Nostalgi       

Varje dag man kan läsa i sin tidning

nå´t man svårligen kan gilla.

Att en människa kan va´ en riktig niding

och göra sin bror förskräckligt illa.

När jag tänker hur det i min barndom var,

kanske jag allt det onda glömmer.

Men för mig tycks bilden stå helt klar.

Förhoppningsvis jag nu inte bara drömmer.

Förr då gällde:  Hederlighet.

Det var en ära kunna stå vid sina ord.

Nu verkar hedern sitta trångt och i synnerhet

sker det mycket mera våld och mord.

Förr var slagsmålen nog mera ärliga.

En snusdosa i knytnäven som mest i bland

Nu händer det, det mest förfärliga.

Man slåss med kniv eller annat vapen i sin hand.

Förr man aldrig slog på en som låg.

Uppträdde hövligt emot gammal och mot sjuk.

Nu får dessa och gravida stå på buss och tåg.

Men ungdomen den sitter, det är ett vedertaget bruk.

”För mycket porr och våld i TV-burkarna”,

skyller många på.

 ”Dä ä dä som skapar skurkarna.

Dä börjar, då de är riktigt små”.

Att ändra denna ondskefulla kedja är ej lätt.

Bäst är nog inom familjen börja.

För blir inte kontakterna där rätt,

blir resultatet bara smörja.

Föräldrar måste mer sin tid med barnen dela,

och lära dem vad ansvar innebär.

Husets plikter, även bland de små, fördela,

Barnen får ej tro de bara är till besvär.

Förr, familjen umgicks med varandra mer.

Det var ovanligt att äkta makar flyttade isär.

”Så föräldrar, därför nu jag Eder vördsamt ber,

Visa Era barn vad kärlek är”.

Följ med grabben, för att fotboll spela,

och flickan då hon övar dans.

Det själens icke läkta sår vill hela

och ger äktenskapet en ny chans.

När i familjen råder gemensamhet,

och man delar på såväl gott som ont,

försvinner lättare all misstänksamhet,

och i hjärtats kammare är det aldrig tomt.

I sådana familjer vill det råda,

kärlek, värme, trygghet,  harmoni.

Eho kan denna lycka skåda,

för den är så lätt att varsebli. 

Därför, kära Ni som detta läser.

”Låt kärleken få lysa som en sol,

och låt Er inte flyttas runt som pjäser

i nå´t spel som monopol”.

  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring"