A
Ankare:
mindre laggkärl af en tunnas form, särsk. om vederbörligen justeradt sådant med en rymd af (ungefär) 15 kannor. [SAOB]
B
Bandhake:
Tunnbindarverktyg bestående bl. a. af ett hakformigt järn o. användt att sammanhålla stäfverna o. fästa banden. [SAOB]
Se bild.
Bandhyvel:
Se bild.
Bandkniv:
Knif med två handtag använd a) ss. tunnbindarverktyg till att renskära banden o.
(n)eddraga dem öfver tunnstäfverna. [SAOB]
Bandstol:
Väfstol hvarå band förfärdigas. [SAOB]
Blångarn:
af blånor spunnet (gröfre o. simplare) garn. [SAOB]
Blånor:
sämre, kortare o. gröfre tågor som vid häckling af lin, hampa l. dyl. afskiljas från de längre o. finare; blår; [SAOB]
Bordved:
bordläggningsplankor [SAOB]
Brandring:
järnring (på fötter) att sätta kokkärl o. d. på öfver elden. [SAOB]
Brådpanna:
Stekpanna. [SAOB]
Bråtor:
redskap för bråkning af lin o. d., bråka. [SAOB]
C
Caportt:
Kapott. Urspr kort soldatkappa med ärmar o kapuschong.
Collett:
Livrock utan eller med korta skört.
Cordon:
(Kordong). Snodd försedd med tofs och använd såsom prydnad.
D
Drivet:
Tätat fogar och springor i fartyg med hjälp av tjära, sk drev.
Dräll:
Grövre, enklare damastliknande linne- eller halvlinnevävnad.
Dräls duk:
Se Dräll.
E
Echarper:
Skärp eller axelband.
Epålletter:
Dekorativ axelklaff med eller utan fransar.
F
Falshyvel:
För att fördjupadt uthyfla kanten af ett arbetsstycke i rät vinkel, och sålunda bilda en fals. [SAOB]
Foghyvel:
ett slags för hyvling av långa smala ytor avsedd hyvel, bankhyvel. (jfr Rubank). [SAOB]
G
Galeas:
Tvåmastat Kustfartyg med främre masten högre än bakre.
Gratialist:
Mottagare av understöd. Understödet kom från Vadstena krigsmanshuskassa.
Grimma:
jämnlöpande med o. bakom det egentliga, mera finmaskiga nätet anbragt
grovmaskigt nät gm vars maskor fisken (i sht när den gm pulsning skrämmes på
nätet) för in "påsar" av det slakt liggande finmaskiga nätet ur vilka den sedan
icke kan komma ut (oftast användt tillika med ett annat grovmaskigt nät på
motsatta sidan av det finmaskiga nätet); grovmaskigt ytternät; äv.[SAOB]
Grimmgarn:
nät med grimma l. (vanl.) tvenne grimmor. [SAOB]
Grytgrepe:
hake l. krok varmed en gryta lyftes. [SAOB]
H
Huggare:
Sidovapen med kort, bred klinga som är något krökt.
Huggjärn:
Värktyg bestående av ett med skarpslipad, rak l. böjd ägg försett järn (med l. utan handtag) som (särsk. av hantvärkare, bildhuggare
m. fl.) användes för att medelst hammarslag o. d. drivas in i ngt föremål i avsikt att avskilja ngn del därav l. att
klyva det l. slå hål däri o. d. [SAOB]
Hyvelstock:
Stommen i en hyvel vari hyveljärnet är inpassat. [SAOB]
Hållhake:
Om med en hake i ena änden försedd stång varmed ngt (i sht timmer o. d.) gripes o. fasthålles. [SAOB]
K
Kapprock:
om till mansdräkten hörande, ss. ytterplagg använd lång rock liknande en kappa med ärmar o. krage. [SAOB]
Karda:
redskap för kardning av ull, bomull o. d. l. för uppruggning av kläde, vilket vid kardning av ull osv. drages utefter en
annan karda, varvid den mellan kardorna befintliga ullen osv. utredes o. formas till en sträng.
Kaveldon:
redskap för mangling av kläder bestående av en kavle varpå man upplindade det som skulle manglas o. ett avlångt mangelbräde
(kavelbräde) varmed man under tryck med händerna rullade kavlen fram o. tillbaka över ett bord o. d. [SAOB]
Kaveltyg:
(förr, bygdemålsfärgad) kaveldon.
Kjorl:
Kjol
Klink:
Byggnadssätt för träbåtar, där underkanten av en bordläggningsplanka skjuter över närmast underliggande. Jfr Kravell.
Se bild.
Kravell:
Byggnadssätt för träbåtar, där bordläggningsplankorna sluter intill varandra så att sidan är slät. Jfr Klink.
Se bild.
L
Listhyvel:
för framställande av trälister; jfr Kälhyvel.[SAOB]
Långdyna:
lång kudde l. dyna; i vissa trakter äv. : lång bolster. [SAOB]
Lärft:
av lingarn vävt, slätt tyg, vanl. i tvåskaft. [SAOB]
Lättband:
på fiskredskap: rep varmed flöte är fäst vid redskapet. [SAOB]
N
Navare:
lång borr med rännformig, med skärande kanter försedd urholkning för borrspårets upptagande o. med sfärisk avrundning av skäret nedåt l. spiralformad o. slutande i en skruvformig spets;
urspr. o. ännu vanl. använd för borrning av större hål i trä. [SAOB]
Nystkrona:
redskap varmed garnhärvor hållas utspända vid nystning för hand. [SAOB]
Nystvinda:
Se Nystkrona.
O
Oxhyvel:
Större hyvel med dubbelt handtag, avsedd att föras av två man. [SAOB]
Se bild.
R
Rundhyvel:
handhyvel med (konvext l. kokavt) buktande botten (sula), använd för hyvling av konvexa l. konkava ytor, bukthyvel.[SAOB]
Rätskiva:
redskap bestående av en jämförelsevis lång o. smal skiva (linjal) av trä (l. stål o. d.) med rätlinig(a) kant(er) o. använt för undersökning
l. kontroll av ngts rätlinighet l. en ytas planhet o. d. (ofta ss. underlag för vattenpass) l.
för åstadkommande av rätlinighet l. planhet (srsk. för avdragning av puts o. d. från en muryta), äv. för uppdragning av räta linjer o. d. [SAOB]
Rövipa:
om blom- l. fruktställning av vass l. annan rörväxt; stundom om hela växten [SAOB].
S
Sellsers,Seltsers:
Saltglaserat.
Skave, Skavhyvel:
Använts för putsning av rundtimrets ytor. [SAOB]
Skonare, Skonert:
Tvåmastat Segelfartyg med aktra masten högst, rår på främre eller utan rår.
Skrubbhyvel:
grovhyvel vars hyveljärn har konvex egg.[SAOB]
Skräda:
gm att skära l. hugga o. d. avlägsna (ngt) l. det yttersta av (ngt).
I fråga om timmer l. trävirke o. d. : (med yxa) avlägsna överflödigt trä från (ngt), särsk. : jämna
(ngt)s släthugga; särsk. dels i fråga om avlägsnande av kvistknölar o. d. , dels i fråga om
tillhuggning av en l. flera plana sidor på timmret osv. [SAOB]
Se bild.
Släthyvel:
hyvel med brett o. rakt hyveljärn (stundom med spånbrytare; jfr dubbelhyvel) som ger arbetsstycket en slät yta (äv. använd ss.
stöthyvel), putshyvel l. rubank o. d. [SAOB]
Ett slags hyfvel med bred, rak egg, och oftast med två tänder, af hvilka den ena, slöare, hvilar framför och på den andra. [SAOB]
användes efter Skrubbhyfveln, för att utplåna de starka spåren af den senare. [SAOB]
Slättegarn:
fiskegarn för fångst av sandskädda l. rödspätta.[SAOB]
Spanskrör:
Promenadkäpp av rotting.
Sparlakan:
(skjutbart, prydande) omhänge till stolpsäng o. dyl. l. (gardin)liknande förhänge till (skåp)säng, sänggardin;
äv. dels: (stor, prydande) vägg- l. takduk, dels om (duk använd ss.) förhänge l. omhänge till annat än säng. [SAOB]
Spånråck:
Spinnrock.
Stiblett:
(Stövlett). Stövlar med lågt skaft.
Stiftborr:
Borr för förborrning av hål för stift i gevär. Sammanfogning av stock med pipa.
Stockkedja:
Kedja med mycket grova länkar. [SAOB]
Ståndkrok:
Om faststående fiskredskap bestående av en enkel l. dubbel (hullingförsedd) krok anbringad vid en rev som i ena änden fästes
vid en i sjöbotten l. på land neddriven stake l. stång l. vid en käpp lagd tvärs över en vak så att redskapet efter
utsättningen kan lämnas obevakat till vittjningen. [SAOB] (jfr Gäddsax).
Ståndsäng:
Om fristående (hopfällbar) ä. typ av säng; stolpkonstruktion med hel stomme; stundom äv. om väggfast säng. [SAOB]
Syrtut:
om ä. (särsk. på 1700- o. 1800-talen förekommande) typ av livsydd, lång rock för innebruk
med slag o. skört o. en l. två knapprader; använd både för civilt bruk o. ss. uniformskappa
(särsk. om sådan kappa tillhörande militär uniform); äv. (o urspr.) om lång överrock
av liknande snitt o. utformning avsedd för utebruk; äv. om liknande ytterplagg för kvinnor. [SAOB]
T
Tagelliggare:
På kask eller hjälm. Kam eller liggande plym av tagel.
Se bild.
U
Undantag: Stuga för undantagsfolket, dvs den gamla
ägarefamiljen, som överlämnat gårdsbruket mot kontrakt
på bostad, bränsle och andra naturaförmåner till
döddagar.
V
Vadmal:
Grovt, två- fyrskaftat hemvävt ylletyg, hårt valkat el. stampat. [Norstedts UB]