Hög tid för täckning

24-25 oktober 2009

När skepparen och ruffhäxan återkommer till klubben efter en vända till stugan i Härjedalen har klubbkamraten Göran L fått platsen bredvid Tintomara. Han har klubbens vackraste seglare - en Swede 52 - och Tintomara ser nästan ynklig liten ut bakom Görans båt.

När skepparen monterade bort sprayhooden ramlade hundratals flugor ut på däcket. De hade krypit in i sprayhoodskenan när frosten kom och hela båten blev som Hitchcocks Fåglarna; överallt var det flugor!

Usch! Ruffhäxan gjorde vad hon kunde för att dammsuga upp dom.

Täckställningen lades upp på däck.

Vilket plockepin!

Som tur var hade skepparen och ruffhäxan i våras skrivit ordentligt på varje rör vart de hörde.

Längst förut sitter täckställningen i pulpiten och skepparen får passa in fästena. Jaha? Var det så här vi gjorde förra året?
Ja, det får bli lite snett. Det gör inget. Bara täckställningen kommer på plats.
Ruffhäxan är en fena på att tejpa fast alla skoningar.
Första presenningen uppe!
Nästa i aktern kommer också på plats.

Sedan kommer alla stenplattor som skepparen tycker är nödvändiga. Ett buntband och en oval gummistropp till varje tamp från öljetten på presenningen.

Nödvändigt? Nja.

Bara svårartad overkill.

Skepparen monterar som vanligt dit sina tvärbalkar.

Här gäller det att ha både hängslen, livrem och overall när man har en fin båtgranne. Tintomara får inte välta!

Ja! Nu börjar det äntligen duga åt skepparen!

Med alla dessa tampar och stenplattor kan skepparen sova lugnt.

Uppstädning

Till förstasidan