 1779 (inga barn) i det andra äktenskapet med Hedvig Beata Amberg föds sonen Nils Wilhelm Forsslund. Jonas tar tillsammans med sin halvbror köpmannen i Uppsala Olof (1751 - 1833) namnet Forsslund och stavar det därefter med dubbla s. Jonas Forsslund avlider den 9 mars 1809 i Jakobs församling och är troligen begravd på St: Jakobs kyrkogård i Stockholm. Jonas Forsslund är med största sannolikhet farfars far till Edvard Magnus som senare skulle bosätta sig i Ångermanland och bli far till min farfar. Med Bästa Hälsningar Ove Forslund.

Biografin om Jonas och hans halvbror Olof Forsslund finns längre fram i detta dokument.

Det har under årens lopp i Forslundssläkten berättats om en ung kvinna från Torsåkers socken i Ångermanland med okänt namn, som i Stockholm på 1800-talets mitt träffar en skeppare (kapten hade nämnts). Blir gravid och försörjer sig med att sälja karameller på Kornhamnstorg för att senare återvända till hembygden med två söner. Vem var hon? Hur var hennes bakgrund? Vilka var hennes föräldrar? Hur blev hennes liv?

I dag vet vi att min farfars farmor var Märta Lena Jansdotter född den 28 juni 1829 i Torsåker socken. Fadern till Märta Lena var Bonden Jan Nilsson i Hola. Som 68 årig änkeman gifter han om sig med den 34 åriga Stina Märta Olsdotter från Skog. När dottern Märta Lena 6 år senare föds är pappan 74 år och mamman 40 år, 10 år senare blir Märta Lena faderlös och fick därefter tillsammans med modern ett hårt liv. Mellan 1839 och 1844 bor modern och dottern på Rogsta där modern dör 1856. Men redan som 15 åring 1844 måste Märta Lena ta sig ut och arbeta som piga, vilket hon sedan gjorde stora delar av livet som ogift. Dessa uppgifter har kommit i dagen under våren 2007 som resultat av djupa efterforskningar utförda av Kent Williamsson (barnbarn till Selma Westerlund född Forslund) som likt mig själv är barnbarns barn till Edvard Magnus Forsslund, Märta Lenas förstfödde son.

Märta Lena lämnar hembygden i Ångermanland troligen redan 1849 och reser ned till Huvudstaden, med båt får man förmoda, sjötrafiken efter norrlandskusten var minst sagt livlig, då dagens övriga alternativ för resor saknades. Detta var innan järnvägen var byggd och de vägar eller stigar som fanns var inte farbara längre sträckor. Orsaken till hennes beslut att resa ned till Stockholm är naturligtvis oklar, men fattigdom och svält var mycket vanligt i Norrland särskilt ibland de lägst stående på den sociala stegen, resan till Stockholm handlade förmodligen om ren överlevnad. 1851 närmare bestämt den 14 maj flyttar Märta Lena ifrån Huddinge till Brännkyrka församling. Vi vet också via mantalsuppgifter att Märta Lena finns i Stockholm i november 1854 och hade en plats som piga hos änkan Christina Elin Berggren efter avlidne Komministern E J Berggren och hans dotter Erica Dorothea boende på Regeringsgatan 27.

Nu kan man också med stor sannolikhet gränsande till visshet bekräfta att Märta Lena träffar Sjökaptenen Carl Edvard Forsslund (stavar med dubbla s), i Kungliga huvudstaden. Carl Edvard var född den 8 november 1825 i Jakobs församling. Carl Edvard var först Coopwerdiesjöman och sedan Sjökapten fram till sin död endast 42 år gammal den 3 augusti 1868. Att Märta Lena och Carl Edvard träffats bekräftas med att bägge finns på inflyttningslängden till Gefle (Gävle) i februari månad 1856 och till samma adress. Gefle är ingen ovanlig stad för en verksam sjökapten i mitten av 1800-talet. Tiden verkar också stämma med hennes senare födelse av sonen Edvard Magnus den 26 mars 1857 i Klara församling. Vad som senare händer i relation med Carl Edvard är dölj i dunkel och om Carl Edvard Forsslund är fader även till Märta Lenas andre son Oscar Leonard som föds 1860 kan av naturliga skäl inte bekräftas.

Märta Lena är i mars 1857 när Edvard Magnus föds skriven på Clara Bergsgränd 23, hemmet ligger mycket nära den Centralstation som börjar byggas 10 år senare för att sedan invigas 1871. (se nedan till vänster)
Kuriosa: Fram till 1925 stannade tågen där dagens stora vänthall finns, i den så kallade banhallen rymdes fem spår. 1925-1927 flyttades dock spårområdet västerut och man byggde om banhallen till dagens luftig vänthall som är 119 meter lång, 28 meter bred och 13 meter hög.

Vasagatan och Stockholms Centralstationen samt Kornhamnstorg sett från Katarinahissen.

år 1859 är Märta Lena boende på Tjärhovsgatan 46. året därpå bor den nu 30 åriga Märta Lena på Storkyrkobrinken 12 där hon den 29 mars 1860 föder den andre sonen Oscar Leonard som döps den 14 april (Fader okänd). Enligt mantalslängden som upprättades i december 1861 (se bild nedan) bor Märta Lena och bägge pojkarna på Västerlånggatan 36 i Gamla Stan, (Märta Lena Idkar 2 klassens Mångleri No:1277). Hon är skriven som Månglerierska, det vi i dagligt tal kallar torghandlare, det kanske ändå stämmer det som de äldre i släkten tidigare berättat att hon sålde egentillverkad kola, knäck och karameller på det närbelägna Kornhamnstorg. (se mantal nedan)

Vad vi i dag vet är att i kyrkboken från Klara församling står att "Edvard Magnus fader ej får uppges". Mamman är 27 år gammal då hon föder den äldsta pojken med hjälp av Barnmorskan Malmqvist. Edvard Magnus föddes alltså den 26 mars 1857 i Klara församling i Stockholm som oäkta barn (kort nummer CIC:2 80204 7/8) och döps dagen därpå av prästen Hallander och uppnår en ålder av endast 39 år när han senare som far till 4 barn själv avlider i Näs Ytterlännäs 1896 i lungsot året före sin egen mor. Brodern Oscar Leonard som föddes den 29 mars 1860 och lever ända fram till 1933.

Båda bröderna var alltså födda i Stockholm. Modern förblir ogift och flyttar med pojkarna tillbaka till Ångermanland 1876. Vilket verifieras av att Märta Lena Jansdotter flyttar ut från Bjärtrå samma dag som sönerna och flyttar in till Ytterlännäs samma dag som sönerna. Märta Lena bor på Näs i Ytterlännäs, samma plats som sönerna till sin död i sviterna från en lunginflammation en vårdag den 26 april 1897. Magnus och Oscar fick anställning vid Rossös nystartade sågverk som anlades 1877 (läs mer om Rossö sågverk från "Industriminnen i ådalen" nedan).

Uppgifter från utflyttningslängder säger följande:

Magnus utflyttad från Locknö i Bjärtrå tillsammans med Oscar Leonard 1881-10-22
Utflyttningslängd från Bjärtrå (Bjärtrå B:2 1871-1890 65440 2/4)

Magnus inflyttad till 1881-11-03 Näs, Ytterlännäs, det står att han
"Läser försvarligt" (Husförhör, Näs 52, Ytterlännäs

Carl Edvard Forsslund, sjökaptenen och den trolige fadern till pojkarna Magnus och Oscar var son till Nils Wilhelm Forsslund, förste expeditionssekreterare (protokollsekreteraren i Kongl. Cancelliet) född den 25 februari 1788 och Catharina Charlotta Hedenstedt född den 12 mars 1798. Enligt mantalsuppgifter som upprättades den 16 november 1848 bor den då 23 åriga Carl Edvard tillsammans med sin mor Charlotta och tjänsteflickan Amanda Petronella Hultberg på Enkehusgränd 16.

Carl Edvard flyttar tillsammans med Märta Lena Jansdotter till Gefle den 28 februari 1856. Var och när de först träffas är naturligtvis oklart men "tycke" uppstår och de lever som ett par under några månader i Gefle, det mest troliga är att Märta Lena är tjänsteflicka hos sjökaptenen, men att Carl Edvard blir förtjust i pigan med nedanstående följder. Detta är kanske Märta Lenas lyckligast tid i livet, att för första gången på 27 år få leva som ett äkta par med sin hjärtevän. Under dessa lyckliga månader i Gefle blir Märta Lena gravid med Carl Edvards barn. Märta Lena flyttar därefter ensam tillbaka till Stockholm den 24 oktober 1856, Varför? Vill inte Sjökaptenen ha några barn med Märta Lena? Blir hon utsparkad från det gemensamma boendet? Många frågor men inga svar.

Tre år senare närmare bestämt den 22 november 1859 är sjökaptenen ensam skriven på adress Göthgatan 28, endast 4 månader innan den andre sonen Oscar Leonard föds på Storkyrkobrinken. Några år senare i november 1864 bor Sjökapten Forsslund (utan fartyg) på Munkbrogatan 8

Carl Edvard Forsslund gifter sig nästan 41 år gammal den 27 september 1866 med Christina Josefina Palmgren, då är den yngste pojken Oskar Leonard drygt 6 år gammal. Sjökaptenen avlider knappt 2 år senare den 3 augusti 1868 tillhörande Nikolai församling (nuvarande storkyrkoförsamlingen) i Stockholm. Carl Edvard och Christina Josefina har inga barn tillsammans. Christina Josefina var född i Linköping den 6 september 1826 och dör utan arvingar 89 år gammal den 1 november 1915. Christina upprättar ett testamente den 16 januari 1915 till fördel för sin kusin son (Sven Gabriel Lundin) i östervåla. Det fanns naturligtvis i hennes bouppteckningen inga noteringar om makens oäkta söner, något som hon antagligen inte hade någon som helst vetskap om.

Graverande "bevis" gällande faderskapet mot Sjökapten Carl Edvard Forsslund:

Hur starka är indicierna för att Carl Edvard är fadern då det saknas skarpa bevis. Fäder till s.k. oäkta barn hade full rätt att dölja sin identitet. Det finns alltså inga papper på faderskapet. Men pojkarna får samma efternamn med dubbla s som den troliga fadern, den äldste sonen får också förnamnet Edvard. Vad vi vet i dag är att Carl Edvard och Märta Lena flyttar in till Gefle (Gävle) vid samma tidpunkt den 28 februari 1856 och till samma adress, visserligen inte som par utan som enskilda personer. Vistelsen i Gävle stämmer också bra med tanke på Edvard Magnus födelse i mars 1857, att Edvard Magnus är ett kärleksbarn råder det inget tvivel om.

Pigan Märta Lena Jansdotter flyttar enligt uppgift ensam ifrån Gävle och tillbaka till Stockholm den 24 oktober 1856 och föder fem månader senare den 26 mars 1857, deras förstfödde son, som får namnet Edvard Magnus Forsslund efter sin far. Hade sonen varit "äkta barn" så hade prästen kanske till och med infört att de "copulerade" i juni 1856 d.v.s. under den tid Märta Lena delade hushåll med Carl Edvard Forsslund. Carl Edvard som i Gefle också bär titeln Grosshandlare är skriven på Götgatan 28 i november 1859 och om han haft möjlighet att besöka Stockholm och Märta Lena under sin tid i Gävle vet vi inte, och osäkerheten är därför stor gällande det eventuella faderskapet rörande den andre sonen Oscar Leonard. Till historien hör att Carl Edvard är sjökapten och en sådan person reser av naturliga skäl en hel del mellan hamnstäderna i Sverige. Det troliga är att Carl Edvard var förtjust i Märta Lena men pigan var för simpel för att kunna gifta sig med.

Carl Edvard och hans senare fru Christina Josefina född Palmgren hade inga gemensamma barn Carl Edvard efterlämnar vid sin död förutom sin fru även sin åldrige far, 3 systrar och en bror. Som kuriosa kan nämnas att f.d. Sjökapten Forsslund i bouppteckningen 1868 har tillgångar bestående av gångkläder, sängkläder, porslin, och möbler av ett total värde av 365 riksdaler (riksmynt) samt skulder med 1.552 riksdaler (riksmynt). Förutom kostnaden för begravningen inkl. sorgsaker har han skulder till 17 personer med bl.a. Operasångare Leonard Labatt, Skeppsklarerare C W Boman, Skomakarmästare Rosengren, och Mamsell Petrini. Värt att notera ifrån bouppteckningen efter Carl Edvard är under rubriken Afgår, följande "Aflöning och Barnhusavgift ½ procent av summan inventarier".

Tänkvärt från 1800-talet:
Oäkta barn hade ingen arvsrätt efter fadern (inte ens om han erkänt faderskapet) förrän långt in på 1900-talet. Det är nog bara i undantagsfall sådana barn kan finnas med i en bouppteckning. Om fadern var okänd var det ganska vanligt att barnet använde moderns efternamn - förutsatt att hon hade ett alltså. Hade "den okände" fadern ett efternamn kunde det också förekomma att barnet använde detta namn, innan 1901 var det ju i stort sett fritt att lägga sig till med vilket efternamn som helst. Och det kunde väl vara en kul poäng att använda samma namn som den man som vägrade erkänna sitt barn.

Vidare:
Så var ju det i födelseböckerna så vanliga uttrycket "fader okänd" närmast en kod, som man inte bör ta alltför bokstavlig. Den innebar egentligen bara att barnet var fött utom äktenskap, och att modern inte ville att faderns namn skulle bli känt och officiellt för kyrkan och för myndigheterna. Skälen till detta kunde variera; Vi kan ju t.ex. tänka oss följande scenario:

Modern ville inte att fadern skulle råka illa ut och förföljas av myndigheterna och höll tyst för att skydda honom. Hon var kanske uppriktigt fäst vid honom, även om han hade avvikit och inte riktigt kunde/ville "ställa upp" officiellt. Han kan ju tänkas ha lovat att komma tillbaka och t.o.m. gifta sig med henne om hon inte angav henne... (ja, sedan kan vi ju tänka oss, hur det gick...)
Vi kan också tänka oss att modern antingen 2a) kompenserades med en penningsumma mot att hon höll tyst, eller 2b) blev hotad med repressalier om hon angav fadern.

Vem var Carl Edvard Forsslund far och farfaroch från vilka förhållande kom han? (se slutet)

Edvard Magnus arbetade också en tid som plåtslagare. Han gifte sig den 18 oktober 1885 med Lovisa Nyberg som står som "oäkta" dotter med okänd far. Lovisa som var invandrad från svenskbygderna i österbotten Finland. Finland är från 1809-1917 ryskt storfurstendöme då Lovisa Gretasdotter föds. Rysslands tsar var storfurste av Finland och där representerades han av en generalguvernör. Alexander I. Storfurste av Finland 1809-1825 gav viss grad av autonomi till Finland. Alexander II utfärdade 1863 ett språkmanifest som gjorde finska till officiellt förvaltningsspråk.

Lovisa Gretasdotter Nyberg. Född 1860-08-25 öfvre Jeppo, Nykarleby, österbotten, Finland . Död 1937 Näs, Ytterlännäs, Västernorrlands län. Inflyttad till Näs i Ytterlännäs 1885-10-03 från Jeppo. I husförhöret står det att hon läser försvarligt. Vigsel 1885-10-18 . Plats för giftermål ej nämnt

Lovisa var dotter till Greta Stina Johansdotter f. 1828-06-07 död 1892-04-12 (dotter till Jan Matsson från gården Finskas och Lisa Eliasdotter från gården Måtar) Han var också skriven som Johan Matthsson och hon som Lisa eller Elisabet Eliaedotter.

Deras förstfödde son dör efter endast 5 dagar. Nästkommande 2 barn överlever till vuxen ålder med sonen Leonard Konstantin dör efter en månad 1890, även sonen Fredrik Augustinus skulle få ett kort liv och avlider knapp 20 år gammal i lungtuberkulos 1912 samma år som RMS Titanic går till botten i Atlanten.

Familjen Forslund hus i Rossö Nyland, där alla barnen är födda
Foto Åke Forslund 1972

Edvard Valentin miste sin far Magnus redan som 9-åring och sin farmor Märta Lena året efter och fick axla ett stort ansvar tillsammans med mamman Lovisa Gretasdotter Nyberg och de yngre syskonen. Han gifte sig år 1911 med Hilma Kristina Svensson från Sånga socken i Ångermanland. Samtliga deras barn födda i byn Rossö var:

Julen 1916. Frän vänster: Emil, Hilma, Greta, Olle, Edvard, Helmer.
Foto Okänd

Den stora börskraschen på Wall Street i New York i oktober 1929 skulle inte bara drabba människorna i Nordamerika utan fick också stora och förödande konsekvenser i Sverige och i ådalen. Efterfrågan på sågat timmer sjönk dramatiskt. Världsekonomin drabbades av en depression och den vita röken och ångvisslorna från alla sågverken efter norrlandskusten försvann eller tystnade så sakta. Nedläggningarna av de olönsamma sågverken drog fram som en farsot och arbetslösheten bredde ut sig. Detta drabbade även Rossö. De gamla och omoderna sågverken drabbades först. Sedan kom allt slag i slag och efter ett par år var det mesta rivet. Det som fanns kvar långt in på 1970-talet av Rossö sågverk var skorstenen och pålverken till alla kajerna invid Ångermanälven.

Rossö sågverk/Ytterlännäs socken/Kramfors
Historik från hemsidan "Industriminnen i ådalen"
Industriminnen i ådalen

Byggherrar till Rossö-sågen var disponent C Y Bayard och skogsförvaltare August Naeström. ångsågen anlades 1877 och var försedd med 3 ramar. Den skeppade ca 3 000 stds. Naeström sålde 1895 sin halvpart i verket till grosshandlare C Falck. 2 år senare såldes verket tillhöriga skogar till Kramfors AB, medan Björknäs AB köpte sågen. 1902 såldes skogar till Nylands Träförädlings AB, som året efter tvingades att gå i likviation. Därefter övertog Rossö Sågverks AB med C A Blom som verkställande direktör. 1905 ersatte Roland Martin Blom som disponent. Rossö-sågen blev likt de flesta andra härjad av eld. Det skedde 1909, då brädgården brann. 1914 uppgick årsskeppningen till 6 000 stds sågade, 1 500 loads bilade och 500 stds övriga trävaror. Kungsgården-Marieberg köpte 1920 sågverket för att på platsen anlägga en sulfitfabrik. Detta blev dock inte av men sågen revs ändå 1927.

Rossö by invid Ångermanälven. Vid pilen: Forslunds stuga
Foto Åke Forslund 1972

Edvard var sågare och ansvarade för sågramarna på Rossö bruk för vilket han hade någon krona extra om dagen. Han skulle då också ställa in sågramarna under rasterna (slipning av sågbladen utfördes av andra). Edvard insåg tidigt det nödvändiga av att flytta med sin stora familj eftersom han måste skaffa sig en ny försörjningskälla. Edvard nu 43 år och Hilma 40 år beslutade trots mager ekonomi men med en stark vilja att köpa sig ett torpställe. Den 23 mars 1931 drog flyttlasset från Rossö i Nyland till torpet Albackssvedjan i byn Macked/Skadom i Boteå socken. (Detta knappt två månader före ådalshändelserna där kommenderad svensk militär några mil bort skjuter skarp på demonstrerande arbetare och dödar 5 personer, en händelse som för alltid sätter ådalen på kartan). Denna flytt till Torpet Albackssvedjan gladde speciellt Hilma som kom närmare sin egen mor i Sånga socken men framför allt känslan att få rå sig själv och sin familj. Förhållandet mellan makarna blev varmare och Edvard började också släppa lite på sin disciplin från det trångbodda livet i stugan på Rossö. Familjen bröt och brukade jorden vid Albackssvedjan i omkring 15 år.

"Forslunds torpet" Albackssvedjan i byn Macked/Skadom i Boteå socken
Foto Åke Forslund 1972

Edvard hade fått förmånen att gå i skolan i 6 år vilket var ganska ovanligt för barn med hans bakgrund. Han var humanist och starkt troende. Som gift och vuxen innehade han under en tid ordförandeskapet i den lokala Missionsförsamlingen och vid äldre dar blev hans tro mer högkyrklig. Barnen uppfostrades med kristna värderingar och stark disciplin vilket dock avtog något när makarna hade flyttat till torpet Albackssvedjan, kanske som en konsekvens av att sönerna började bli vuxna och så sakta börjande flyga ur boet till sina nya liv i Stockholm. När alla barnen lämnat hemmet flyttade Edvard och Hilma också till Stockholm, året var 1946. Där fick de båda anställning vid Telefonaktiebolaget LM Ericsson vid Telefonplan. Familjen var nu åter samlad i Hägersten och Västberga, alla utom sonen Olle som var bosatt i Tureberg norr om Stockholm och yngsta dottern Eva som efter giftermålet flyttade till Lycksele i Västerbotten.

Alla Forsslundare före Edvard Valentin stavade namnet med dubbla s. Carl Edvard Forsslund, sjökaptenen och den trolige fadern till pojkarna Magnus och Oscar var son till Nils Wilhelm Forsslund Förste expeditionssekreterare (protokollsekreteraren i Kongl. Cancelliet) född den 25 februari 1788 och Catharina Charlotta Hedenstedt född den 12 mars 1798. Wilhelm och Catharina ingår äktenskap på Ekerö och hon bodde på Kaggeholm. Catharina Charlotta Hedenstedt var dotter till Kaptenen vid Västerbottens Kungliga Regemente Jacob Hedenstedt. Förutom sonen Carl Edvard hade de också en dotter Emma Wilhelmina Adelaide (1820-1899)

Nils Wilhelm var son till ingen mindre än Professorn vid Kungliga Konstakademin Jonas Forsslund f. 1754-11-19 död 1809-03-09 Jakobs församling, gravsatt 1809-03-19. Och hans andra hustru Hedvig Beata född Amberg f. 1757-08 död 1851-03-29 Jakobs församling, gravsatt 1851-04-15 i graven nedan på Norra Begravningsplatsen i Solna. Hedvig Beata var dotter till vagnmästaren Nils Amberg född ca: 1721 d. 1791-09-24 i Hovfs hos änkedrottningen Sofia Magdalena.

Under denna gravsten på Norra begravningsplatsen i Solna (Kvarter 05 gravnummer 84) vilar både Sjökapten Carl Edvard Forsslund (sonson till konstprofessorn Jonas Forsslund) och hans bägge föräldrar Nils Wilhelm Forsslund och Catharina Charlotta född Hedenstedt. Men även änkefru Forsslund tidigare gift med Kungamålaren och Konstprofessorn Jonas Forsslund har sin sista vila här. änkefru Forsslund är följaktligen farmor till Sjökapten Carl Edvard Forsslund som var far till pojkarna Edvard Magnus och Oscar Leonard.

Graven bär inskriptionen C H Rydberg 1820-1902 efter Litteratören Carl H Rydberg, gift med Nils Wilhelm Forsslunds dotter Emma, tillika syster till Carl Edvard. Om det på gravplatsen tidigare än 1902 funnits någon annan sten med namn på någon av de avlidna vet vi idag inte.

