Eken  Quércus    

  

Du Ek.

I Din grova stam,

och vittomfamnande grenar,

i munter lek

ekorrar i fart och glam

klättrar högt utöver markens stenar.

I kärlek,

hittar de förälskade, därunder fram

till vad dem förenar.

Du Ek.

 

Du Ek.

Bred och trygg.

Din stam den tål.

all väderlek.

Din rygg,

som stål,

är utan svek,

ej dryg.

En god symbol.

Du Ek.

 

Du Ek,

som bredbent står

så stadigt där på dina fötter.

Du Ek,

som klart förstår

att djupt i jorden sätta dina rötter.

Du Ek,

som gör att ekorrarna får

njuta gott av dina nötter.

Du Ek.

 

  Tyck till, och nämn namnet på min "Fundring"

 

      Åter till Dikter År 2001