Och vad händer nu?
 

Tidigt Saddam emot rikets ledning usurperade,

och försökte att där tända splitens brand,

när plötsligt omvärlden så konstaterade

att han med svärdet tagit makten i sitt land.

 

Och efteråt så kan vi alla konstatera  

att han varit en verkligt ond tyrann.

Försök har gjorts få honom abdikera, 

och skönt det blev när han till slut försvann.

 

Så har den gamla tesen än en gång besannats

att till himlen inga träd kan växa.

I många år Saddam förbannats

och äntligen har han till slut han fått sig en läxa. 

 

Och nu Saddam och hans gelikar endast är

nåt ont och illa som har varit. 

Det hela kan tyckas likna en chimär,

en mardröm som bort från våra sinnen dragit.  

 

Men det är klart som korvspad

att när till slut det onda byket ifrån Irak försvinner,

kan ingen bliva mera glad,

än landets folk som då helt sin frihet återvinner.

 

Så låt oss nu alla hjälpa till

att ställa allt till rätta.

För innerst inne tror jag säkert alla vill

Irak som demokratisk stat upprätta.

                                                        April 11

 

  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring" 
 

      Åter till Dikter År 2003