Rasen har sin hemvist i Södra Sverige och Norra Danmark, där den i århundraden, varit gårdshund, jagat råttor, vaktat för främlingar och varit sällskap åt familjen. Genom sin praktiska storlek 32-37 cm hög, har det alltid funnits plats på kuskbocken, i soffan eller sängen.

Rasens karaktär, att vara hemma runt gården omsätts även i modernt boende, normalt stannar hunden hemma runt villan och familjen. Den släthåriga pälsen är lättskött, men ett par gånger om året hårar den ordentligt, som alla släthåriga hundar gör. Annars inskränker sig skötseln till öron, tänderna och klorna.

I moderna tider är rasen, sedan 1987, godkänd av Svenska Kennelklubben och ställs ut på de flesta utställningarna i Sverige. Deras allerthet har uppmärksammats av bl a väktarföretagen. Gårdshunden alarmerar omedelbart om något ovanligt är på gång och gör väktaren observant.
Till barnen i familjen kommer en fin kamrat, som man vet alltid kommer att vara i deras närhet. Förr i tiden berättas om gårdshundar, som följt barnen till skolan och sedan troget väntat hela dagen utanför, tills skolan varit slut och då följt med hem.

Den är utpräglat trogen sina närmaste och avgudar sin familj. Den älskar att hela tiden "vara med". På promenader, i motionsslingan eller på skidutflykten. Även i stallet känner den sig hemma och följer gärna med häst och ryttare, även på långa turer.


Många förvånas över rasens otroliga balanssinne, vilket gör den mycket lämplig som "besättningsman" på familjebåten, eller som många redan upptäckt, en utmärkt agility- och flyballhund. Rasen är på grund av sin otroliga lättlärdhet och arbetsvilja, också användbar i lydnads- och brukstävlingssammanhang (spår och sök), och det finns t o m en tik som har tjänstehundscertifikat som räddningshund.

Källa: Svenska Gårds och VallhundsKlubben




Orginalstandard 1998-05-28

SKK:s Standardkommitte 1998-09-08

Urspringsland/hemland: Danmark/Sverige

Användningsområde: Sällskapshund

NKU-Klassifikation: Grupp 2

FCI-Klassifikation: 2008-04-26 blev den Dansk-Svenska Gårdshunden FCI godkänd.

Bakgrund/ändamål: Dansk/Svensk gårdshund har sedan gammalt funnits på lantgårdarna. Den har använts som vakthund, råttfångare och till sällskap.

Helhetsintryck: Kroppen skall vara liten och kompakt, nästan kvadratisk. Den är exteriört sent färdigutvecklad.

Viktiga mått/förhållanden: Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 9:10.

Uppförande/karaktär: Rasen är vaken, intelligent och livlig.

Huvud: Huvudet skall vara trekantigt och förhållandevis litet.

Skallparti: Skallen ska vara tämligen bred och svagt välvd.

Stop: Stopet skall vara väl markerat.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart på hundar med svarta fläckar. I övrigt får nostryffelns färg harmoniera med pälsfärgen.

Nosparti: Nospartiet skall vara väl utfyllt, avsmalnande och får inte ge ett snipigt uttryck. Det skall vara något kortare än avståndet från stop till nackknöl. Nosryggen bör vara rak.

Käkar/tänder: Käkarna skall vara kraftiga. Saxbett med jämna, välutvecklade tänder.

Ögon: Ögonen skall vara mörka på hundar med svarta fläckar. Något ljusare ögon är tillåtna på hundar med gula eller leverbruna fläckar. Ögonen skall vara medelstora, svagt rundade och varken djupt liggande eller utstående. Uttrycket skall vara vaket och milt.

Öron: Rosenöron eller framvikta öron så att minst halva örat tippar. I båda fallen skall örat vara vikt i höjd med eller endast något över skallens plan.

Hals: Halsen skall vara medellång och kraftig med lätt böjd nacklinje. Den skall inte vara elegant. Inget löst halsskinn.

Kropp: Ländparti: Ländpartiet skall vara kort och svagt välvt.

Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup och rymlig med mycket välvda revben. Oftast är den inte helt utfylld förrän efter tre års ålder.

Underlinje: Buklinjen får inte vara hårt uppdragen.

Svans: Svansen skall ej vara för högt ansatt. Den kan vara naturligt lång, kort kuperad eller medfödd stubbsvans. Okuperad svans skall ej bäras ringlad eller tätt på ryggen.

FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989 ÄR SVANSKUPERING FÖRBJUDEN I SVERIGE.

Framställ: Frambenen skall framifrån sedda vara raka och parallella. Fronten skall vara tämligen bred i förhållandet till bröstkorgens bredd.

Framtassar:Framtassarna skall vara små, ovala och nästan slutna.

Skulderblad:Skulderbladen skall vara normalt tillbakalagda.

Överarm: Överarmen skall vara normalt vinklad mot skulderbladet.

Mellanhand: Mellanhanden skall vara stark och spänstig.

Bakställ: Bakbenen skall vara välvinklade i knä och hasled, parallella och väl muskelfyllda.

Baktassar: Baktassar som framtassar. Sporrar på bakbenen bör avlägsnas.

Rörelser: Rörelserna skall vara livliga och fria.

Päls/pälsstruktur: Pälsen skall vara hård, kort och slät.

Färg: Vit färg skall dominera med en eller flerfärgade fläckar i olika kombinationer.

Storlek/vikt:

Mankhöjd hanhund: 34 - 37cm
Mankhöjd tik: 32 - 35cm
Tillåten avvikelse: +/- 2cm

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Testiklar: Hos hanhunden måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Källa: Rasklubben för Dansk/Svensk Gårdshund