HEMTENTAMEN FÖR DELKURS 3: UPPLYSNINGEN OCH ROMANTIKEN A-kursen, halvfart. Idé- och lärdomshistoria, vt 1999

Examinationen består av två delar. En friare essäuppgift (A) och några mer begränsade och kunskapsredovisande uppgifter (B). Använd både källtexterna och kurslitteraturen för att underbygga dina svar, hämta resonemang, argument exempel och belysande citat. Essäuppgiften bör vara på ca 3-5 maskinskrivna A4 sidor, de övriga frågorna på högst två sidor vardera.

Inlämningsdag; Torsdagen den 11 mars

1. Välj en av följande essäuppgifter.
   1. Sätt in deklarationen om de mänskliga rättigheterna i ett större idéhistoriskt sammanhang. Vilka tankeriktningar kan den franska nationalförsamlingens principdeklaration föras tillbaka på? Vilka reaktioner väckte den i samtiden? Belys med hjälp av några källtexter, hur man argumenterat för och emot idén om okränkbara mänskliga rättigheter.
   2. Redogör för huvudlinjerna i den kunskapsteoretiska diskussionen från Locke till Schelling. Ta fasta på de grundläggande frågorna om vilken kunskap vi kan ha om oss själva, om världen och om Gud. Använd minst tre av kompendietexterna som källtextunderlag för din tolkning.
2. Välj tre av följande uppgifter. Utgå från källtexterna i källtextkompendiet, samt i boken av Kant et alt. "Vad är upplysning", och kurslitteraturen i övrigt, för att besvara frågorna.
   1. Diskutera jämlikhetsbegreppets roll i upplysningens politiska ideologi. Ta fram tre källtexter som representerar olika sätt att förklara ojämlikhetens orsaker.
   2. Jämför Swedenborgs, Rousseaus och Wollstonecrafts föreställningar om manligt och kvinnligt. Hur anser de att män och kvinnor bör förhålla sig till varandra? Vilka olika synsätt på kärlek, sexualitet och äktenskap finner du i texterna?
   3. Diskutera sambandet mellan upplysning, uppfostran och utbildning, utifrån Rousseaus, Smiths och Condorcets texter.
   4. Jämför Kants samtidsanalyser (Vad är upplysning, Huruvida människosläktet...) med Condorcets och Burkes. Vilka historiesyner kan du utläsa ur deras texter?
   5. Vilka olika inställningar till naturvetenskaperna finner du i texterna? Gör en mer utförlig granskning av två kontrasterande synsätt.
   6. Vad är utmärkande för romantikens idealistiska människosyn och naturuppfattning? Exemplifiera med belysande citat från Fichtes och Schellings texter. Hur skiljer sig deras idealism från den som Berkeley representerar?

Lycka till!