Min Tro – Otro

 

Varför kan ej jag som andra,

tro på Gud och vara nöjd?

När jag försökt den vägen vandra,

tycks den haft en Oöverskridlig höjd.

Varför måste jag ifrågasätta

allt som rör religion?

Många tycker nog med rätta

att jag är en mycket konstifik person.

För hur än jag läst och tänkt

över vad i Bibeln stått,

det ingen ro mig skänkt,

då jag slätt ingenting förstått.

Och när prästen så med darr på stämma

påstått att ”Vår Gud Allsmäktig är”,

blev ännu större min dilemma.

Så fortfarande jag starka tvivel bär.

 

Och om, i kyrkans kristna skara,

jag som en ogudaktig själ själv sitter

och låtsas allt förstå. 

Måste ändå jag det faktum uppenbara,

att jag inte ens gitter

att över huvudtaget höra på.

 

En stenhård mask jag nu försöker hålla

för att ej ur kyrkans gemenskap köras bort,

och hoppas man ej finner skäl

att mig, som agnarna från vetet sålla.

För i allt vad jag i livet gjort,

jag bara velat väl.


  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring"

       Åter till Dikter År 2002