Förra helgen höll Jerry Bouquot en föreläsning om NICO i Stockholm. Även om deltagarantalet inte var speciellt imponerande så var föreläsningen det.  

Det är Bouquot som har "uppfunnit" namnet NICO. Det har lett till vissa problem inom det vetenskapliga samfundet som av tradition har svårt att acceptera något nytt, hittills okänt, tillstånd. Särskilt om det inte är "upptäckt" av någon stor känd professor.  

Bouquot ångrar på att han gick ut med namnet NICO på 90-talet och inser nu att han borde ha myntat ett annat begrepp. Som t ex beninfarkt.   

Man kan, enligt Bouquot, sammanfatta NICO som en ischemisk medullär bensjukdom. Med det menas att det är ett sjukligt tillstånd i benmärgen på grund av otillräcklig blodtillförsel. Orsaken är i regel en följd av en blodpropp.  

Populärt uttryckt så kan man således kalla NICO en "beninfarkt" eftersom upphovet och utvecklingen av tillståndet liknar det som förekommer vid hjärn- eller hjärtinfarkt. En blodpropp bildas som stänger av blodtillflödet vilket får till följd att det område som inte får något blod helt enkelt dör. I hjärnan är detta en typ av det som kallas för "stroke" (slaganfall). Årligen drabbas i Sverige ca 20 000 personer av stroke; det är den vanligaste orsaken till behov av långtidsvård. 

Det finns två huvudformer av stroke; hjärninfarkt och hjärnblödning. Den sistnämnda formen kopplas samman med förhöjt blodtryck, som leder till kärlförändringar och ökad kärlskörhet.  

Men den vanligaste formen av stroke är hjärninfarkt och är orsakad av blodpropp. Det leder till att hjärnvävnaden i det drabbade området uppmjukas (hjärnuppmjukning, encefalomalaci) och vävnaden dör och det ett ärr eller en hålighet. Nervcellerna återskapas inte varför den skadade hjärnvävnaden inte återfår sin funktion. Upprepade hjärninfarkter resulterar ofta i mental avtrubbning (demens), den näst vanligaste demensformen efter Alzheimers sjukdom. 

Det finns olika typer av hjärninfarkt. Trombotisk infarkt innebär att en blodpropp bildats i en sjukligt, oftast aterosklerotiskt förändrad (åderförkalkad) artär i hjärnan. Vid en embolisk infarkt har blodproppen ursprungligen bildats i hjärtat eller i de större blodkärl (aorta, halspulsådror) som för blodet till hjärnan. Blodproppen rycks loss och förs med blodströmmen till hjärnan, där i regel ett större kärl plötsligt täpps till. Vid s.k. småkärlssjukdom till följd av förhöjt blodtryck och/eller diabetes kan hjärnans fina kärl p.g.a. väggförtjockning förträngas så att för litet blod kommer fram till den försörjda vävnaden. Resultatet kan bli en liten, välavgränsad lakunär infarkt.  

Samtliga dessa former förekommer även vid NICO i käkarna. Lyckligtvis leder det inte till att man blir dement, men till ospecifikka smärttillstånd ofta allvarlig art. Hjärnan saknar, i motsats till käkarna, smärtnerver varför en propp i hjärnan inte ger upphov till smärtor på samma sätt som en propp i käkarna.