Saknad Barndom

      Jag saknar barndomen.

                 En tid

             – då jag såg

     människorna i min närhet

      som trogna, fasta, ärliga

            – Då ett handslag

betydde mera än ett skrivet papper

            – Då dörrarna

         mestadels stod olåsta

                      eller

          om så inte var fallet

nyckeln hängde bredvid på en spik

            väl synlig för alla

                – Då ingen

kunde förmå sig att slå en liggande,

                    en äldre,

             eller handikappad

                      En tid

                     – då jag,

            trots krig och elände,

                aldrig någonsin

              upplevde otrygghet.

                                                       7 oktober 2005

  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring"