En Liten Marguerite.    

 

En liten Marguerite

rotad djupt i mullen

visar upp sin blomma,

oskuldsfull och vit.

Växer stolt där uppå kullen.

Blomsterälskare till fromma.

 

Den blomman jag beundrar, 

minner om en vän så kär.

Den skapar underbara drömmar,

och häpen jag förundrar

hur den väcker mitt begär

så att heta känslor genom kroppen strömmar.

 

Om den blomman än mig sviker.

Och så djupt mig sårar,

att jag får ett styng i hjärtats trakt.

Jag ej ifrån dess sida viker,

utan vattnar den med mina tårar,

så att den kan blomma ut i all sin prakt.

 

Så böjer blomman på sin stängel.

Den ses vissna ner

och sedan dö.

Men så Guds Helga Ängel

nytt liv åt blomman ger

genom gamla blommans frö.

 

Så ses det även nästa år

på kullen blomma

en liten Marguerite.

På samma plats den står,

och alla som dit komma,

kan se den blomma vackert vit.

 

 

  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring" 
   

      Åter till Dikter År 2000