Forsslund, Jonas, målare och skulptör, föddes 1754 i Fors socken, i Jämtland. I Uppsala, där han i unga år var anställd i handel, sysselsatte han sig på lediga stunder med försök i pastellmålning och utförde sålunda ett porträtt af Gustaf III, vilket uppsattes på rådstugan. Hertig Karl, som vid den tiden stundom vistades i Uppsala, uppmärksammade honom slutligen och satte honom i tillfälle att komma till Stockholm, där han blev elev vid målareakademien. Forsslund. åtnjöt därjämte enskild handledning av pastellmålaren Lundberg, men sysselsatte sig ibland även med modellerande. 1794 blev han medlem av akademien och några år därefter professor vid densamma. Han utvecklade mycken flit som porträttör i pastell och olja samt såsom skulptör av medaljonger och byster. Bland hans bästa arbeten nämnas Gustaf III med gemål och son, stor familjetavla i olja, som numera lär förvaras på Frötuna i Uppland; Gustaf IV Adolf, promenerande med sin gemål, kroppsstor målning i olja, nu på Gripsholm; porträtt, i pastell, af greve Nils Gyllenstierna och hans grevinna, f. Ribbing, å Björksund i Södermanland; byster af Matthias Rosenblad (gips), i Sundhetskollegium, af Linné (gjuten i brons), inköpt till åbo universitet, m.fl. Därjämte utförde F. åtskilliga medaljonger i biscuit (hvitt porslin) och gips. Hans pastellmålningar äga mycken lätthet i utförandet och, i hans bästa och väl behållna arbeten, en behaglig, ehuru något fadd, färgton. Dermot är hans karakteristik medelmåttig nog, och hans teckning ej alltid tilltalande eller fullt riktig. Som porträttör i olja var Forsslund. en lärjunge av Pasch, men saknade dennes kraftiga teckning och färgharmoni. Merendels rörde han sig mindre lätt med penseln än med kritorna. Minst lycklig förefaller han som skulptör. Forsslund. dog i Stockholm d. 9 Mars 1809.
Källor Martin Bergmans hemsida och Nordisk Familjebok sidan 908

Nya uppgifter har framkommit att Jonas Forslund gifter sig första gången redan 1779 med Anna Maria Westerling. Och att Jonas Forsslund skulle ligga begravd på S:t Jacobs kyrkogård intill Kungsträdgården i Stockholm.

Porträtt i pastell på duk, målat i anknytning till kungens Italienresa 1783-84. 45 x 56 cm. Signerat i nedre högra hörnet "Forsslund". I ram från tiden och med det väl ursprungliga vågiga glaset bevarat.

Professorn vid Konstakademien Jonas Forsslund, utbildad för bl.a. Gustaf Lundberg, hade en omtalad talang för okomplicerad naturavbildning, vilket gör porträttet extra intressant som ett av de troligen mest verklighetsnära. Man kan av den anledningen tillåta sig gissningen att detta representationsporträtt av tjusarkungen rent av skulle kunna vara det som bakom den tidshistoriska stiliseringen visar den mest direkta avbildningen av honom, med t ex klen underkropp och ben men ett stort huvud och en air av inbilskhet som omvittnats inte ha varit ens en så begåvad kung främmande.

Detta originalporträtt av Gustav III hade när det dök upp i en konsthandel på 1970-talet varit okänt av forskningen i nära 200 år. Kungen har uppenbarligen suttit modell något av de första åren på 1780-talet för att kunna ha porträttet med sig när han 1783 startar sin stora Europaresa och när så är lämpligt vill kunna uppträda inkognito som en svensk greve av Gripsholm. Han såg därför till att Forsslund placerade en karakteristisk profilbild av det anrika kungliga Mälarslottet Gripsholm i målningens mitt. Bakgrundens ruinlandskap verkar syfta på det sydländska resmålet Rom, där man nyss hade påbörjat arkeologiska utgrävningar av Forum Romanum.

Professorn vid Konstakademien Jonas Forsslund, utbildad för bl. a. Gustaf Lundberg, hade en omtalad talang för okomplicerad naturavbildning, vilket gör porträttet extra intressant som ett av de troligen mest verklighetsnära. Man kan av den anledningen tillåta sig gissningen att detta representationsporträtt av tjusarkungen rent av skulle kunna vara det som bakom den tidshistoriska stiliseringen visar den mest direkta avbildningen av honom, med t ex klen underkropp och ben men ett stort huvud och en air av inbilskhet som omvittnats inte ha varit ens en så begåvad kung främmande.

En utredning av porträttets ägarhistoria leder med stor sannolikhet till kungens främste gunstling Gustaf Maurits Armfelt via dennes son (i en ungdomsförbindelse med en parisisk skådespelerska) Mauritz Clairfelt, en man som så småningom fick svensk militär uppfostran, adlades vid kejsarhovet i Wien och dog som chef för Skånska Infanteriregementet 1841 i Lund, den stad där porträttet till slut återfanns. Porträttets öden dessförinnan vid hängningar inför några av Europas mest lysande furstehov i Rom, Paris, Wien och S:t Petersburg kunde vara ämne för en historisk exposé.
Text hämtat ifrån Origrafica Konsthandel på Internet.

Nedanstående kroppsstora målning i olja finns på Gripsholms Slott i Mariefred.

Gustav IV Adolf 1778-1837, Kung av Sverige.
Fredrika Dorotea Vilhelmina 1781-1826, Drottning av Sverige, Prinsessa av Baden.
Kungen är 22 år och Drottningen är 19. Han bär hovdräkt och hon empireklänning.
Målning av Jonas Forsslund, Gripsholms Slotts samlingar.

Olof Forsslund tycks inflyttad till Uppsala Domkyrkoförsamling den 1 november 1771. Han kan ha anlänt tidigare, medan kusinen Per (Hellzén) ännu kvar i staden. I husförhörslängderna och även andra handlingar skiftar Olof Forsslunds titlar, han omnämns som 'betjänt', 'bodbetjänt', 'skrivare', 'handlande', 'hökare' och 'handelsmannen och riddaren'. Som viktualiehandlare blev han borgare i Uppsala 1782. Han förblir ogift hela livet. Se hans testamente.

Som ensamstående handlande hade han inte något större hushåll, men han hade en hushållerska. Han hade hus i kvarteret örtedalen i nr 11, 12, 13 och 14. Svartbäcksroten, med kvarteren Sandbacken, Klostret och örtedalen var Forsslunds hemvist.

Från Fors och Ragunda socknar gav sig unga män iväg och flera kom att ägna sig åt handel. Socknarna var små och äldre utflyttade tog hand om yngre som kom resande. Olof Forsslund erbjöd vid sekelskiftet 1800 den unge Lars Gulliksson sin hjälp, när Lars anlände till Uppsala. Han bodde under ett antal år hos Olof Forsslund. Lars Gulliksson blir senare Lars Gisslén.

Olof Forsslund var borgare i staden, hörde till stadens äldste, han ägnade sig åt politik men också åt spannmålshandel, fraktfarten på Mälaren, och det brännvinsbränneri där han var delägare.

Källor: Martin Bergmans hemsida om Olof Forsslund. (Fotografier från Uppsala museum och Irma Ridbäck

I staden hade arbetsskolan och fattigskolan skapats år 1784. Handelsman Forsslund kom med i ledningen för skolan och han kom att under resten av sitt liv ägna tid åt skolan och han donerade pengar till det som kom att kallas Prins Gustafs skola. Jordägare i Vänge, ägde Bärby gård och senare Lilla säteriet, där han uppförde en kvarn.

Som donator belönades han med att utnämnas till Riddare av Vasaorden.
Hans brorson Nils Wilhelm Forsslund ärvde honom, denne var son till professorn i teckning vid Kungl. Konstakademien, Jonas Forsslund, född i Utanede Fors socken 1754-11-19 (se t ex svenskt Biografiskt Lexikon, band där Jonas Forsslund finns med).
Arvet: Som arvingar togs i bouppteckningen upp brorsonen protokollsekreteraren i Kongl. Cancelliet Wilhelm Forsslund i Stockholm, brorsonen hemmansägaren Anders Ersson i Utanede, systerdottern änkan Lisa Nilsdotter i Näset och systersonen Jonas Ersson i Stugun. Men det var brorsonen Wilhelm Forsslund som handlanden i sitt testamente hade utsett till sin huvudarvinge. Forsslund hade i testamentet förklarat varför han lämnade övriga släktingar arvlösa, "ty intet har jag fått, och det som kan finnas efter mig har jag näst den Gode Gudens hjälp genom flit och arbete förskaffat mig". För brorsonen fanns ett huvudkrav, han skulle "understödja sin åldersstigna moder, handelsmannens svägerska och professor Forsslunds änka. Källor: Martin Bergmans hemsida om Olof Forsslund (Irma Ridbäck och Fors Kyrkoarkiv)

Släkten Forslund finns nu också på Martin Bergmans släktsida se ovan. Margareta Månsdotter-Frisk som var gift både med Olof Eriksson och Jon Jonsson och mamma till Kungamålaren Jonas Forsslund är Martin Bergmans mormors mormors mormors mor.sslund är Martin Bergmans mormors mormors mormors mor.

Hans Ove Forslund
f. 1946-07-13 gifter sig den 1969-07-19 med Barbro Jonsson är föräldrar till Jonas Forslund.

Emil Leonard Forslund
f. 1916-07-06 gifter sig i mars 1946 med Gunhild Frülen. är föräldrar till Ove Forslund. Emil Leonard avlider i augusti 1998 vid en ålder av 82 år

Edvard Valentin Forslund
f. 1887-02-14 gifter sig 1911 med Hilma Svensson från Sånga. är föräldrar till Emil Forslund. Edvard avlider 1960, Hilma 1968. Här börjar efternamnet Forslund stavas med enkel (s)

Edvard Magnus Forsslund
f. 1857-03-26 gifter sig den 1885-10-18 med Lovisa Gretasdotter Nyberg. är föräldrar till Edvard Valentin Forslund. Edvard Magnus avlider 1896 endast 39 år gammal.

Carl Edvard Forsslund
f. 1828-11-08 far till Edvard Magnus. (modern är Märta-Lena Jansdotter). Senare gift med Christina Josefina Palmgren, inga barn. Carl Edvard avlider 1868-08-03

Nils Wilhelm Forsslund
f. 1788-02-28 gift med Catharina Charlotta Hedenstedt. är föräldrar till Carl Edvard Forsslund

Jonas Forsslund
f. 1754-11-19 Fors, Jämtland död i Stockholm 1809-03-09
första giftet med Anna Maria Westerling 1779, sedan omgift med Hedvig Beata Amberg och far till Nils Wilhelm Forsslund

Jon Jonsson
f. 1722-06-19 (räknat efter ålder 1796) österåsen, Fors, Jämtland död 1796-04-19 Utanede, Fors, g. 1753-06-02 Margareta Månsdotter, hennes andra gifte.

Jon Pährsson
f. 1682 österåsen, Fors, Jämtland död 1751-08-18 österåsen, Fors g. 1706-05-16 Märit Olofsdotter från Byn, Fors f.1679 död 1759-05-25 österåsen, Fors (dotter till Olof Kielsson och Brita Mårtensdotter). De har barnen Salomon, Jon, Anica

Per Jonsson
f. ca 1650 d österåsen, Fors g. Brijta Andersdotter f. ca 1649 död ?. De har barnen Jon, Salomon, Anders, Oloff, Hindrich, Märit.

Jon Persson
på Aasen (österåsen) i Fors nämnd i domboken 1648-04-10/11 "Joan Person på åsen, klager sig icke bljfwa mechtig sin broders part uthj åsen, uthan drager well skatten och tungan lika med sin broder Erich Person som hafr mehre delen jorden och icke giörer skatten den effter.
Resol. Länssman medh 6 edsvohrne skole profwa och uppmäla jorden dem emellan".

Erik Pedersson Aasen är nämnd 1634-12-19. En son Erik Jonsson f. 1660-03 på österåsen gift och boende i Torp där fadern Jon Persson österåsen omnämns vid sonen Erik Jonssons död 1741-01-27 i Gösunda, Torp(Y)

Peder Joenssenn
omnämnd i Räfsten 1613
"Peder Joensenn i österaas haffuer sworitt swenschen. Odels gotzs ibid. till 1½ tonde, som er forbrutt till Kongen, och dett andet kommer hans söschind och slegtt till, och de om de halff tridie tondes att folgis som dett best kannd.
Paa denne gaard kand saais 4 tonder. Aff samme 4 tonder seed haffuer Her Erichs börn i Rawen befritt 1½ tonde 1 fgh och Joen Nielssens börn som er H[er] Oluff Joenie i Thrunbsen, Erich Joensenn i Kagaard han haffuer befriett 1 tonde ½ fgh. Peder Joensen pch Niels Joensen forbrutt dett öffrige, som er 1 tonde ½ fgh. Landschyld 1½ mkr 3½ sk. "

För flera uppgifter klicka här.

1. Oscar Leonard Forsslund 1860-1933 som berättade om mamman och broderns liv under andra hälften av 1800-talet.
2. Emil Leonard Forslund 1916-1998 som efterlämnade minnesanteckning från dessa berättelser och övriga data om släkten.
3. Kent Williamsson för sitt outtröttliga letande i gamla handlingar för att hitta den felande länken (Märta Lena Jansdotter).


Älvsjö den 6 Juli 1956. Emil Forslund fyller 40 år. (klicka för större bild.) Bild 1. Ivar, Hilma, Edvard, Olle, Elsa, Margit.	Bild 2. Gunnar Johansson skymd, Ester Frülen (Emils svärmor) och Emil Forslund.


Porträtt av Olof Forsslund från Uppsala museum	Handlanden Olof Forsslunds gravsten vid gamla kyrkogården i Uppsala. Gravstenen är placerad mellan Erik Gustaf Geijer och hans väninna Malla Silverstolpe.(Klicka för förstoring)