Psykoterapi lyckad vård

Unik undersökning. Patienter som deltar i långvarig behandlingen höjer sin livskvalitet.
Av Jan Kantor
och Thomas Lerner
08-738 21 59/08-738 12 34

Dagens Nyheter
Fredagen den 4 april 1998

Långvarig psykoterapi är ett framgångsrikt sätt att behandla människor som mår psykiskt dåligt. Ännu framgångsrikare är psykoanalys. Det visar en omfattande studie som gjorts i samarbete mellan Stockholms läns landstings Psykoterapiinstitut och Karolinska Institutet.

I studien som är den första svenska i sitt slag, har forskarna via enkäter följt 407 personer under tre år. Undersökningen saknar internationell motsvarighet. Det unika är att både behandlingarna och uppföljningstiderna är långa.

Docent Johan Schubert vid Psykoterapiinstitutet har varit ansvarig och professor Rolf Sandell vid Linköpings universitet har varit ansvarig för projektet och de menar att resultaten är entydiga. Psykoanalys och psykoterapi har mycket positiv effekt särskilt på lång sikt. Patienternas möjligheter att påverka valet av behandlingsform framstår som betydelsefullt, påpekar forskarna. De uttrycker stark oro över att samhället nu drar ner på resurserna till dessa behandlingsformer. Det handlar inte om en stor patientgrupp, men de som drabbas av långvariga psykiska problem har svårt att fungera i arbetslivet och privat, menar Schubert och Sandell. Undersökningen rör personer som gått i privat psykoanalys eller långvarig psykoterapi och som fått ekonomiska bidrag från Försäkringskassan. Under åren 1994-96 har de vid tre tillfällen svarat på årliga enkäter om sitt välbefinnande. Före behandlingen uppgav en av tio patienter som valt psykoanalys att hon eller han kände sig "frisk". Efter avslutad behandling uppgav sju av tio att de kände sig friska. När det gäller långtidspsykoterapi är resultatet något lägre. Före behandlingen led patienterna av ångest, nedstämdhet och andra symptom i större utsträckning än "friska" personer. Ungefär tre år efter behandlingen har en stor del av symptomen försvunnit, och patienterna upplever att de fungerar bra. - De flesta upplevde en markant ökning av livskvaliteten. de fungerade bättre både på arbetet och bland vänner och i familjen, säger Rolf Sandell. Mot den bakgrunden hävdar han och Johan Schubert att det är samhällsekonomiskt lönsamt att bekosta dyra behandlingar; utslagning från arbetslivet och långa sjukskrivningar kan undvikas. Men är inte psykoterapi och analys "lyxbehandlingar"? Schubert och Sandell framhåller att majoriteten av patienterna ofta var högutbildade och hade akademisk examen. Många var ensamstående kvinnor boende i Stockholms innerstad. Personer med människovårdande yrken var överrepresenterade. Det handlar om människor som bränner ljuset i båda ändarna och satsar hårt på sina arbeten. När de inte mår bra blir fallet stort och det slår mot hela yrkesidentiteten, säger Johan Schubert. Han och Rolf Sandell poängterar att långvarig terapi och analys långt ifrån är en lösning för alla som mår psykiskt dåligt. Rapporten visar också att behandlingen av patienter tenderar vara mera framgångsrik hos kvinnliga terapeuter än hos manliga, detta oavsett patienternas kön. Rolf Sandell vill inte spekulera om förklaringar, och menar att det behövs ytterligare forskning om hur kvinnliga respektive manliga terapeuter arbetar. - En förklaring kan möjligen vara att psykoterapi in innehåller ett starkt inslag av omvårdnad, ett traditionellt kvinnligt område. Men det är än så länge bara en teori. Av rapporten framgår även att behandlingen varit mera lyckosam ju äldre psykoterapeuterna varit.

Fakta/psykoterapi

Det finns olika former av psykoterapi/psykoanalys.

  • Kortidsterapi omfattar tolv gånger upp till ett år och sker individuellt.
  • Långtidsterapi omfattar en till två gånger i veckan och är utsträckt över  tre á fyra år. 
    Psykoanalys innebär samtal tre-fyra gånger per vecka och pågår tre år eller längre.
  • Långtidsterapi kostar under tre år cirka 70 000 kronor, psykoanalys under samma tid 
    cirka 250 000 kronor.
  • Som en jämförelse kostar behandling inom psykiatrisk slutenvård eller på behandlingshem 
    mellan 2 500 kronor och 4 000 kronor per dygn.

Försäkringskassan har stoppat stödet till vården

1 200 långtidssjukskrivna fick ingen hjälp.

Av Jan Kantor

och Thomas Lerner

I slutet av 1980-talet beslutade Försäkringskassan i Stockholms län att satsa extra på rehabilitering av personer med fysiska och psykiska problem. Patienterna hade ofta långa sjukskrivningar bakom sig. Bland annat anslogs 50 miljoner kronor till psykiatrin. Under 1990 till 1993 fick 400 - 500 patienter bidrag till psykoanalys eller psykoterapi under längre tid. Docent Johan Schubert, som nämns i artikeln intill, fungerade under de åren som så kallad anvisningsläkare. Han bedömde vilka patienter som var i behov av den dyrbara vården. 1994 avbröt Försäkringskassan sitt projekt. 1 200 personer väntade då på besked om bidrag till behandling. Den unika undersökningen som Psykoterapi Institutet genomfört tillsammans med Karolinska Institutet (KI) omfattar både patienter som hunnit få bidrag och sådana som fanns på väntelistan. De som deltagit i undersökningen har haft egna utgifter på i genomsnitt 45 000 (psykoterapi) och 90 000 kronor (psykoanalys). Samtliga patienter har gått i privat behandling.

E-post: terapi@bredband.net

Återvänd till första sidan