Fåfänglighet

(”den lilla bäcken” har jag stulit från Allan Edvalls finurliga visor)

 Sin rikedom söker många visa

genom att bygga sig stora slott.

Men för oss andra de just bevisa,

sin stora fåfänga blott.

Den lilla bäcken mot älven rinner.

Och älven rinner mot stora hav.

Och aldrig mera Du nånsin finner,

var lilla bäcken blev av.

Mången vill egen makt upprätta,

och hålla andra i ett fast grepp.

Det vore nog det enda rätta,

ge dem på näsan en riktig knäpp.

Den lilla bäcken mot älven rinner.

Och älven rinner mot stora hav.

Och aldrig mera Du nånsin finner,

var lilla bäcken blev av.

Ont om tid hade strebern gott om,

som kämpade att nå upp till topp.

Men oftast aldrig han högre upp kom,

utan det slutade med en flopp.

Den lilla bäcken mot älven rinner.

Och älven rinner mot stora hav.

Och aldrig mera Du nånsin finner,

var lilla bäcken blev av.

  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring"