Hemskrivning av psykpatienter.

(Regeringen föranstaltade att psykpatienter skulle ut från vårdanstalterna, för att i görligaste mån få ha ett eget boende. Detta orsakade emellertid mycken vånda för flertalet av de utskrivna).

 

På gatan trött och övergiven    

står en man, rätt illa klädd.

Ut från psyket nyss han blivit skriven,

Orolig han känner sig, och rädd.

I en lägenhet i utkanten av staden,

skall han nu ensam allt försöka klara

Han är dock endast en i raden,

som ej längre kvar på sjukhuset får vara.

 

Alla var nog överens

om att rätta politiken,

var att alla skulle ha ett eget hem.

Över snabbheten dock mången svär.

Och som illa konsekvens,

när ingen brydde sig om kritiken, 

blev att många kom i kläm,

och hamnade i ren misär. 

 

Den vård som sjukhuset bedrev,

politikerna så till den grad förstörde

att de arma tryggheten ej längre finna kan.

Och nu så mår de fan så illa.

Därför blev det såsom det blev.

Den vård som de så väl behövde

plötsligt bara försvann.

Så vem skall nu deras oro stilla

 

Så går var dag

och inget särskilt händer.

Man ser med obehag,

hur kommundebatterna till noll och intet länder.

Hos politikerna väcker frågan ej gehör,

och de tycks helt intresset tappat.

Därför ger många arma upp och dör,

medan i kommunen, som vanligt käftar glappat.

 

 

  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring"

 

      Åter till Dikter År 2001