Återvänd till första sidan

Kliniska effekter och kostnadseffektivitet vid psykoterapi 

Översikt över aktuella forskningsrapporter och forskningsrön, sammanställd av Dr G Gabbard och Dr S Lazar för American Psychiatric Association 1997.
Översättning: Hans Lidman, Riksföreningen PsykoterapiCentrum.

Psykoterapi har effekt.

·        Den genomsnittlige psykoterapipatienten klarar sig efter genomgången psykoterapi bättre än 80% av sina obehandlade medpatienter. Se forskningsreferens 1.

·        Psykoterapins kliniska effekter är lika stora som den nivå som brukar rättfärdiga att man avbryter klinisk forskning, för att det är oetiskt att förvägra kontrollgruppens patienter en sådan effektiv behandling. Se forskningsreferens 2.

·        Familjeterapi reducerar återfallsfrekvensen vid schizofreni i samma utsträckning som antipsykotisk medicinering. Se forskningsreferens 3.

·        För barn med ångest, depression och allvarliga multipla patologier är en högfrekvent psykoterapeutisk behandling (4-5 ggr/v) mer effektiv än en lågfrekvent (1-2 ggr/v), och behandlingstidens längd är positivt korrelerad till bättre utfall. Se forskningsreferens 4, 5.

·        En undersökning av 2900 läsare av den amerikanska konsumenttidningen Consumers Report, som behandlats av professionell psykoterapeut, visar att längre behandlingar ger bättre resultat, och att sämre resultat är kopplade till påtvingade terapibegränsningar av ekonomisk och administrativ natur. Se forskningsreferens 6.

·        En forskningsrapport från National Institute for Mental Health visar att korttidsbehandling är otillräcklig för de flesta patienter. Särskilt psykiskt arbetshandikappade och perfektionistiska patienter behöver längre behandlingar för att tillfriskna. Se forskningsreferens 7, 8, 9.

·        Patienter med metastaserande bröstcancer och malignt melanom förbättras statistiskt signifikant med gruppsykoterapeutisk behandling. Se forskningsreferens 10, 11.

·        Metadoninställda opiatmissbrukare som får dynamisk psykoterapi uppvisar vid en sexmånaders uppföljning en fortsatt förbättring, i jämförelse med patienter som fått konventionell missbruksrådgivning. Se forskningsreferens 12.

Psykoterapi lönar sig

·        I en metastudie omfattande åren 1984 -94 fann man i 88% av rapporterna, att psykoterapi bidrager till reducerade vårdkostnader för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och vid missbruksproblem, genom att sjukhusvistelser, medicinkonsumtion och arbetsoförmåga reducerades. Se forskningsreferens 13.

·        Psykoterapi 2 ggr/v är mycket kostnadseffektiv behandling vid borderlineproblematik, och reducerar sjukhusvistelser, akutsjukvård, och annan konsumtion av specialistsjukvård. Arbetsförmågan förbättras. Kostnadsbesparingen har beräknats till 10000 dollar per patient och år. Se forskningsreferens 13, 14 och 15.

·        En jämförelse mellan Australiens psykiatriska vård, där psykoterapeutisk behandling inklusive psykoanalys är kostnadsfri och lättillgänglig, och Nya Zealands psykiatriska vård, där samma behandling är begränsad, visar att kostnaderna per capita för psykiatrisk vård är 44% högre i Nya Zealand, p g a fler inläggningar på klinik. Se forskningsreferens 16.

·        Satsning på en utökning av psykoterapiresurser för amerikansk militärpersonal resulterade i besparingar på 200 miljoner dollar över en treårsperiod, fr a beroende på minskad psykiatrisk slutenvård. För varje dollar som spenderades på psykoterapi sparades fyra. Se forskningsreferens 17.

·        En ny tysk undersökning av 666 patienter som gått i dynamisk psykoterapi och psykoanalys visade att antalet sjukhusbesök minskade med 1/3, antal sjukskrivningsdagar minskade med 2/5, och slutenvårdsdygn med 2/3. Framgångsrika resultat var kopplade till längre behandlingar. Se forskningsreferens 18.

 

Kostnadsfri psykoterapi missbrukas inte.

·        Även när psykoterapi är lättillgänglig och kostnadsfri för patienten, så efterfrågas den bara av 4.3% av populationen, och den genomsnittliga behandlingslängden är 11 sessioner. Se forskningsreferens 19.

·        Studier visar att höga egenavgifter för psykoterapi ställer denna behandling utom räckhåll för de som behöver den mest. Se forskningsreferens 20, 21.

    Referenser

1.      Lambert MJ & Bergin AE: The effectiveness of psychotherapy. In Handbook of Psychotherapy and Behavior Change (4th ed.). Bergin A & Garfield S (eds). New York: John Wiley & Sons, 1994, pp. 141-150.

2.      Ursano R & Silberman EK: Psychoanalysis, psychoanalytic psychotherapy, and supportive psychotherapy. In The American Psychiatric Press Textbook of Psychiatry (2nd ed.). Hales E, Yudofsky SC, Talbott J (eds). Washington, DC: American Psychiatric Press, 1994

3.      Hogarty GE et al: The enviromental-Personal Indicators in the Course of Schizophrenia (EPICS) Research Group: Family psychoeducation, social skills training, and maintenance chemotherapy in the aftercare treatment of schizophrenia. II: two-year effects of a controlled study on relapse and adjustment. Arch Gen Psychiatriy 48:340-347, 1991

4.      Fonagy P & Target M: Predictors of outcome in child psychoanalysis: a retrospective study of 763 cases at the Anna Freud Centre. J Am Psychoanal Assoc 44:27-77, 1996

5.      Target M & Fonagy P: Efficacy of psychoanalysis for children with emotional disorders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 33:1134-1144, 1994

6.      Consumer Reports: Mental Health: Does therapy help? November 1995, pp.734-739

7.      Blatt S et al: Impact of perfectionism and need for approval on the brief treatment of depression: the National Institute of Mental Health Treatment of Depression Collaborative Research Program revisited. J Consult Clin Psychol 63:125-132, 1995

8.      Elkin I: The NIMH Treatment of Depression Collaborative Research Program: where we began and where we are. In Handbook of Psychotherapy and Behavior Change (4th ed). Bergin A & Garfield S (eds). New York: John Wiley & Sons, 1994

9.      Mintz J et al: Treatment of depression and the functional capacity to work. Arch Gen Psychiatry 49:761-768, 1992

10. Spiegel D et al: Effective psychosocial treatment on survival of patients with metastatic breast cancer. Lancet. 2:888-891, 1989

11. Fawzy F et al: Malignant melanoma effects of an early structured psychiatric intervention: coping and affective state on recurrence and survival 6 yers later. Arch Gen Psychiatry 50:681-689, 1993

12. Woody GE et al: Psychotherapy in community methadon programs: a validation study. Am J Psychiatry 152:1300-1308, 199

13. Gabbard G et al: The economic impact of psychotherapy: a review, Am J Psychiatry, 154:147-155, 1997

14. Linehan M et al: A cognitive-behavioral treatment of chronically parasuicidal borderline patients. Arch Gen Psychiatry 48:1060-1064, 1991

15. Stevenson J & Meares R: An outcome study of psychotherapy for patients with borderline personality disorder. Am J Psychiatry 149:358-362, 1992

16. Andrews G: Private and public psychiatry: a comparison of two health care systems. Am J Psychiatry 146:881-886, 1989

17. Zients A: Presentation to the Mental Health Work Group, White House Task Force for National Health Care Reform, April 23, 1993

18. Dossman R et al: The long-term benefits of intensive psychotherapy: a view from Germany, in S Lazar (ed) Psychoanalytic Inquiry Supplement, Intensive dynamic psychotherapy: making the case in an era of managed care, pp. 74-86, 1997

19. Manning WG Jr et al: How cost sharing affects the use of ambulatory mental health services. JAMA 256:1930-1934, 1986

20. Landerman L et al: The relationship between insurance coverage and psychiatric disorder in predicting use of mental health services. Am J Psychiatry 151:1785-1790, 1994

21. Simon G et al: Impact of visit co-payments on outpatient mental health utilization by members of a health maintenance organization. Am J Psychiatry 153:331-338, 1996

 

  Återvänd till första sidan